2.4 Beroendeposition och digital kontroll

Den som lever i en beroendeposition, gentemot en institution, en vårdgivare eller en partner, är särskilt utsatt för att digital tillgång begränsas eller att digital teknik används som kontrollverktyg.

Det allmänna har därmed ansvar för att digitala system varken underlåter att säkerställa tillgång eller möjliggör kontroll.

Utgångspunkter enligt lag

Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) artiklarna 14 (frihet och säkerhet), 19 (rätten att leva självständigt) och 22 (rätten till privatliv) ger konventionsgrund.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 5–6 §§ fastställer rätten till självbestämmande, delaktighet och inflytande över insatsers utformning.

Socialtjänstlag (2025:400) 2 kap. 1 § fastställer att socialtjänsten ska främja jämlika levnadsvillkor och aktivt deltagande.

Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer

EU har åtagit sig att se till att ingen lämnas utanför den digitala omställningen, som i synnerhet bör innefatta personer med funktionsnedsättning och personer som agerar på deras vägnar (2b). Alla har rätt till integritet och skydd av sina personuppgifter (17) och rätt att inte utsättas för olaglig övervakning online (18).

Politikområden

Funktionsrättspolitik, jämställdhetspolitik, socialpolitik och rättspolitik.

Faktorer i området (2)

  • 2.4.1 Tillgång i omsorg

    Den som bor i ett boende, deltar i daglig verksamhet eller sitter i förvar kan vara beroende av personal för internet, enheter och konton. Begränsningar kan vara befogade men förutsätter en individuell bedömning. När digitala samhällsfunktioner förutsätter egen och fri tillgång till uppkoppling och enheter blir det ett hinder.

  • 2.4.2 Skyddsbehov

    Den som lever under hot eller i en kontrollerande relation kan spåras genom sina konton, enheter och uppgifter. Sammankopplade register kan röja adresser, sekretessmarkering hanteras inte konsekvent och konton som är knutna till en förövare är svåra att frigöra. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde har full kontroll över sin identitet, sina konton och sina enheter blir det ett hinder.

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .