1.2.2 Data under annan jurisdiktion
Offentlig verksamhet lagrar och hanterar data hos leverantörer som lyder under ett annat lands lagar. Det landets myndigheter kan då i vissa fall begära ut uppgifterna. Styrningen säkerställer inte att svensk lag och svenska skyddsintressen kan upprätthållas.
En situation
En student får besked om att personuppgifter kan ha röjts vid ett dataintrång hos lärosätets amerikanska leverantör av lärplattform. Det är svårt att få veta vilket lands lag som gäller för uppgifterna och vem som kan få tillgång till dem.
Utgångspunkter enligt lag
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 44–50 anger att personuppgifter får överföras till ett land utanför EU bara om landet har en adekvat skyddsnivå eller om lämpliga skyddsåtgärder har vidtagits.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/1795 anger att USA har en adekvat skyddsnivå för personuppgifter som överförs till organisationer som har anslutit sig till EU–USA:s ramverk för dataskydd.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10 kap. 2 a § anger att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller en annan myndighet som för myndighetens räkning endast ska tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgiften, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.
Lag (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering 4 § anger att den som tar emot uppgifterna har tystnadsplikt.
Dataförordningen (EU) 2023/2854 art. 23 anger att leverantörer av molntjänster ska undanröja hinder för att kunderna byter leverantör.
DigidelGov sammanfattar läget
Ansvaret är uppdelat. Integritetsskyddsmyndigheten granskar behandlingar av personuppgifter och Myndigheten för civilt försvar har bland annat tillsyn enligt cybersäkerhetslagen. Varje uppdrag gäller en del av frågan. Regeringens molnpolicy från 2026 lyfter kontroll över data och möjligheten att byta leverantör, men den är inte bindande och varje aktör ansvarar själv för sin användning av molntjänster. Integritetsskyddsmyndigheten tar fram en vägledning om molntjänster i offentlig sektor. Överföringar till USA bygger på ett beslut som har ifrågasatts i domstol och vars amerikanska kontrollmekanismer har försvagats sedan 2025. Det tidigare avtalet upphävdes 2020. Se även 1.2.4.
Bakgrund och fakta
”Att identifiera och få fram alla relevanta avtalsvillkor för en molntjänst innebär betydande hinder som i praktiken kan vara omöjliga att övervinna för varje enskild offentlig organisation. utelämnad text Vi finner att ingen offentlig organisation hade undersökt alla relevanta avtalsvillkor innan den började använda M365, vilket innebär att varje organisation använder M365 under okända avtalsvillkor” (s. 73, egen översättning).
Forskning Källa: Lundell, B., Gamalielsson, J., Katz, A. & Lindroth, M. (2022) Use of Commercial SaaS Solutions in Swedish Public Sector Organisations under Unknown Contract Terms. I: Electronic Government (EGOV 2022), LNCS 13391, 73–92. Springer ”Microsoft kan såvitt känt inte garantera att uppgifterna kommer att förvaras inom EU/EES. Bolaget är också amerikanskt. utelämnad text Härtill kan amerikanska myndigheter, med bindande verkan enligt amerikansk lag, bereda sig tillgång till Kronofogdens uppgifter. Kronofogden skulle i vissa fall inte ens få vetskap om att informationen har lämnats ut till amerikanska myndigheter och har ingen möjlighet att överklaga ett sådant beslut.” (s. 9)
Källa: Kronofogdemyndigheten (2025) Rättsutredning – Kronofogdens it-arbetsplats. PM, Rättsavdelningen, dnr KFM 9943-2025 ”Varje aktör måste göra en självständig bedömning och är själv ansvarig för sin användning av molntjänster” (s. 1). utelämnad text ”I samband med upphandlingar är det viktigt att offentliga aktörer beaktar att företag i vissa länder utelämnad text måste lämna ut data till sina berörda nationella myndigheter utelämnad text även om dessa data hanteras och lagras utanför dessa länder” (s. 5).
Källa: Finansdepartementet (2026) En molnpolicy för Sverige – för ökad säkerhet, effektivitet och innovation i den offentliga förvaltningen (PDF) ”Den offentliga sektorn i hela Europa bidrar i hög grad till de stora teknikföretagens makt, till stor del genom dyra licensavtal för allt från kontorsprogram till molntjänster. Det innebär att den offentliga sektorn både för över pengar till de stora teknikföretagen och blir alltmer beroende av deras nycker. utelämnad text EU ifrågasätter allt mer sitt beroende av (nästan uteslutande) amerikansk digital infrastruktur. Det har väckt en debatt om digital suveränitet och lett till initiativ som Eurostack, som syftar till att lägga grunden för en europeisk digital infrastruktur” (s. 69, egen översättning).
Källa: Forbrukerrådet (2026) Breaking free. Pathways to a fair technological future (PDF) ”Det amerikanska företaget Instructure med läroplattform Canvas har utsatts för ett dataintrång. Angriparna kan ha kommit över personuppgifter om en stor mängd människor. Canvas används bland annat av flera svenska universitet och högskolor” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (2026-05-08) Dataintrång mot läroplattformen Canvas ”IMY anser i sina granskningar att de uppgifter som överförs till USA via Googles statistikverktyg är personuppgifter eftersom uppgifterna kan sammankopplas med övriga unika uppgifter som överförs. utelämnad text Ett av bolagen har på eget initiativ nyligen slutat använda statistikverktyget medan IMY förelägger övriga tre att också sluta använda det. utelämnad text Granskningarna bygger på klagomål som kommit från intresseorganisationen None of Your Business (NOYB)”.
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (2023) Fyra bolag måste sluta använda Google Analytics
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Den personuppgiftsansvariga verksamheten, till exempel lärosätet (registerutdrag enligt dataskyddsförordningen art. 15 och information om personuppgiftsincidenter enligt art. 34)
- Verksamhetens dataskyddsombud
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om personuppgiftsbehandling)
Vägledning för utförare
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om tredjelandsöverföringar enligt dataskyddsförordningens kap. V)
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om Ena, statlig digital infrastruktur)
- Myndigheten för civilt försvar (vägledning om kontinuitetshantering och NIS2)
- Upphandlingsmyndigheten (vägledning om kontraktsvillkor, exitvillkor och dataskydd vid upphandling)
Klagoväg
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om en konkret personuppgiftsbehandling)
- Saknas för oro över beroenden i sig
Granskande aktörer
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över personuppgiftsbehandling och tredjelandsöverföringar)
- Myndigheten för civilt försvar med flera (tillsyn enligt cybersäkerhetslagen)
- Riksrevisionen (granskar effektivitet och måluppfyllelse i statsförvaltningen)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .