1.8.1 Informationssäkerhet
När samhällsviktiga tjänster brister i informationssäkerhet drabbas också den enskilde. Uppgifter kan röjas, ändras felaktigt eller bli otillgängliga.
En situation
Inspelade samtal till en tjänst för vårdrådgivning har legat oskyddade på en server som var åtkomlig från internet. Den som har ringt kan inte ta reda på om det egna samtalet fanns bland dem.
Utgångspunkter enligt lag
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 32 anger att den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken. Art. 33–34 anger anmälningsplikt vid personuppgiftsincidenter och informationsplikt till den registrerade.
Cybersäkerhetslag (2025:1506) gäller bland annat kommuner, regioner, vissa statliga myndigheter och företag i samhällsviktiga sektorer (1 kap. 3–8 §§). 2 kap. 3 § anger att verksamhetsutövaren ska vidta lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder utifrån ett allriskperspektiv, bland annat för incidenthantering, kontinuitetshantering och säkerhet i leveranskedjan. 2 kap. 5–6 §§ anger att en betydande incident ska rapporteras senast 24 timmar och anmälas senast 72 timmar efter att verksamhetsutövaren fått kännedom om den. Lagen genomför delvis direktiv (EU) 2022/2555 (NIS 2).
Patientdatalag (2008:355) 2 kap. 7 § anger att den som är personuppgiftsansvarig för en behandling av personuppgifter ska se till att behandlingen utförs i enlighet med dataskyddsförordningen och denna lag. 4 kap. anger krav på behörighetsstyrning och åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården.
DigidelGov sammanfattar läget
Ansvaret för informationssäkerhet är uppdelat mellan flera tillsynsmyndigheter och varje tillsyn gäller en del av frågan. Riksrevisionen har visat att myndigheterna inom vård och omsorg arbetar i stuprör och sällan har utövat tillsyn. Brister kan därför finnas länge utan att någon granskar dem.
Bakgrund och fakta
”Varken MSB, IMY eller Socialstyrelsen anser sig ha ansvar att tillgodose vårdens och omsorgens behov av specifikt stöd. Myndigheterna arbetar också i stuprör och har inte samverkat eller samordnat sina insatser när de utformar sitt stöd” (s. 5). utelämnad text ”Sedan 2018, när dataskyddsförordningen och lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (NIS-lagen) trädde i kraft, har IMY och IVO genomfört få tillsynsärenden av vårdgivare och inga alls av omsorgsgivare” (s. 6).
Källa: Riksrevisionen (2024) RiR 2024:6 Informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och tillsyn ”IMY har mot den bakgrunden gjort uppskattningen att det rör sig om mellan 650 000 och 900 000 samtal. utelämnad text Det är allvarligt att en stor mängd hälsouppgifter exponerats utan skydd och därigenom varit åtkomliga för alla som har en internetuppkoppling under okänd tid” (s. 11).
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (2021) Beslut efter tillsyn enligt dataskyddsförordningen mot Voice Integrate Nordic AB (DI-2019-2488) (PDF) ”Under året ökade antalet inkomna personuppgiftsincidenter betydligt, nästan en fördubbling jämfört med föregående år” (s. 32). utelämnad text ”Antalet berörda registrerade uppgick totalt till mer än 1,5 miljoner och berörde i vissa fall barn samt personer med skyddade personuppgifter” (s. 34).
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY (2026) Årsredovisning 2025 (PDF) ”En säkerhetsbrist i robotdammsugaren DJI Romo upptäcktes av en slump. En användare fick åtkomst till omkring 6 700 robotdammsugare världen över, med möjlighet att se planritningar, komma åt livevideo och mikrofoner samt fjärrstyra enheterna” (hämtad 2026-11-02).
Källa: M3 (2026) Användare fick av misstag kontroll över 6700 robotdammsugare
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Den personuppgiftsansvariga verksamheten, till exempel vårdgivaren (registerutdrag enligt dataskyddsförordningen art. 15 och information om personuppgiftsincidenter enligt art. 34)
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om personuppgiftsbehandling)
- Patientnämnden (frågor om hälso- och sjukvård)
Vägledning för utförare
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om informationssäkerhet och personuppgiftsincidenter enligt art. 32–34)
- Myndigheten för civilt försvar (vägledning om cyberincidenthantering och NIS2)
- Socialstyrelsen (vägledning om informationssäkerhet i vård och omsorg)
Klagoväg
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om behandling av personuppgifter)
- Inspektionen för vård och omsorg (inom vård och omsorg)
- Justitieombudsmannen (myndigheters handläggning)
Granskande aktörer
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn enligt dataskyddsförordningen art. 32 om säkerhet vid behandling)
- Myndigheten för civilt försvar med flera (tillsyn enligt cybersäkerhetslagen)
- Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över informationssäkerhet i hälso- och sjukvården)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .