1.1.2 Bristande konsekvensanalys
Digitala lösningar kan införas utan att risker för exkludering analyseras systematiskt. Många beslut om digitala lösningar omfattas inte av något krav på konsekvensanalys och där krav finns gäller de inte uttryckligen exkludering eller tillgänglighet. Digitaliseringsprojekt kan därför genomföras utan att det prövas hur de påverkar den enskildes möjlighet att utöva sina rättigheter.
En situation
Kommunen inför digital matbeställning i hemtjänsten utan att utreda konsekvenserna för dem som har hemtjänst. En äldre person med nedsatt syn beställer samma varor varje vecka, eftersom det är krångligt att ta sig igenom utbudet.
Utgångspunkter enligt lag
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att bristande tillgänglighet för en person med funktionsnedsättning utgör diskriminering om skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.
Socialtjänstlag (2025:400) 2 kap. 4 § anger att kommunens insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och utformas så att de blir lätt tillgängliga. 8 kap. 2 § anger att äldre personer ska, så långt det är möjligt, få välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 8 kap. 3 § anger att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar gäller när kommittéer och särskilda utredare föreslår nya lagar och förordningar (2 §) och när förvaltningsmyndigheter tar fram föreskrifter och allmänna råd (3 §). 7 § anger att analysen ska omfatta kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda samt andra relevanta konsekvenser.
DigidelGov sammanfattar läget
Förordningen om konsekvensutredningar gäller när lagar, förordningar och föreskrifter tas fram, men inte när en myndighet eller kommun beslutar att införa en digital lösning. Där förordningen gäller ligger tyngden på ekonomiska konsekvenser. Tillgänglighet och exkludering nämns inte och det finns inget krav på att analysera konsekvenserna för den enskilde innan en digital lösning införs.
Bakgrund och fakta
”Institut for Menneskerettigheder rekommenderar att regeringen och Folketinget inför ett lagkrav om obligatoriska konsekvensanalyser av medborgarnas rättigheter och rättssäkerhet vid utveckling och införande av medborgarinriktade digitala lösningar. Resultaten ska göras offentligt tillgängliga” (s. 23, egen översättning).
Källa: Institut for Menneskerettigheder (2023) Rettigheder i den digitale velfærdsstat. Analyse ”I våra remissvar påpekar vi återkommande att statliga utredningar i många fall saknar tillräckliga konsekvensbedömningar utifrån mänskliga rättigheter, vilket försvårar möjligheten att tidigt se risker och göra tydliga avvägningar och proportionalitetsbedömningar” (s. 34).
Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2026) Årsrapport 2026 (PDF) ”I minst 120 kommuner har hemtjänstpersonal slutat handla i fysisk butik. Istället måste brukare göra sina matinköp på nätet – så kallade digitala inköp. 228 av landets 290 kommuner har svarat på Sveriges Radios enkät om mat och digitala inköp inom hemtjänsten. De senaste fem åren har utvecklingen gått snabbt.”
Källa: Sveriges Radio (2026-02-12) Äldre tvingas handla mat digitalt – Johan: ”Blev omöjligt” (hämtad 2026-10-31) ”Många som har hemtjänst äter jättedåligt. De kan inte laga mat själva och vi får bara värma mat. utelämnad text När vi ska beställa kan det vara saker som är slut. Vi har inte tid att ringa runt och fråga: Vill du ha det här i stället? När kassarna sedan levereras och vi ska packa upp, då är det väldigt lite mat, mer godsaker som kakor, bullar och godis” (s. 21).
Källa: Begripsam (2025) Utestängd från det kontantlösa samhället (PDF) ”Vård och omsorg är annars underställda stränga krav på evidens och kostnadseffektivitet när nya behandlingsmetoder eller läkemedel ska införas. utelämnad text Något liknande går inte att skymta när det gäller den stora digitala transformation som marknadsförs i merparten av de 85 nyhets- och opinionsartiklarna” (s. 53).
Källa: Björklund, K. (2022) Digitaliseringslobbyn. På vems villkor digitaliseras vården? Arena Idé (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Kommunens biståndshandläggare (vid frågor om utformningen av insatser)
- Patientnämnden (vid frågor om vården)
- Diskrimineringsombudsmannen (anmälan om bristande tillgänglighet)
Vägledning för utförare
- Inspektionen för vård och omsorg (vägledning om välfärdsteknik och kvalitet i omsorg)
- Socialstyrelsen (vägledning om digital teknik enligt socialtjänstlagen)
- Sveriges Kommuner och Regioner (stöd till kommuner)
- Institutet för mänskliga rättigheter (vägledning om konsekvensbedömningar utifrån mänskliga rättigheter)
Klagoväg
- Förvaltningsrätten (överklagande av biståndsbeslut)
- Inspektionen för vård och omsorg (klagomål på kvaliteten i hemtjänsten)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Granskande aktörer
- Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över omsorgskvalitet och välfärdsteknik)
- Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn enligt diskrimineringslagen)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
- Institutet för mänskliga rättigheter (granskar Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .