1.3.2 Spårbarhet i digitaliseringsbeslut
Beslut om digitala lösningar fattas i många led: politiska beslut, upphandling, kravställning, leverantörens val och införande. Kedjan dokumenteras sällan som en helhet. I efterhand går det ofta inte att följa vem som beslutade vad, på vilket underlag eller vilka alternativ som fanns. Det begränsar möjligheten att granska, utkräva ansvar och rätta till.
En situation
En kommun har infört en e-tjänst som många inte kan använda. När en invånare frågar varför den blev som den blev, är det svårt att ta reda på vem som beslutade om utformningen, vilka krav som ställdes i upphandlingen eller om andra lösningar övervägdes.
Utgångspunkter enligt lag
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 1 § anger att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar.
Förvaltningslag (2017:900) 27 § anger att en myndighet som får uppgifter på annat sätt än genom en handling ska anteckna dem om de kan ha betydelse för ett beslut. 31 § anger att det för varje skriftligt beslut ska finnas dokumentation om bland annat beslutsdag och beslutets innehåll.
Lag (2016:1145) om offentlig upphandling 12 kap. 14 § anger att en upphandlande myndighet löpande ska dokumentera genomförandet av en upphandling och att dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden. 15–16 §§ anger att en individuell rapport ska upprättas för varje kontrakt som tilldelas och varje ramavtal som ingås, med bland annat skälen till att vissa förfaranden har använts och till att ett kontrakt inte har tilldelats en leverantör.
Arkivlag (1990:782) 3 § anger att en myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet.
DigidelGov sammanfattar läget
Varje led dokumenteras för sig men inget krav gäller kedjan som helhet. Upphandlingens dokumentation ska motivera besluten i upphandlingen, men inte hur tjänsten utformas eller vad den betyder för användarna. Rätten att få veta skälen för besluten gäller leverantörer, inte invånare. Leverantörens egna val kan stanna hos leverantören och blir då inte allmänna handlingar. Se även 1.1.2 och 1.3.3.
Bakgrund och fakta
”Det bör dessutom ställas lagkrav på att resultaten av de obligatoriska konsekvensanalyserna alltid ska offentliggöras när en digital lösning tas i drift. Det ska bland annat ses mot bakgrund av att ombudsmannen i flera fall har påpekat att de berörda myndigheterna och/eller deras systemutvecklare kände till att deras system hade fel och brister när de togs i drift” (s. 22, egen översättning).
Källa: Institut for Menneskerettigheder (2023) Rettigheder i den digitale velfærdsstat. Analyse ”Omvandlingen från gatubyråkrati till skärm- och systembyråkrati var i våra fall en smygande process. De ansvariga tjänstemännen och politikerna bidrog genom att godkänna ändringar i regelverk och investeringar i informationsteknik, men någon uttrycklig debatt om huruvida omvandlingen var önskvärd kom aldrig till stånd” (avsnitt 7, egen översättning).
Forskning Källa: Bovens, M. & Zouridis, S. (2002) From Street-Level to System-Level Bureaucracies: How Information and Communication Technology Is Transforming Administrative Discretion and Constitutional Control. Public Administration Review, 62(2), 174–184 ”Vi visar empiriskt hur tekniknarrativ kan färdas i stort sett oemotsagda genom medier, myndigheter och politiska aktörer” (s. 8, egen översättning). Av 88 artiklar som återgav siffran var bara en kritisk och påpekade att ”inga studier bekräftar siffran” (s. 6, egen översättning).
Forskning Källa: Sundberg, L., Gidlund, K., Larsson, A. & Olofsson, N. (2025) Toward intelligence or ignorance? Performativity and uncertainty in government tech narratives. Government Information Quarterly, 42, 102032 ”Även om offentlig upphandling och insyn regleras i lag i Sverige kan avtalen förbli sekretessbelagda, vilket gör det svårt för allmänheten att granska hur tillgänglighet hanteras i upphandlingen” (s. 50, egen översättning).
Forskning Källa: Jonsson (2025) Cognitive Accessibility in eHealth. Doktorsavhandling, KTH
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
Respektive kommun eller myndighet (begäran om allmän handling, till exempel beslutsunderlag och upphandlingsdokument)
Vägledning för utförare
- Upphandlingsmyndigheten (vägledning om upphandling och dokumentation)
- Riksarkivet (vägledning om informationshantering och bevarande)
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om digitala investeringar)
Klagoväg
- Kammarrätten (om en begäran om allmän handling avslås)
- Förvaltningsrätten (laglighetsprövning av kommunala beslut, prövar bara om beslutet är lagligt, inte om det är lämpligt)
- Justitieombudsmannen (bristande dokumentation hos myndigheter)
Granskande aktörer
- Justitieombudsmannen (myndigheters handläggning och dokumentation)
- Riksarkivet (tillsyn över statliga myndigheters arkiv)
- Arkivmyndigheten i kommunen eller regionen (tillsyn över kommunala arkiv)
- Konkurrensverket (tillsyn över upphandlingsreglerna)
- Kommunens revisorer (granskar nämndernas verksamhet)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .