1.3.4 Brist på systematiskt inflytande

Digitala samhällsfunktioner utformas utan att de som berörs har systematiska möjligheter att påverka utformningen. I planprocesser är invånarnas inflytande reglerat genom samråd och granskning. Någon motsvarighet finns inte när samhällsfunktioner digitaliseras.

En situation

En kommun inför ett nytt digitalt system för att boka färdtjänst. De som använder färdtjänst har inte fått möjlighet att påverka hur systemet utformas.

Utgångspunkter enligt lag

Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 § anger att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. 7 kap. 2 § anger att regeringen vid beredningen av regeringsärenden ska inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter och kommuner, och att även sammanslutningar och enskilda i den omfattning som behövs ska ges möjlighet att yttra sig.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) artikel 4.3 anger att konventionsstaterna i beslutsfattande som rör personer med funktionsnedsättning aktivt ska samråda med och involvera dessa personer genom de organisationer som företräder dem. Konventionen är folkrättsligt bindande för Sverige men är inte inkorporerad som svensk lag.

Kommunallag (2017:725) 8 kap. 1 § anger att fullmäktige får besluta att den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag).

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 11 § anger att kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra kända sakägare och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.

DigidelGov sammanfattar läget

Beslut om hur system, gränssnitt och processer ska fungera kan påverka människors vardag lika mycket som politiska beslut. Ändå fattas de i praktiken av dem som bygger och styr systemen. De som berörs involveras ibland, men sällan systematiskt. Involvering finns som metod och kvalitetsmål, men inte som en rättighet med någon som ansvarar för den. Invånare och civilsamhälle blir därför ofta mottagare av färdiga lösningar. För personer med funktionsnedsättning ska staten enligt CRPD art. 4.3 samråda i beslut som rör dem. Hur det gäller vid digitalisering är inte preciserat och ingen har ett utpekat nationellt ansvar för det.

Bakgrund och fakta

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Kommunens synpunkts- och klagomålshantering
  • Medborgarförslag eller motsvarande lokal påverkanskanal (där den finns)
  • Funktionsrättsorganisationer och andra intresseorganisationer (kollektiv röst i samråd)

Vägledning för utförare

  • Myndigheten för digital förvaltning (vägledning för användarcentrerad och behovsdriven utveckling av digital förvaltning)
  • Myndigheten för delaktighet (kunskapsstöd om delaktighet och tillgänglighet)
  • Sveriges Kommuner och Regioner (Delaktighetstrappan och metodstöd för medborgardialog)
  • Funktionsrättsorganisationer och andra intresseorganisationer (samrådspart)

Klagoväg

Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall)

Granskande aktörer

Myndigheten för digital förvaltning ansvarar för att stödja och samordna den offentliga förvaltningens digitalisering och vägleder om användarcentrerad utveckling, men har inte tillsyn över att medborgare och civilsamhälle faktiskt involveras i utformningen av digitala samhällsfunktioner. Myndigheten för delaktighet bidrar med kunskapsstöd men har inget tillsynsmandat. Justitieombudsmannen granskar enskilda fall och kan göra egna inspektioner, men fattar inte bindande beslut. Ingen svensk myndighet har ett uttalat ansvar för att samrådet enligt CRPD art. 4.3 sker när digitala samhällsfunktioner utformas.

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .