1.3.3 Organisatoriskt minne
När myndigheters webbsidor, rapporter, utredningar och beslutsspår inte bevaras raderas det organisatoriska minnet. När de bevaras men är svåra att hitta begränsas den enskildes möjlighet att följa beslut, granska utveckling och argumentera utifrån tidigare ställningstaganden.
En situation
En rapport från Digitaliseringsrådet från 2021 går inte längre att hitta. Rådets webbplats är nedlagd och domännamnet används nu för reklam.
Utgångspunkter enligt lag
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 1 § anger att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar.
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 § anger att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
Förvaltningslag (2017:900) 27 § anger att en myndighet som får uppgifter på annat sätt än genom en handling ska anteckna dem om de kan ha betydelse för ett beslut. 31 § anger att det för varje skriftligt beslut ska finnas dokumentation om bland annat beslutsdag och beslutets innehåll.
Arkivlag (1990:782) 3 § anger att myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.
DigidelGov sammanfattar läget
Riksarkivet har tillsyn över myndigheternas arkiv och anser att det behövs en ny arkivlagstiftning som är anpassad till en digitaliserad förvaltning. Andra menar att problemet snarare är att befintliga föreskrifter inte tillämpas. Arkivutredningen lämnade förslag 2019, men arkivlagen från 1990 gäller fortfarande. Sedan 2024 ska statliga myndigheter se till att information i nya system kan flyttas ut innan systemen tas i bruk. Kravet gäller inte kommuner och regioner. Ingen tillsyn säkerställer att digitala beslutsspår, webbpublicerat material eller beslutsregler versioneras och bevaras i tillgängliga format.
Bakgrund och fakta
”Det behövs en ny arkivlagstiftning som är anpassad till en digitaliserad förvaltning och samhälle. En mer effektiv hantering av data inom staten säkrar tillgång till statens data över tid och bidrar till största möjliga medborgarnytta. Det säkerhetspolitiska läget sätter också ljuset på vikten av tillgång till samhällsviktig information både under fred och krig” (s. 3).
Källa: Riksarkivet (2023) Budgetunderlag 2024–2026 (PDF) ”Riksarkivet har varit bra på att skriva framsynta föreskrifter om digitalt bevarande, men fullständigt usla på att bry sig det minsta om implementeringen av dem. utelämnad text Dessa föreskrifter har Riksarkivet aktivt valt bort att implementera” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Johansson, M. (2026) Riksarkivet har dragit sig undan ansvaret för digitalt bevarande. Debattartikel, Magasin K ”Granskningen visar att myndigheterna har genomfört många likartade projekt där ökad samverkan eller erfarenhetsutbyte skulle kunna bidra till högre effektivitet. Exempel på sådana projekt inkluderar informationslagring, ärendehanteringssystem, digital arkivering, dokumenthantering och diarieföring. Trots dessa likheter är graden av samverkan i de flesta av dessa kategorier låg och understiger 30 procent” (s. 73).
Källa: Riksrevisionen (2025) RiR 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (PDF) ”Myndigheter bygger fel, bygger nytt utan hänvisning och slänger bort sina digitala värdesaker. utelämnad text Viktig information och viktiga dokument har fallit bort från allmänhetens åtkomst” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Axbom, P. (2024) Myndigheters länkröta och några råd om digitalisering. axbom.se ”När beslut, konflikter och vägval försvinner i digitala system riskerar vi att skapa ett svart hål i Sveriges politiska historia. Nu krävs krafttag för att rädda demokratins minne innan det är för sent” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Lemne, M. & Ilshammar, L. (2026) Sverige håller på att radera sitt demokratiska minne. Opinionstext, Dala-Demokraten ”Att förlita sig på konsulter medför också risker för att det som ibland kallas institutionellt minne urholkas, för kontinuiteten i verksamheten, kunskapsöverföringen och därmed kvaliteten.” (s. 50)
Källa: Wockelberg, H. (2026) Skrivbordsmakt. I: Riksbankens Jubileumsfond, Byråkrati. RJ:s årsbok 2026
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
Resp. myndighet (begära allmän handling, TF 2 kap.)
Vägledning för utförare
- Riksarkivet (digital informationshantering)
- Myndigheten för digital förvaltning (ramverk för spårbarhet inom Ena)
Klagoväg
- Justitieombudsmannen (bristande diarieföring eller dokumentation)
- Kammarrätten (om en begäran om allmän handling avslås)
Granskande aktörer
Riksarkivet (arkivbildning, statliga myndigheter). Justitieombudsmannen (enskilda fall). Ingen myndighet har systemtillsyn över att digitala beslutsspår bevaras i versionerade och tillgängliga format.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .