1.11 Integritet och skydd
Digitala tjänster samlar in data, fattar beslut och styr val på sätt som den enskilde sällan kan se eller påverka.
Det handlar om samtycke som ges utan förståelse, datainsamling som sker utan den enskildes vetskap och algoritmer vars beslut inte går att se. Det handlar också om design som styr den enskildes val och om ett skydd mot bedrägerier som i hög grad vilar på individen. När systemen inte är byggda för skyddade personuppgifter kan uppgifterna röjas eller personen stängas ute. Området omfattar även statlig digital övervakning och den samlade effekten av flera nya befogenheter.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska värna den enskildes privatliv och familjeliv. 2 kap. 6 § anger att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
Förvaltningslag (2017:900) 6 § kräver att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten hjälper den enskilde att ta till vara sina intressen, och 7 § att myndigheten är tillgänglig. 10 § ger den som är part rätt att ta del av allt material i ärendet.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § förbjuder diskriminering genom bristande tillgänglighet.
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 reglerar all behandling av personuppgifter och kräver bland annat rättslig grund (artikel 6), särskilt skydd för känsliga uppgifter (artikel 9), dataskydd genom design (artikel 25), rätt till insyn i automatiserade beslut (artikel 22) samt rätt till information, tillgång och rättelse (artiklarna 13–16).
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap. 1 § fastställer vård på lika villkor.
Förordningen (EU) 2022/2065 om digitala tjänster ställer krav på transparens, ansvarsskyldighet och insyn i algoritmiska system för plattformar som förmedlar samhällsinformation.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
Artificiell intelligens bör fungera som ett verktyg för människor, med det slutliga målet att öka människors välbefinnande (8). Alla bör kunna göra egna, välgrundade val i den digitala miljön och skyddas mot risker och negativa konsekvenser för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter (9). Alla har rätt till integritet och skydd av sina personuppgifter (17) och rätt att inte utsättas för olaglig övervakning, olaglig genomgripande spårning eller avlyssningsåtgärder online (18). EU har åtagit sig att se till att tekniska lösningar respekterar de grundläggande rättigheterna (2a), att främja sömlös, säker och interoperabel tillgång till digitala offentliga tjänster, i synnerhet hälso- och sjukvårdstjänster (7c), och att begränsa utnyttjandet av sårbarheter, särskilt genom riktad reklam (15f).
Politikområden
Förvaltningspolitik, rättspolitik samt hälso- och sjukvårdspolitik.
Hinder i området (7)
1.11.1 Samtycke utan insyn
Den enskilde förväntas ge samtycke till villkor som inte är begripliga och saknar möjlighet att följa vad som faktiskt sker med uppgifterna. Bristande insyn i hur personuppgifter hanteras bidrar till en maktasymmetri mellan tjänsteleverantör och den enskilde.
1.11.2 Spårning och datainsamling utan insyn
Appar, uppkopplade enheter och tjänster samlar in data, till exempel platsdata, användningsmönster, hälsodata och sensordata, utan att den enskilde vet vad som registreras, vart det skickas eller med vem det delas. Det gäller också teknik som det offentliga erbjuder, som trygghetslarm, vårdappar och uppkopplade hjälpmedel i omsorgen. Där är den enskilde ofta beroende av tekniken och kan ha svårt att välja bort den.
1.11.3 Algoritmisk ogenomskinlighet
AI-system och algoritmer används i beslutsprocesser inom offentlig sektor utan att det alltid är synligt för den enskilde att sådana system medverkar eller hur de kan påverka utfallet.
1.11.4 Manipulativ design
Designmönster i digitala tjänster kan vara utformade för att styra, lura eller pressa användaren till val som främst gynnar företaget. Det gäller till exempel vilseledande gränssnitt, krångliga avregistreringar, dolt kommersiellt innehåll, samtyckesfällor och mekanismer som ska få användaren att stanna kvar. Designen kan också göra lagstadgade rättigheter svåra att utöva, som att flytta sina data eller återkalla ett samtycke.
1.11.5 Otillräckligt skydd mot bedrägerier
Skyddet mot bedrägerier bygger i hög grad på att den enskilde själv upptäcker dem. När den enskilde manipuleras att själv godkänna en betalning anses betalningen vara godkänd, och den enskilde bär oftast hela förlusten.
1.11.6 System som inte klarar skyddade uppgifter
Ett system som inte är byggt för skyddade personuppgifter kan röja dem, till exempel genom att visa en adress eller skicka den vidare. Det kan också stänga ute personen helt om den skyddade identiteten inte går att registrera. Den som har skydd kan inte själv se eller påverka hur systemen hanterar uppgifterna.
1.11.7 Statlig digital övervakning
Statens befogenheter att övervaka, samla in och samköra den enskildes digitala data utökas i flera steg. Om utökningarna prövas var för sig, utan att den samlade påverkan på integriteten vägs in, försvagas skyddet för den enskilde.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .