2.6 Migrantstatus

Det digitala välfärdssystemet bygger på personnummer, folkbokföring och e-legitimation. Den som söker asyl, saknar tillstånd, har ett tidsbegränsat tillstånd eller är statslös uppfyller ofta inte de förutsättningarna.

Rättigheter som gäller oberoende av migrationsstatus, som vård som inte kan anstå, blir då svåra att utöva digitalt. Osäkerhet om hur uppgifter delas mellan myndigheter kan dessutom göra att den enskilde avstår från stöd.

Utgångspunkter enligt lag

Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.

Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 5 § anger att barn ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är bosatt inom regionen. 6 § anger att vuxna ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Enligt förarbetena (prop. 2007/08:105) kan vård som inte kan anstå innefatta skyldighet att erbjuda lån av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning när behovet inte tillgodoses på annat sätt.

Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd 6 § anger att barn ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är bosatt inom regionen. 7 § anger att vuxna ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Utlänningslag (2005:716) 1 kap. 10 § anger att det i fall som rör ett barn särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Mottagandelag (2026:999) 2 kap. 1 § anger att Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet. Enligt 2 kap. 3 och 8 §§ ska en kommun ordna boende för ensamkommande barn efter anvisning av Migrationsverket. 6 kap. reglerar dagersättning.

Socialtjänstlag (2025:400) 2 kap. 1 § anger att socialtjänsten med utgångspunkt i demokrati och solidaritet ska främja enskildas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika och jämställda levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. 3 kap. 1 § anger att barnets bästa i första hand ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn. 4 kap. 1 § anger att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. 12 kap. 2 a § anger att den som inte vistas lagligen i Sverige endast har rätt till ekonomiskt bistånd som behövs i akuta situationer.

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap. 1 § anger att målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer

EU har åtagit sig att se till att ingen lämnas utanför den digitala omställningen, som i synnerhet bör innefatta marginaliserade, sårbara och utsatta människor (2b), och att tekniska lösningar gör det möjligt att utöva de grundläggande rättigheterna (2a).

Politikområden

Migrationspolitik, socialpolitik, funktionsrättspolitik och barnrättspolitik.

Faktorer i området (2)

  • 2.6.1 Utan personnummer

    Den som inte är folkbokförd i Sverige har inget personnummer. Det kan gälla den som nyss har kommit till landet, väntar på beslut eller bara ska bo här en kortare tid. Många digitala samhällsfunktioner förutsätter personnummer. Utan personnummer går det ofta inte att få e-legitimation eller bankkonto. Det blir ett hinder när det inte finns någon annan väg in.

  • 2.6.2 Rädsla för digital spårning

    Den som saknar tillstånd att vistas i landet, eller är osäker på sin status, kan avstå från vård, stöd och rättighetsinformation av rädsla för att uppgifterna lämnas vidare. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att personuppgifter lämnas för att få tillgång blir det ett hinder.

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .