1.2.4 Digital suveränitet och kritiska beroenden

Centrala digitala samhällsfunktioner är beroende av ett fåtal leverantörer i andra jurisdiktioner. Ett beslut utanför svensk kontroll, som sanktioner, ändrade villkor eller att en tjänst läggs ned, kan göra att tjänster slutar fungera. Den enskilde kan då förlora tillgången till samhällsfunktioner utan förvarning och utan alternativ.

En situation

En kommun har lagt e-post, dokument och e-tjänster hos en utländsk molnleverantör. Om leverantören stänger av tjänsten, på grund av sanktioner eller ändrade villkor, slutar kommunens e-tjänster att fungera och invånarna förlorar sin kontaktväg.

Utgångspunkter enligt lag

Cybersäkerhetslag (2025:1506) 2 kap. 3 § anger att verksamhetsutövarens säkerhetsåtgärder åtminstone ska omfatta kontinuitetshantering och krishantering samt säkerhet i leveranskedjan. 1 kap. 11 § anger att skyldigheterna i 2 kap. 3–10 §§ inte gäller för verksamhetsutövare som omfattas av DORA-förordningen (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn.

Dataförordningen (EU) 2023/2854 art. 23 anger att leverantörer av databehandlingstjänster ska undanröja hinder för att kunder byter till en annan leverantör.

DigidelGov sammanfattar läget

Cybersäkerhetslagen kräver att varje aktör hanterar riskerna i sin egen leverantörskedja. Men de flesta offentliga aktörer använder samma lösningar, så beroendet blir gemensamt. För var och en är det enklare att stå kvar än att byta och ingen enskild aktör har skäl att lösa problemet. Dataförordningen ger rätt att byta molnleverantör, men rätten gäller organisationer som köper tjänsten och förutsätter att det finns ett alternativ. En invånare som tar emot myndighetspost i en digital brevlåda kan inte flytta sin post till en annan brevlåda.

Bakgrund och fakta

  • ”Beroendet av Microsofts tjänster medför en risk för Kronofogdens förmåga att utföra sitt uppdrag om tjänsterna av olika skäl blir otillgängliga. Den nuvarande rättsliga grunden för dataöverföring till USA är osäker. Ett nytt underkännande skulle begränsa användningen av tjänsterna. Att implementera en fungerande exitstrategi från ett sådant system bedöms också vara komplext och skulle sannolikt medföra störningar i verksamheten” (s. 11–12). utelämnad text ”Under sådana förhållanden framstår det som olämpligt att Kronofogden frånhänder sig rådigheten över myndighetens uppgifter till Microsoft” (s. 12).

    Källa: Kronofogdemyndigheten (2025) Rättsutredning – Kronofogdens it-arbetsplats. PM, Rättsavdelningen, dnr KFM 9943-2025
  • ”Det stora beroendet av BankID kan av åtminstone två skäl få återverkningar på den civila beredskapen i digitala tjänster i allmänhet och för digitala betaltjänster i synnerhet. För det första är det endast mellan 5–10 procent av befolkningen som har en alternativ e-legitimation utöver BankID (se avsnitt 8.3.5). För det andra är det alltför få aktörer som erbjuder sina kunder eller brukare att identifiera sig med någon annan autentiseringsmetod än BankID” (s. 375).

    Källa: Betalningsutredningen (2023) SOU 2023:16 Staten och betalningarna
  • ”Användare skulle helt enkelt lämna tjänster som försämras och gå till en konkurrent som respekterar sina användare. utelämnad text För att komma runt detta och hålla användarna kvar utnyttjar företagen byteskostnader, alltså den tid, ansträngning eller de pengar som krävs för att byta till en konkurrent. Höga byteskostnader leder till inlåsningseffekter, som kan se ut på många sätt och vara sociala, tekniska eller rättsliga” (s. 29, egen översättning). utelämnad text ”Nätverkseffekten leder till det som kallas ett kollektivt handlingsproblem” (s. 30, egen översättning).

    Källa: Forbrukerrådet (2026) Breaking free. Pathways to a fair technological future (PDF)
  • ”Posten lagras i de digitala brevlådorna, vilket ger en inlåsningseffekt och beroende till brevlådeleverantörerna. Det är inte möjligt att flytta sin post och därför opraktiskt att byta brevlåda. Det innebär också att om en leverantörs lösning blir otillgänglig förlorar medborgaren tillgången till mottagen post” (s. 2).

    Källa: Myndigheten för digital förvaltning (2024) Remissvar på SOU 2024:47 Digital myndighetspost (PDF)
  • ”Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare har förlorat tillgången till sin e-post och hans bankkonton har frysts. utelämnad text Microsoft stängde till exempel Khans e-postadress, vilket tvingade åklagaren att flytta till Proton Mail utelämnad text ” (hämtad 2026-11-02, egen översättning).

    Källa: Associated Press (2025) Trump’s sanctions on ICC’s chief prosecutor have halted tribunal’s work, officials and lawyers say (Molly Quell, 15 maj 2025)

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Den aktör som tillhandahåller tjänsten
  • Krisinformation.se (samlad information vid kriser, drivs av Myndigheten för civilt försvar)

Vägledning för utförare

  • Myndigheten för civilt försvar (vägledning om kontinuitetshantering och cybersäkerhet)
  • Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om Ena, statlig digital infrastruktur)
  • Upphandlingsmyndigheten (vägledning om kontraktsvillkor och villkor för att avsluta avtal)

Klagoväg

Saknas

Granskande aktörer

  • Myndigheten för civilt försvar och sektorsvisa tillsynsmyndigheter (tillsyn enligt cybersäkerhetslagen)
  • Riksrevisionen (granskar effektivitet och måluppfyllelse i statsförvaltningen)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .