1.1.6 Bristande tillsynskapacitet
Tillsyn över digitala samhällsfunktioner förutsätter att tillsynsmyndigheterna har resurser och stöd för att utöva sitt mandat. Tillsynen styrs också av vilka normer som väger tyngst. När generella och formella krav prioriteras riskerar de krav som rör den enskildes rättigheter att få minst uppmärksamhet.
En situation
En person med synnedsättning anmäler att en myndighets webbplats inte är tillgänglig. Anmälan leder inte till någon åtgärd och inget besked ges om vad som händer.
Utgångspunkter enligt lag
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) art. 9 anger att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till information och kommunikation.
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service 10 § anger att digital service som en offentlig aktör tillhandahåller ska följa tillgänglighetskraven enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Förordning (2018:1938) om tillgänglighet till digital offentlig service anger att Myndigheten för digital förvaltning är tillsynsmyndighet.
DigidelGov sammanfattar läget
Om tillsynen inte har resurser efter uppdragets omfattning blir skyddet svagt i praktiken, trots att lagarna finns. Tillsynen över digital tillgänglighet i offentlig sektor finansieras inom Diggs förvaltningsanslag. Under de första åren nåddes inte den omfattning som EU-kommissionen har beslutat om. Forskning om offentlig upphandling visar att styrningen ofta sker genom tillsyn och domstolsprövning, mer än genom reglerna själva. Inom persontransporter för personer med funktionsnedsättning är tillsynen svagast över de krav som direkt rör den enskildes rättigheter. Samma risk kan finnas för digitala samhällsfunktioner.
Bakgrund och fakta
”Den kraftfullaste mekanismen för styrning av upphandling inom den svenska rättsstatens ramar sker ofta genom tillsynen och inte genom reglerna själva, både den tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheter och den som utövas genom domstolsprövning” (s. 114). ”Tillsynen är mer kraftfull över upphandlingsnormerna än över trafiknormerna, och betydligt mer kraftfull över upphandlingsnormerna än över personnormerna” (s. 118).
Forskning Källa: Pettersson, A. (2022) När allas ansvar blir ingens ansvar. I: Statskontoret, Rättsstaten i den svenska förvaltningen – en forskningsantologi (PDF) Alla granskade tillgänglighetsredogörelser i offentlig vård redovisar kända brister, vilket innebär en pågående överträdelse av webbtillgänglighetsdirektivet (s. 49). Tillsynen bedrevs mycket mjukt jämfört med dataskyddsförordningen. ”Om det inte får några konsekvenser att bryta mot direktivet kan motivationen saknas för organisationer att prioritera tillgänglighetsbrister” (s. 50, egen översättning).
Forskning Källa: Jonsson (2025) Cognitive Accessibility in eHealth. Doktorsavhandling, KTH ”Handläggningstiden inom tillsynen är fortsatt för lång och myndigheten har som tidigare år i huvudsak inlett tillsyner efter klagomål. En av myndighetens främsta prioriteringar är att öka den egeninitierade tillsynen” (s. 14).
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (2026) Årsredovisning 2025 FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är oroad över ”[a]tt rättsmedel, klagomålsförfaranden och gottgörelsemekanismer för personer med funktionsnedsättning är otillräckliga vid bristande genomförande av konventionen av regioner och kommuner” (rek. 9 c, s. 16). Kommittén rekommenderar att Sverige inrättar ”effektiva klagomålsförfaranden och mekanismer för gottgörelse” som är tillgängliga för enskilda och för organisationer av personer med funktionsnedsättning (rek. 10 c, s. 17). Citaten följer MFD:s förslag till ny svensk översättning.
Källa: Myndigheten för delaktighet (2026) Slutredovisning av uppdraget att se över översättningen av FN-kommitténs rekommendationer till Sverige (2026:17) ”Mätningar av webbplatser och appar visar fortfarande stora tillgänglighetsbrister inom både offentlig och privat sektor” (s. 35).
Källa: Digg/PTS (2026) Redovisning av uppdraget att stödja genomförandet av Sveriges digitaliseringsstrategi (PDF) "Det innebär att Sverige inte utfört övervakningen i den omfattning som krävs enligt genomförandebeslut (EU) 2018/1524" (s. 2). utelämnad text "Digg kan inte se om webbplatser förbättras över tid eftersom vi inte återkommande granskar samma webbplats" (s. 28). utelämnad text "Att granska denna typ av service har medfört vissa utmaningar, eftersom personal på Digg i dagsläget inte kan identifiera sig och logga in i en digital tjänst i granskningssyfte" (s. 39).
Källa: Myndigheten för digital förvaltning (2025) Övervakning av digital offentlig service i Sverige 2022–2024. Dnr 2024-4027 (PDF) ”Under 2022 skulle Sverige granska 309 webbplatser och 17 mobila applikationer. utelämnad text Enligt Diggs budgetunderlag för 2023–2025 räcker de medel som Digg får för uppdraget bara till övervakning av ungefär 40 procent av vad EU-kommissionen har beslutat om” (s. 59). utelämnad text ”Tillsynsuppdraget finansieras av myndighetens förvaltningsanslag, vilket innebär att Digg kan styra hur mycket resurser som avsätts för uppdraget. Detta är med andra ord ett myndighetsinternt beslut. Vår bedömning är att Digg inte har avsatt resurser i den utsträckning som krävs för att möta kraven från EU. Enligt företrädare för Digg beror detta på att de medel myndigheten fått inte motsvarar behovet. utelämnad text Men enligt företrädare för Regeringskansliet ger nuvarande omfattning på Diggs förvaltningsanslag myndigheten förutsättningar att genomföra sina uppgifter och upprätthålla en stabil verksamhet” (s. 60).
Källa: Riksrevisionen (2023) RiR 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (PDF) ”Mätningarna började 2017 och sträcker sig snart över tio år. Samma kritik återkommer om och om igen. Att förbättringar inte går att spåra över så långa mätperioder tyder på att de insatser som görs inte är tillräckliga” (s. 17).
Källa: Begripsam (2026) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (PDF) Kommunallagen ändrades 2022 så att kommuner får fatta automatiserade beslut. ”Inga strukturella, rättsliga eller processuella förändringar har dock genomförts för att säkra framtida ansvarsutkrävande och skydda mot orättvisor från algoritmiska beslut” (s. 1650, egen översättning).
Forskning Källa: Kronblad, Essén & Mähring (2024) When Justice Is Blind to Algorithms. MIS Quarterly 48(4) Högsta förvaltningsdomstolen slog i november 2023 fast att den som klagar har rätt till ett beslut (HFD 2023 ref. 54). Men även efter den domen skickar IMY ofta bara vidare klagomålet till det företag som olagligt behandlar personuppgifterna och avslutar sedan direkt ärendet utan att utreda det. Noyb tog Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) till domstol eftersom myndigheten regelbundet underlåter att hantera klagomål från registrerade på ett korrekt sätt. I en dom den 17 juni 2024 (mål nr 6034-24) godkände Förvaltningsrätten i Stockholm IMY:s fortsatta hantering vilket ledde till att noyb har överklagat till kammarrätten.
Källa: noyb (2024) noyb takes Swedish DPA to court for refusing to properly deal with complaints En analys av dataskyddsmyndigheternas ärenden 2018–2023 visar att i genomsnitt leder bara 1,3 procent av ärendena hos dataskyddsmyndigheterna till böter (s. 24). Den svenska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdade böter i 0,25 procent av ärendena (s. 25). ”Siffrorna är knappast förvånande men ändå oroväckande. En enkät som noyb gjorde 2024 bland yrkesverksamma inom dataskydd visar att det är just böter som får företag att följa lagen. På frågan om vilka tillsynsåtgärder som är mest effektiva svarade 67,4 procent att beslut från en dataskyddsmyndighet mot det egna företaget, med böter, får beslutsfattarna att välja att följa reglerna bättre. Intressant nog svarade 61,5 procent att även böter mot andra organisationer skulle påverka hur väl det egna företaget följer GDPR” (s. 25, egen översättning).
Källa: noyb (2026) Annual Report 2025 (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Myndigheten för digital förvaltning (anmäl bristande tillgänglighet)
- Diskrimineringsombudsmannen (anmälan om bristande tillgänglighet som diskriminering)
- Respektive myndighet (begära åtgärd direkt)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om webbtillgänglighet och WCAG)
- Myndigheten för delaktighet (vägledning om tillgänglighet ur funktionsrättsperspektiv)
Klagoväg
- Förvaltningsrätten (överklagande av tillsynsbeslut från Myndigheten för digital förvaltning)
- Diskrimineringsombudsmannen (diskrimineringsärende)
Granskande aktörer
- Myndigheten för digital förvaltning (tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service)
- Riksrevisionen (granskar effektivitet och resursanvändning i statsförvaltningen)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .