2.2 Ekonomisk utsatthet

När digitala samhällsfunktioner förutsätter köpkraft blir tillgången villkorad av ekonomiska resurser.

Digitala samhällsfunktioner förutsätter ofta att den enskilde har råd med utrustning, abonnemang, datatrafik och underhåll. Det allmänna kompenserar sällan för dessa kostnader. Ekonomisk utsatthet riskerar att förvandlas till digital utestängning.

Utgångspunkter enligt lag

Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten och att det allmänna ska verka för social omsorg och trygghet.

Socialtjänstlag (2025:400) 12 kap. reglerar rätten till ekonomiskt bistånd för en skälig levnadsnivå.

Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer

Alla överallt i EU bör ha tillgång till digital konnektivitet till rimligt pris (3). EU har åtagit sig att säkerställa tillgången till konnektivitet för alla, inklusive för dem med låga inkomster (3a), och att se till att ingen lämnas utanför den digitala omställningen (2b).

Politikområden

Socialpolitik och ekonomisk politik.

Faktorer i området (2)

  • 2.2.1 Fattigdom

    Den som har låga inkomster kan sakna råd med dator, mobil, abonnemang och skrivare. Den som inte har råd kan hänvisas till publika datorer och nätverk med begränsningar och osäkra inställningar. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde själv bekostar utrustning och uppkoppling blir det ett hinder.

  • 2.2.2 Skuldsättning

    Den som har skulder eller betalningsanmärkningar kan nekas abonnemang för internet och telefoni, eftersom operatörerna gör en kreditprövning. Skulderna uppstår ofta genom krediter som är lätta att ta men svåra att förstå, med höga räntor och små möjligheter att omförhandla. När digitala samhällsfunktioner förutsätter ett eget abonnemang blir skuldsättningen ett hinder för att nå dem.

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .