2.5.4 Barn som vuxna konsumenter

Barn och unga använder ofta tjänster som är byggda för vuxna konsumenter. Barnet godkänner villkor, ger samtycke och möter marknadsföring utan rättshandlingsförmåga eller full förmåga att se kommersiella syften. När digitala tjänster förutsätter en vuxen och medveten användare blir det ett hinder.

En situation

En trettonåring skaffar konton i sociala medier och godkänner villkor utan att läsa dem. Vad som händer med uppgifterna är okänt för barnet.

Utgångspunkter enligt lag

Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 8 anger att behandling av personuppgifter på grundval av barns samtycke är tillåten när barnet är minst 16 år, med möjlighet för medlemsstater att sänka åldern till lägst 13 år. Art. 12 anger att information till den registrerade ska lämnas i en koncis, klar och tydlig, begriplig och lätt tillgänglig form, med användning av ett klart och tydligt språk, särskilt när information riktas till ett barn.

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter art. 16 anger att inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privatliv. Art. 17 anger att barnet ska ha tillgång till information från olika källor med syfte att främja barnets välfärd. Art. 36 anger att barnet ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.

Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning 2 kap. 4 § anger den svenska åldersgränsen 13 år för informationssamhällets tjänster.

Förordningen om digitala tjänster (EU) 2022/2065 art. 28 anger att leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga ska vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga. Reklam baserad på profilering med användning av minderårigas personuppgifter är förbjuden.

Marknadsföringslag (2008:486) 4 § anger att marknadsföring som strider mot bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) alltid är otillbörlig. Enligt punkt 28 i bilagan gäller det att i en annons direkt uppmana barn att köpa eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa produkter åt dem.

Direktivet om audiovisuella medietjänster 2010/13/EU art. 9 anger att audiovisuella kommersiella meddelanden inte får orsaka fysisk, psykisk eller moralisk skada hos minderåriga eller direkt uppmana minderåriga att köpa eller hyra en produkt.

DigidelGov sammanfattar läget

DSA förbjuder reklam till minderåriga som bygger på profilering. Förbudet förutsätter dock att plattformarna vet vem som är minderårig, och ålderskontrollen bygger ofta på uppgifter som användaren själv lämnar. Branschens självreglering har svårt att fånga marknadsföring via influencers. I en europeisk granskning fick inget av 13 klagomål om marknadsföring av ohälsosam mat till barn bifall. Konsumentverket har tillsyn över marknadsföringslagen, också när marknadsföringen sker via influencers.

Bakgrund och fakta

  • ”Barn och unga rör sig snabbt och vant mellan olika tjänster, men det är inte alltid synonymt med att de inser risker eller förstår konsekvenser – konsekvenser som dessutom kan ligga långt in i framtiden” (s. 3). utelämnad text ”Men vad gäller då för barn mellan 13 och 16 år? Jo, då behöver det i varje situation bedömas om barnet i just det sammanhanget kan anses ha förmåga att förstå konsekvenserna av ett samtycke” (s. 20). utelämnad text ”Barnet har rätt att få information anpassad till sin ålder och mognad samt rätt att uttrycka sina åsikter och ha del i åtgärder och beslut som påverkar barnets liv” (s. 20–21).

    Källa: Datainspektionen, Barnombudsmannen och Statens medieråd (2020) Barns och ungas rättigheter på digitala plattformar. En vägledning till aktörer (PDF)
  • ”För unga människor kan nätverkseffekter vara särskilt försåtliga, eftersom de är mer mottagliga för grupptryck än andra åldersgrupper. I Norge använder till exempel mer än 90 procent av tonåringarna Snapchat varje dag. I praktiken måste norska tonåringar använda appen om de vill vara med i vänners gruppchattar och liknande” (s. 30, egen översättning). utelämnad text ”Barn har berättat hur chattboten försöker behålla deras uppmärksamhet, till exempel genom att uppmana dem att fortsätta samtalet med chattboten om de behöver hjälp, eller helt enkelt genom att själv inleda samtal. Snapchat använder uppgifterna som delas med My AI bland annat för att anpassa reklam och utnyttjar chattbotens skenbara vänlighet för att ytterligare snoka i barns och vuxnas privatliv” (s. 52, egen översättning). utelämnad text ”vi har funnit att barn ofta i praktiken är konsumenter i skolan, eftersom tjänsteleverantörer tjänar pengar på dem genom reklam och behandling av personuppgifter” (s. 95, egen översättning).

    Källa: Forbrukerrådet (2026) Breaking free. Pathways to a fair technological future (PDF)
  • ”Med hänvisning till sin allmänna kommentar nr 25 (2021) om barns rättigheter i förhållande till den digitala miljön rekommenderar kommittén att konventionsstaten: a) stärker regelverk och skyddsåtgärder för att skydda barns rättigheter och säkerhet i den digitala miljön, b) säkerställer att lagar om tillgång till information och den digitala miljön skyddar barn från skadligt innehåll och material och från risker på nätet, c) fortsätter arbetet med att stärka barns, lärares och familjers digitala kunnighet och färdigheter” (punkt 22, s. 6, egen översättning).

    Källa: FN:s kommitté för barnets rättigheter (2023) Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Sweden (CRC/C/SWE/CO/6-7) (PDF)
  • ”BEUC och dess medlemmar lämnade in 13 klagomål till EU Pledge om marknadsföring via influencers på Instagram. utelämnad text Pledge-sekretariatet bedömde två av klagomålen som otillåtliga, och Pledge-panelen fann att de övriga elva inte var marknadsföring riktad till barn och att allt innehåll var förenligt med EU Pledge-kraven” (s. 28, egen översättning).

    Källa: BEUC (2025) Influencer Marketing Unboxed: Exposing How the Fast Fashion & Food Sectors Hook Consumers (PDF)

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Bris (stöd för barn och unga)
  • Barnombudsmannen (rättighetsinformation)
  • Integritetsskyddsmyndigheten (information till unga om personuppgifter)
  • Hallå konsument (Konsumentverkets vägledningstjänst)

Vägledning för utförare

  • Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om barns dataskydd)
  • Mediemyndigheten (skydd för minderåriga online)
  • Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) (riktlinjer om barns samtycke)
  • Konsumentverket (vägledning om marknadsföring till barn)
  • Reklamombudsmannen (näringslivets självreglering av reklam)

Klagoväg

  • Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om personuppgifter)
  • Konsumentverket (anmälan om marknadsföring)
  • Allmänna reklamationsnämnden (tvist vid köp, rekommendationen är inte bindande)

Granskande aktörer

  • Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över behandling av personuppgifter)
  • Konsumentverket (tillsyn över marknadsföringslagen)
  • Post- och telestyrelsen (samordnare för digitala tjänster enligt DSA i Sverige)
  • Mediemyndigheten (granskar skydd för minderåriga i mediemiljöer)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .