1.13.2 Organisatorisk förankring
Bildningsarbetet vilar i hög grad på enskilda yrkesverksammas engagemang snarare än organisatorisk förankring, oavsett om det sker i kommuner, bibliotek eller folkbildning. Det försvårar kontinuitet, kvalitet och likvärdighet i utbudet. Beroendet av projektfinansiering gör både kompetens och kontaktytor tillfälliga.
En situation
Bibliotekarien som har hjälpt en person med digitala ärenden slutar när projektet tar slut. Ingen tar över stödet.
Utgångspunkter enligt lag
Bibliotekslag (2013:801) 7 § anger att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
Arbetsmiljölag (1977:1160) 3 kap. 2 a § anger att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:2) preciserar krav på tydliga arbetsuppgifter, befogenheter och resurser samt förebyggande av ohälsosam arbetsbelastning.
Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen anger villkoren för statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningens verksamhet är i sig inte lagreglerad.
DigidelGov sammanfattar läget
Samhällets informella digitalsupport, vid folkbibliotek, i kommunal IT-handledning och inom folkbildningen, vilar i hög grad på enskilda personer. Nilsson (2026) pekar på behovet av en förflyttning från eldsjälsdrivet till systematiskt arbete, med organisatoriskt stöd, formella strukturer och gemensam grundkompetens.
Bakgrund och fakta
”Mycket av detta arbete görs trots att det inte finns formella uppdrag och statsbidragen till folkhögskolor och studieförbund har minskat kraftigt trots att behoven är desamma” (s. 8). utelämnad text ”Digital kompetens byggs och upprätthålls inte bara genom utbildning och information, utan också genom praktiskt stöd i vardagliga användningssituationer. På platser som bibliotek, verksamheter inom folkbildning, civilsamhällesorganisationer och kommunala verksamheter kan människor få hjälp med sådant de är osäkra på och prova digitala verktyg i en trygg miljö” (s. 14).
Källa: Digg/PTS (2026) Redovisning av uppdraget att stödja genomförandet av Sveriges digitaliseringsstrategi (PDF) ”I budgetpropositionen för 2024 angav regeringen en minskning av stödet till studieförbunden med 250 miljoner kronor, följt av 100 miljoner år 2025 och 150 miljoner år 2026. Det innebär en nedskärning med drygt en fjärdedel av den tidigare anslagsnivån (från 1,8 till 1,3 miljarder kronor)” (s. 6). utelämnad text ”Knappt var tredje studieförbund uppger att de kommer tvingas upphöra med verksamhet i mindre tätorter eller stadsdelar inom kommuner, medan en av fyra anser att de kommer behöva överge hela kommuner” (s. 31). utelämnad text ”Under 2023 och 2024 har ungefär 90 procent av folkhögskolorna tvingats dra ned på sin verksamhet” (s. 19).
Källa: Folkbildningsrådet (2025) Nedskärningarnas konsekvenser (PDF) ”Organisationsmodellerna för MIK-arbetet varierar kraftigt mellan biblioteken, från informella strukturer till dedikerade arbetsgrupper. utelämnad text Flera bibliotek förlitar sig på enskilda eldsjälar för att driva MIK-arbetet framåt. utelämnad text Det kan behövas: en förflyttning från verksamhet byggd på eldsjälar till systematiserat arbete. Detta innebär organisatoriskt stöd och tydlig ledning, formella strukturer med grupper, rutiner och basnivåer, gemensam grundkompetens för alla och integration av MIK i bibliotekets vardagsverksamhet” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Nilsson, O. (2026) Från eldsjälar till systematik. En analys av MIK-arbetet vid elva svenska folkbibliotek. Digiteket ”Hembesöken, samordningsrollen för it-handledningen och särskilda utbildningsinsatser är beroende av externa medel. utelämnad text Att verksamheten är beroende av externa medel är en särskild utmaning eftersom det skapar osäkerhet och avbrott i kontinuiteten. Detta är problematiskt eftersom målgruppen ofta behöver långsiktigt och regelbundet stöd” (s. 42). utelämnad text ”Kortsiktig finansiering skapar osäkerhet och hindrar långsiktig verksamhetsutveckling. utelämnad text Svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal när tjänsten upplevs som tillfällig” (s. 48).
Källa: Raymond, T. (2025) Gotland i en digital tid. Förutsättningar för digital inkludering ”Ansvar för att erbjuda digital handledning till invånare behöver betraktas som en löpande uppgift och inte som ett kortsiktigt projekt” (s. 8). ”Forskning visar att bristande ledning och styrning medverkar till digitalt utanförskap” (s. 6).
Källa: Digitaliseringsrådet (2019) Delaktighet i en digital tid. En fördjupning med förslag. Dnr 19-12347 (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Biblioteket (lokala stödfunktioner och hänvisning)
- Kommunens medborgarservice eller invånarupplysning
- Studieförbund och folkhögskolor (kursverksamhet)
- Statens servicecenter (servicekontor)
Vägledning för utförare
- Sveriges Kommuner och Regioner (stöd till kommuner som arbetsgivare)
- Folkbildningsrådet (folkbildningens villkor)
- Digiteket (fortbildning inom bibliotekssektorn)
- Mediemyndigheten (samordnar MIK Sverige
Klagoväg
Saknas
Granskande aktörer
Ingen myndighet granskar om stödet i vardagen är organisatoriskt förankrat. Folkbildningsrådet följer upp statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor. Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsgivarens ansvar för arbetsbelastning, tydliga arbetsuppgifter och resurser.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .