1.11.4 Manipulativ design
Designmönster i digitala tjänster kan vara utformade för att styra, lura eller pressa användaren till val som främst gynnar företaget. Det gäller till exempel vilseledande gränssnitt, krångliga avregistreringar, dolt kommersiellt innehåll, samtyckesfällor och mekanismer som ska få användaren att stanna kvar. Designen kan också göra lagstadgade rättigheter svåra att utöva, som att flytta sina data eller återkalla ett samtycke.
En situation
En person vill flytta sina foton från en molntjänst till en annan. Möjligheten att ladda ned dem ligger gömd djupt i inställningarna, och tjänsten varnar för att bilderna kan gå förlorade. Rätten att flytta sina data finns, men designen gör den svår att använda.
Utgångspunkter enligt lag
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 7.3 anger att det ska vara lika enkelt att återkalla sitt samtycke som att ge det. Art. 20 anger att den registrerade har rätt att få ut sina personuppgifter och överföra dem till en annan personuppgiftsansvarig.
Förordningen om digitala tjänster (EU) 2022/2065 art. 25 anger att leverantörer av onlineplattformar inte får utforma sina gränssnitt på ett sätt som vilseleder eller manipulerar användarna eller som på annat sätt väsentligt försämrar deras förmåga att fatta fria och informerade beslut. Enligt art. 25.3 får kommissionen ge riktlinjer om bland annat att det inte får vara svårare att avsluta en tjänst än att ansluta sig till den.
Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation 9 kap. 28 § anger att lagring av eller åtkomst till uppgifter i användarens utrustning, till exempel kakor, kräver samtycke om det inte är nödvändigt för tjänsten.
Marknadsföringslag (2008:486) 9 § anger att marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.
DigidelGov sammanfattar läget
DSA förbjuder vilseledande gränssnitt på onlineplattformar men förbudet gäller inte metoder som omfattas av direktivet om otillbörliga affärsmetoder eller dataskyddsförordningen. Samma gränssnitt kan därför prövas av olika myndigheter mot olika regelverk, beroende på om det gäller marknadsföring, personuppgifter eller plattformens utformning.
Bakgrund och fakta
”Företag kan till exempel välja att göra det svårt för konsumenter att flytta sina data, trots att dataportabilitet är ett lagkrav i Europa. Vanliga sätt att göra det är att gömma möjligheter att ladda ned eller flytta innehåll i en labyrint av val, att använda språk som skrämmer konsumenter från att flytta sina data, eller att ta ut en avgift för att flytta data. utelämnad text Även om det tekniskt är möjligt att installera andra appbutiker på Android-telefoner har Google använt vilseledande design för att avskräcka användare från att hitta alternativ till sin egen appbutik, till exempel genom att lägga in hinder i form av långa processer i många steg fulla av varningar” (s. 37, egen översättning). utelämnad text ”Europeiska konsumenter bombarderas ständigt med störande kakbanners vart de än går på nätet. Dessa banners skylls ofta på den europeiska dataskyddslagstiftningen, utifrån det felaktiga påståendet att lagen kräver samtyckesrutor på varje webbplats. utelämnad text På samma sätt hade den massiva floden av olagliga kakbanners kunnat förhindras om lagarna i fråga hade tillämpats effektivt” (s. 46, egen översättning).
Källa: Forbrukerrådet (2026) Breaking free. Pathways to a fair technological future (PDF) År 2023 granskade konsumentskyddsmyndigheter i hela Europa inlägg från 576 influencers för att kontrollera om de redovisade sin reklam i enlighet med EU:s konsumentlagstiftning. Resultat: 97 procent publicerade inlägg med kommersiellt innehåll, men bara 20 procent angav det systematiskt. I stället använde influencers olika formuleringar som ”samarbete”, ”partnerskap” eller allmänna tack till varumärkena (s. 13) (egen översättning).
Källa: The European Consumer Organisation, BEUC (2025) Influencer Marketing Unboxed: Exposing How the Fast Fashion & Food Sectors Hook Consumers (PDF) ”IMY:s bedömning är att klagandens samtycke inte kan ha varit ett uttryck för dennes otvetydiga viljeyttring eftersom designen gjorde att det upplevdes som att det inte fanns andra alternativ än att samtycka. utelämnad text ATG har inte gjort det lika enkelt att återkalla samtycke som att lämna det. Därtill har bolaget använt vilseledande design i sitt val av färg och kontrast i kakbannern som påverkat klagandens möjlighet att lämna ett frivilligt och informerat samtycke” (s. 5).
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (2024) Beslut efter tillsyn enligt dataskyddsförordningen – Aktiebolaget Trav och Galopp (IMY-2023-16453) (PDF) ”Alla de granskade medietjänsterna använder sig i någon utsträckning av vilseledande webbdesign i sina uppsägningsprocesser. Den vanligaste metoden är att lägga till fler steg än nödvändigt i uppsägningsflödet. Många tjänster vilseleder också konsumenten genom färgsättning, hur de ordnar alternativ eller använder ord som anspelar på känslor och relationer” (s. 36).
Källa: Sveriges Konsumenter (2024) Är du säker på att du vill lämna oss? Vilseledande webbdesign i 20 medietjänsters uppsägningsflöden (PDF) ”Vad gäller uppsägningar av telekomtjänster bottnar problemen i bedömningar utifrån lagstiftning som PTS har tillsyn över. Problemet rör ett stort antal konsumenter och det är fortsatta problem trots Konsumentverkets tillsyn. Det vore därför till stor nytta för konsumentkollektivet om frågan utreddes vidare av Post- och telestyrelsen för att möjliggöra för konsumenter att enklare kunna säga upp abonnemang och säkerställa konkurrensen på marknaden” (s. 10).
Källa: Konsumentverket (2025) Brister i företagens kundtjänster (Redovisningsrapport 2025:3)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Konsumentverket (Hallå konsument)
- Integritetsskyddsmyndigheten (frågor om samtycke och personuppgifter)
Vägledning för utförare
- Konsumentverket (vägledning om marknadsföring och konsumentskydd)
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om samtycke)
- Post- och telestyrelsen (vägledning om regler för kakor)
Klagoväg
- Konsumentverket (anmälan, prövar inte enskilda tvister)
- Allmänna reklamationsnämnden (tvist med näringsidkare, rekommendationen är inte bindande)
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål, beslut kan överklagas till förvaltningsrätten)
Granskande aktörer
- Konsumentverket (tillsyn över marknadsföringslagen och konsumentskydd)
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över behandling av personuppgifter)
- Post- och telestyrelsen (samordnare för digitala tjänster enligt DSA i Sverige och tillsyn över regler för kakor)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .