1.5.1 Ojämn tillgång till e-legitimation
E-identifiering är nyckeln till digitala tjänster. Det finns flera e-legitimationer i Sverige och de fyller olika funktioner. För att få BankID krävs personnummer, att man är kund i en bank ochatt man kan använda BankID utan assistans. Freja Plus kräver personnummer eller samordningsnummer. SverigeId är kopplat till det nationella id-kortet. Olika tjänster godtar olika e-legitimationer. Betaltjänster, som Swish, kräver BankID. Utländska e-legitimationer erkänns formellt men ger ofta inte full tillgång till tjänsterna.
En situation
Vardagliga tjänster, som att betala med Swish, boka tvättstuga eller logga in hos elbolaget, kräver BankID. En person som inte kan få BankID har då ingen annan väg in, inte ens med en annan e-legitimation.
Utgångspunkter enligt lag
Lag (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering anger att en statlig e-legitimation får utfärdas till svenska medborgare och till utlänningar som är folkbokförda i Sverige, från det år de fyller nio år (1 kap. 8–9 §§). Ansökan görs vid personlig inställelse, och sökanden ska lämna ansiktsbild och fingeravtryck (2 kap. 2 och 4 §§). Offentliga aktörer ska godta e-legitimationer inom auktorisationssystemet med tillräcklig tillitsnivå när deras e-tjänster riktar sig till enskilda (4 kap. 1 §). Med offentlig aktör avses bland annat statliga och kommunala myndigheter och vissa privata utförare inom skola, vård, socialtjänst och personlig assistans (1 kap. 4 §). Regeringen får meddela föreskrifter om undantag (4 kap. 2 §). Lagen träder i kraft den 1 december 2026.
Förordning (EU) 2024/1183 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 (eIDAS 2.0) anger att varje medlemsstat ska tillhandahålla en europeisk digital identitetsplånbok och att privata aktörer som enligt lag måste använda stark autentisering för identifiering, bland annat inom bank och finans, ska godta plånboken.
DigidelGov sammanfattar läget
Från den 1 december 2026 finns den statliga e-legitimationen SverigeID som ett komplement till andra e-legitimationer. Offentliga aktörer, också kommuner, regioner och vissa privata utförare inom till exempel vård och skola, ska godta e-legitimationer inom auktorisationssystemet. Andra privata aktörer omfattas inte och kan i dagsläget inte ansluta sig till SverigeID. BankID behövs därför fortfarande för många betaltjänster. Vid lanseringen fungerar SverigeID bara hos Polisen och möjligen hos ett fåtal andra myndigheter. Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket har begärt undantag från auktorisationssystemet, och de flesta myndigheter väntas ansluta under våren 2027. För svenska medborgare utfärdas SverigeID på ett nationellt identitetskort, och ansökan om kortet kostar 500 kronor. Den som inte kan få BankID kommer därför inte in i alla offentliga e-tjänster med SverigeID, och inte alls i de betaltjänster som kräver BankID. EU:s identitetsplånbok ska enligt eIDAS 2.0 godtas av bland annat banker för identifiering. Om den också kommer att kunna användas för att godkänna betalningar är ännu inte avgjort. Den svenska identitetsplånboken lanseras i en testmiljö i december 2026. Under 2027 ska den lanseras bredare och fungera som en e-legitimation som bygger på SverigeID. En certifierad europeisk plånbok väntas finnas på plats 2029.
Bakgrund och fakta
”Kan privata aktörer ansluta sig till SverigeID? Inte i dagsläget. Utredning av denna fråga pågår.”
Källa: Polisen (2026) SverigeID för förlitande parter. Kontakt och vanliga frågor (hämtad 2026-11-01) Krav för att få e-legitimationen BankID: Man ska ha ett svenskt personnummer, vara kund i en bank som ger ut BankID och kunna använda sitt BankID utan assistans från någon annan (hämtad 2026-11-13).
Källa: BankID Tillgänglighet (webbsida) Andelen användare av Mobilt BankID är lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med personer utan funktionsnedsättning (Diagram 27). Att inte ha ett BankID skapar stora svårigheter (s. 62) 14).
Källa: Begripsam (2026) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025. Huvudrapport (PDF) ”Ett annat exempel på när regelverk och system inte fungerar är att en person med förvaltare får svårt att köpa en bussbiljett. Biljetter köps i dag oftast i en app, och även små belopp måste signeras med BankID. Men när någon får en förvaltare dras deras BankID in” (s. 23).
Källa: Begripsam (2025) Utestängd från det kontantlösa samhället (PDF) FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är oroad över ”[h]inder som personer med funktionsnedsättning möter i fråga om digital tillgänglighet och elektronisk identifiering” (rek. 21 c, s. 27). Kommittén rekommenderar att Sverige ska ”[s]äkerställa digital tillgänglighet och elektronisk identifiering för personer med funktionsnedsättning” (rek. 22 c, s. 28). Citaten följer MFD:s förslag till ny svensk översättning.
Källa: Myndigheten för delaktighet (2026) Slutredovisning av uppdraget att se över översättningen av FN-kommitténs rekommendationer till Sverige (2026:17) ”Bland de äldsta tillfrågade (65-85 år) är det mindre vanligt att äga en smartphone eller ha BankID jämfört med övriga åldersgrupper. 20 procent av de äldsta saknar en smartphone och 14 procent BankID” (s. 1177).
Källa: Betalningsutredningen (2023) SOU 2023:16 Staten och betalningarna, bilaga 4 ”För det första är det endast mellan 5–10 procent av befolkningen som har en alternativ e-legitimation utöver BankID (se avsnitt 8.3.5). För det andra är det alltför få aktörer som erbjuder sina kunder eller brukare att identifiera sig med någon annan autentiseringsmetod än BankID” (s. 375).
Källa: Betalningsutredningen (2023) SOU 2023:16 Staten och betalningarna ”Många arbetssökande med utländsk bakgrund får avslag av banken utelämnad text med motiveringen att de inte kan tillgodogöra sig bankens information” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Andersson, U. (2019) Skriftlig fråga 2018/19:423 Tillgång till bank-id ”Att utfärda BankID är således ingen förutsättning för att den enskilda banken ska följa gällande lagstiftning” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Bolund, P. (2019) Svar på skriftlig fråga 2018/19:423 Tillgång till bank-id ”Saga är 21 år gammal och flyttade för två år sedan till ett eget boende i en gruppbostad med särskild service enligt LSS. utelämnad text När de ska beställa behöver de bekräfta köpet med hjälp av BankID. Eftersom Saga inte har något BankID avbryter de köpet och ringer istället upp företaget för att få hjälp att komma vidare. Företaget meddelar att om Saga inte har BankID kan hon inte beställa varorna. utelämnad text Jämfört med varorna på nätet var den här soffan och sängen tillsammans 8 000 kronor dyrare vilket gjorde att nästan alla Sagas sparpengar gick åt till köpet” (s. 8–9).
Källa: Länsstyrelserna (2025) När betaltjänster är otillgängliga. Berättelser från verkligheten (PDF) ”Men Dagens Nyheters granskning visar att det vid lanseringen varken kommer att gå att deklarera hos Skatteverket eller söka föräldrapenning hos Försäkringskassan med hjälp av Sverige-id. Privata aktörer som banker, betaltjänster och e-handelsföretag är dessutom helt utestängda.” utelämnad text ”Vid lanseringen kommer den statliga e-legitimationen att fungera på Polisens hemsida och möjligen hos ett fåtal andra myndigheter. Från våren 2027 kommer det att bli obligatoriskt för andra myndigheter att ansluta sig, men när privata aktörer som banker och betaltjänster kan ansluta sig går inte att svara på.”
Källa: Dagens Nyheter (2026) Privata aktörer och tunga myndigheter står utanför statlig e-legitimation. 10 november 2026 ”Den första versionen av Diggs plånbok lanseras i en testmiljö i december 2026.” utelämnad text ”Den statliga digitala identitetsplånboken fungerar som en e-legitimation som baseras på SverigeID…” utelämnad text ”Lösningen är också tillgänglighetsanpassad för att kunna användas av så många som möjligt” (milstolpe 2029).
Källa: Myndigheten för digital förvaltning (2026) Tidplan för stegvis utveckling av digital identitetsplånbok. Webbsida, hämtad 2026-11-10 ”När en användare med utländsk e-legitimation använder Sweden Connect hamnar hen i ett väntrum. Eftersom den utländska e-legitimationen erkänns i väntrummet, uppfylls eIDAS-förordningen. Men det går inte att i nästa steg använda tjänsterna, eftersom de kräver svenskt personnummer eller styrkt samordningsnummer” (s. 38).
Källa: Riksrevisionen (2023) RiR 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (PDF) ”För att e-legitimationen ska gå att använda i svenska offentliga tjänster måste aktuellt land ansluta till det tekniska nätverket. Det innebär att en e-legitimation som är tillåten ibland inte går att använda ännu.” utelämnad text ”Även om du kan logga in med din e-legitimation, är det inte säkert att du kan använda alla funktioner i e-tjänsten. Det beror på att många svenska e-tjänster kräver ett svenskt personnummer, och att den utländska e-legitimationen inte är kopplad till det svenska personnumret.” (hämtad 2026-11-03).
Källa: Myndigheten för digital förvaltning (2026) Länder med godkända e-legitimationer enligt eIDAS
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå
- Hallå konsument (Konsumentverkets vägledningstjänst)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om e-legitimation och digital tillgänglighet)
- Post- och telestyrelsen (vägledning om tillgänglighetslagen)
Klagoväg
Saknas
Granskande aktörer
- Justitieombudsmannen (granskar myndigheters hantering av e-tjänster)
- Post- och telestyrelsen (tillsyn enligt lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet över elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel)
- Diskrimineringsombudsmannen (om bristen på alternativ utgör diskriminering)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .