2.3.2 Gradvis förmågeförsämring

Den vars kognitiva förmåga gradvis försämras behöver ofta mer kontakt med vård, omsorg och myndigheter, samtidigt som det blir svårare att sköta ärendena själv. När digitala samhällsfunktioner förutsätter stabil förmåga över tid och saknar rutiner för övergången blir det ett hinder.

En situation

En äldre person glömmer allt oftare sina lösenord och missar digital post. Behovet räcker inte för god man, men de digitala ärendena går inte längre att sköta på egen hand.

Utgångspunkter enligt lag

Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att det är diskriminering när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits.

Föräldrabalk (1949:381) 11 kap. 4 § anger att rätten, om det behövs, ska besluta att anordna godmanskap för den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. 17 kap. 1 § anger att en anhörig har behörighet att företräda den som inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, i frågor som hör till vardagliga ekonomiska angelägenheter.

Lag (2017:310) om framtidsfullmakter 1 § anger att en framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en fysisk person att företräda fullmaktsgivaren för det fall hen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande varaktigt inte längre har förmåga att ha hand om sina angelägenheter.

DigidelGov sammanfattar läget

Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet finns för den som inte längre kan sköta sina angelägenheter, men bankerna kräver ofta ett besök på kontoret i varje ärende. Den som har fått en tidig diagnos men fortfarande är beslutsförmögen kan nekas att upprätta de fullmakter bankerna kräver. Ingen lösning täcker den gråzon där förmågan gradvis minskar men ännu inte är så nedsatt att god man behövs. Det är också oprövat om diskrimineringslagens krav på tillgänglighet gäller i den situationen. En digital fullmakt kan ges medan förmågan finns kvar, men den nationella tjänsten för digitala fullmakter används hittills av ett fåtal myndigheter och kommuner.

Bakgrund och fakta

  • ”För äldre som har begynnande nedsatthet av funktionsförmågan är det fortfarande oprövat om de har rätt till tillgänglighetsåtgärder. Om till exempel en äldre person har svårt att använda sig av bank-id för kontakt med vården eller en bank, finns det ingen uttalad skyldighet för den som tillhandahåller tjänsten att tillgänglighetsanpassa den för den äldre personen om hen inte är att ses som en person med varaktig funktionsnedsättning” (s. 189). ”Diskrimineringslagens tillämplighet i situationer där åldersrelaterade kognitiva eller fysiska svårigheter övergår i funktionsnedsättning är ännu inte prövad. Det är inte heller prövat om det kan utgöra diskriminering på grund av bristande tillgänglighet om den som tillhandahåller en digital tjänst inte ser till så att även äldre personer, som kan ha svårt med den digitala tekniken, kan använda sig av den” (s. 190).

    Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2025) Årsrapport 2025 (PDF)
  • ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) undantar funktionsnedsättningar som uppenbart beror på normalt åldrande. Det innebär att personer som får hjälpbehov sent i livet – exempelvis på grund av nedsatt rörlighet, syn, hörsel eller kognitiv svikt – inte har tillgång till samma rättighetsbaserade stöd som yngre personer med motsvarande funktionsnedsättning” (s. 72).

    Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2026) Årsrapport 2026 (PDF)
  • Utifrån olika metoder för prevalensskattningar bedömer vi att det 2023 fanns 130–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav ca 64–65 000 i SÄBO. Oavsett prevalenskälla kommer antalet demenssjuka att öka (s. 5). utelämnad text Om gruppen ”questionable” tas med blir antalet ca 230 000 personer (och begreppet questionable är alltså smalare än MCI-begreppet) (s. 17).

    Källa: Wimo, A. m.fl. (2025) Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023. Karolinska Institutet
  • En anställd inom hemtjänsten berättar: ”En mottagare av hemtjänsten hade bankkort, men jag hade inte tillgång till koden. I affären mindes inte personen sin kod så då fick vi lämna allt. Till slut fick tag på anhöriga och berättade att jag inte kunnat hjälpa till att handla mat.” (s. 20). utelämnad text Men framtidsfullmakter är av olika anledningar svåra att använda i praktiken. utelämnad text Framtidsfullmakten skapar därför en falsk trygghet. Det är också svårt att använda en framtidsfullmakt digitalt (s. 24). utelämnad text Idag kan en patient få diagnosen Alzheimers utan att ha demenssymtom. En tidig diagnos innebär att man kan vara beslutförmögen men man får ändå inte upprätta fullmakter. Här kan det uppstå ett moment 22. De kan ha skrivit en framtidsfullmakt och tror sig ha löst situationen. Men när framtidsfullmakten ska användas så visar det sig att den inte räcker. Och eftersom de inte längre anses beslutsförmögna kan de inte använda de lösningar bankerna föreslår. utelämnad text Så fort banken får information om att någon inte är beslutförmögen dras BankID tillbaka. utelämnad text Med hjälp av en så kallad anhörigbehörighet kan en person få hjälp med vardagsekonomin och enklare avtal. Det är inte en fullmakt. Anhörigbehörighet gäller när den anhörige förlorat sin förmåga att fatta informerade beslut. Även här behöver man rent praktiskt besöka ett bankkontor för varje ärende (s. 25).

    Källa: Begripsam (2025) Utestängd från det kontantlösa samhället (PDF)

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Vårdcentralen (kognitiv utredning)
  • Kommunens biståndshandläggare (ansökan om stöd i vardagen)
  • Banken (egen fullmaktsprocess)
  • Överförmyndarnämnden (vägledning om god man och framtidsfullmakt)

Vägledning för utförare

  • Överförmyndarnämnden (vägledning om god man och framtidsfullmakter)
  • Socialstyrelsen (vägledning om biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen)
  • Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om digital tillgänglighet)
  • Bolagsverket (förvaltar Mina ombud, den nationella tjänsten för digitala fullmakter)

Klagoväg

  • Tingsrätten (ansökan om god man)
  • Förvaltningsrätten (överklaga beslut om bistånd)
  • Allmänna reklamationsnämnden (tvist med bank, rekommendationen är inte bindande)

Granskande aktörer

  • Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över socialtjänstens insatser)
  • Länsstyrelsen (tillsyn över överförmyndarnämndens verksamhet)
  • Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .