1.12 Tjänsteansvar
Den aktör som tillhandahåller en digital samhällsfunktion ansvarar för att den enskilde kan förstå och använda lösningen.
Teknisk tillgänglighet är inte detsamma som användbarhet. När digital självbetjäning ersätter en områdeskunnig handläggare eller administratör förskjuts utförandeansvaret till den enskilde. Ramverket utgår från att den förskjutningen kräver ett motsvarande ansvar från aktören att vidta åtgärder så att den enskilde klarar det som förväntas.
Principen har stöd i nordisk rättighetsforskning. Akhtar och Jørgensen (2024) visar att automatiserade beslut i offentlig förvaltning måste uppfylla samma förvaltningsrättsliga krav som alla andra myndighetsbeslut, inbegripet objektivitet, icke-diskriminering, förutsebarhet och transparens. Studien konstaterar att frågor som i teknikdebatten ofta hänvisas till “AI-etik” redan har rättslig grund i förvaltningsrätten och i internationell människorättslagstiftning. Denna iakttagelse gäller inte bara automatiserade beslut utan all digital tjänsteleverans: kanalen förändrar inte det allmännas skyldigheter.
Relationen mellan myndighet och enskild är dessutom ofrivillig: den enskilde kan inte välja bort myndigheten (Kindström Dahlin, 2022). Bemötande blir i den kontexten inte bara en servicefråga utan även en rättssäkerhetsfråga.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § kräver att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten lämnar den enskilde hjälp att ta till vara sina intressen, 7 § kräver tillgänglighet, 13 § kräver tolk och översättning, eller att handlingar görs tillgängliga, för den som inte behärskar svenska eller har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § fastställer att bristande tillgänglighet kan utgöra diskriminering.
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service ställer krav på att digital offentlig service ska vara möjlig att uppfatta, hantera, begripa och robust.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap. 1 § fastställer vård på lika villkor och behovsbaserad prioritering.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
EU har åtagit sig att främja ansvarsfulla och omsorgsfulla åtgärder av alla aktörer, såväl offentliga som privata, i den digitala miljön (1c). EU har också åtagit sig att se till att tekniska lösningar respekterar de grundläggande rättigheterna och gör det möjligt att utöva dem (2a), att ingen lämnas utanför den digitala omställningen (2b) och att främja sömlös, säker och interoperabel tillgång till digitala offentliga tjänster som utformats för att tillgodose människornas behov (7c).
Politikområden
Förvaltningspolitik, funktionsrättspolitik och konsumentpolitik.
Hinder i området (4)
1.12.1 Ansvarsförskjutning
När handläggning ersätts av digitala självbetjäningsformulär, eller när beslut, kallelser och fakturor bara skickas digitalt, förskjuts ansvaret till den enskilde. Den enskilde förväntas själv hitta, läsa och förstå informationen. Konsekvenserna av fel, förseningar eller missade meddelanden hamnar då också hos den enskilde. Trots att myndigheter och vårdgivare har ett lagstadgat ansvar för hur de kommunicerar med den enskilde.
1.12.2 Stöd när det digitala inte räcker
Den enskilde kan befinna sig i ekonomisk utsatthet, sjukdom eller rättslig osäkerhet och behöver då kunna få stöd som är anpassat efter situationen. När kundtjänst och handläggare ersätts av chattbottar, formulär och automatiska svar blir det svårt att nå en människa som kan förstå situationen och hjälpa till. Den som inte får svar kan inte heller ta till vara sina rättigheter.
1.12.3 Förändringsansvar
När en digital lösning förändras i gränssnitt, logik, process eller tekniska krav kan den som klarade tjänsten förut förlora förmågan att använda den. Det prövas sällan innan förändringen genomförs.
1.12.4 Krisansvar
När ett digitalt system drabbas av allvarliga incidenter kan enskilda drabbade behöva praktisk vägledning om vad som har hänt och vad de bör göra. Ansvaret för att ge sådant stöd är oklart. Den drabbade lämnas ofta att själv bedöma risker och erbjudanden om skydd.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .