2.1.4 Psykisk ohälsa
Den som lever med psykisk ohälsa kan känna stress, oro eller maktlöshet när det är oklart vad som händer i ett system eller om ett fel går att rätta. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att användaren klarar otydlig systemlogik och risk för fel som inte går att ändra blir det ett hinder.
En situation
En person med psykisk ohälsa ska lämna återkommande rapporter för att få sin ersättning. E-tjänsten visar ingen förhandsgranskning, och det framgår inte om uppgifterna kan ändras efteråt. Oron för att göra fel gör att rapporten skjuts upp.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och lämna den enskilde sådan hjälp att hen kan ta till vara sina intressen. 7 § anger att en myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda. 25 § anger att en myndighet ska underrätta parten om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att yttra sig innan beslut fattas, om det inte är uppenbart obehövligt.
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service 10 § anger att digital service som en offentlig aktör tillhandahåller ska följa tillgänglighetskraven enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
DigidelGov sammanfattar läget
Den som lämnar uppgifter med rättsliga eller ekonomiska följder ska kunna kontrollera, rätta eller bekräfta dem innan de skickas. Den som inte lämnar sin rapport rätt eller i tid kan få en sanktion. Tillsynsmyndigheterna granskar sällan hur utformningen av e-tjänsten påverkar den enskildes möjlighet att förstå och hantera sitt ärende.
Bakgrund och fakta
”Samma SIUS-konsulent menade att det bedrivs ett slags diskriminering mot de sökande med en funktionsnedsättning som har svårt att klara av att aktivitetsrapportera. Vi begär inte av en rullstolsburen att de ska gå uppför en trappa, och gör de inte det så får de en sanktion. Men vi begär av de med olika psykiska funktionsnedsättningar att de ska klara av det här och gör de inte det får de en sanktion” (s. 19). utelämnad text ”Den sökande mådde psykiskt dåligt eller hade någon form av funktionsnedsättning som gjorde att aktivitetsrapporten antingen blev en extra belastning eller något som den sökande inte klarade av” (s. 22).
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2018) Aktivitetsrapportering – till vilken nytta och för vem? Rapport 2018:5 (PDF) ”Ett annat problem handlar om att personer är rädda för att göra fel eller känner sig stressade och osäkra” (s. 30).
Källa: Riksrevisionen (2023) RiR 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive myndighet (telefon eller besök)
- Statens servicecenter (hjälp vid besök på servicekontor)
- Funktionsrättsorganisationer (stöd och rådgivning till medlemmar)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om tillgänglighet till digital offentlig service)
- Inspektionen för socialförsäkringen (granskning av Försäkringskassans digitala tjänster)
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (vägledning om aktivitetsrapportering)
Klagoväg
- Respektive myndighet (begära omprövning av beslutet)
- Förvaltningsrätten (överklaga beslut)
- Myndigheten för digital förvaltning (anmälan om brister i tillgängligheten hos digital offentlig service)
- Justitieombudsmannen (klagomål på myndigheters handläggning)
Granskande aktörer
- Inspektionen för socialförsäkringen (tillsyn över Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialförsäkringen)
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen)
- Myndigheten för digital förvaltning (tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .