1.4.4 Boendet styr uppkopplingen
Den enskilde saknar i flera boendeformer möjlighet att välja eller påverka sin digitala infrastruktur. I hyresrätt avgör till exempel fastighetsägaren. Kvalitet och kostnad varierar utan att den enskilde kan åtgärda det.
En situation
I ett hyreshus har fastighetsägaren tecknat avtal med en bredbandsleverantör. Hyresgästerna kan inte välja en annan, trots att priset är högre än på andra håll.
Utgångspunkter enligt lag
Jordabalk (1970:994) 12 kap. (hyreslagen) anger reglerna för avtalsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst.
Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation anger reglerna för marknaden för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
DigidelGov sammanfattar läget
Bredband är inte särskilt reglerat i hyreslagen och har inte samma skydd som el, vatten och värme. Lagen om elektronisk kommunikation reglerar inte villkoren för fastighetsägares ensamrätt eller ersättningarna mellan bredbandsleverantörer och fastighetsägare. Ingen myndighet har tillsyn över de ersättningarna. Hyresgästföreningen och Bahnhof föreslog 2025 en utredning, krav på öppenhet och att bredband ska likställas med el och vatten i hyreslagen.
Bakgrund och fakta
”Idag är bredband nödvändigt för att vi ska kunna betala hyran, boka tvättstuga och läkartid (Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen). Sedan 2017 har bredbandskostnaden för hyresgäster i allmännyttan ökat med 70 procent. För bostadsrättsägare är ökningen bara 5 procent visar nya siffror. Kickbacks från leverantörer till fastighetsägare ligger ofta på 100–300 kr per lägenhet och månad. För allmännyttan med sina nästan 900 000 lägenheter innebär kickbacks på 100–300 kronor i månaden per lägenhet totalt cirka 1–3 miljarder kronor per år” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Hyresgästföreningen och Bahnhof (2025) Hyresgäster betalar miljarder i dolda bredbandsavgifter – nu krävs lagändring "I Socialstyrelsens uppföljning av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna framgår att internettillgången i enskildas rum eller lägenheter är högre på särskilda boenden för äldre än i stöd- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt minskar andelen kommuner som erbjuder gratis internetuppkoppling på sina boenden. I år är den cirka 55 procent. utelämnad text Färre personer med funktionsnedsättning har råd med dator och tillgång till internet i bostaden, jämfört med befolkningen i övrigt" (s. 110).
Källa: Myndigheten för delaktighet (2026) Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2025 (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Hyresgästföreningen (rådgivning till hyresgäster, opinionsbildning)
- Kommunal konsumentvägledning
Vägledning för utförare
- Post- och telestyrelsen (bredbandsmarknad)
- Konsumentverket (avtalsvillkor mot konsument)
Klagoväg
- Hyresnämnden (hyrestvist)
- Allmänna reklamationsnämnden (konsumenttvist, ej bindande)
Granskande aktörer
Konsumentverket (avtalsvillkor)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .