1.13.3 Professionell kunnighet
Det saknas en etablerad basnivå för den professionella kunnighet som krävs vid vägledning i digital vardag. Det gäller yrkesgrupper som dagligen möter invånare som behöver söka, tolka eller värdera information, till exempel bibliotekarier, folkbildare, lärare, IT-handledare, vägledare, socialsekreterare, biståndshandläggare, omsorgspersonal och personal i offentlig service och vården.
En situation
En person frågar om kakor på en webbplats ska godkännas eller inte. Personalen på biblioteket, medborgarkontoret och vårdcentralen ger olika svar.
Utgångspunkter enligt lag
Bibliotekslag (2013:801) 2 § anger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. 7 § anger att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
Socialtjänstlag (2025:400) 5 kap. 3 § anger att personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. 10 kap. 1 § anger att socialnämnden ansvarar för att erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.
AI-förordningen (EU) 2024/1689 art. 4, i lydelse enligt förordning (EU) 2026/1744, anger att leverantörer och tillhandahållare av AI-system ska vidta åtgärder för att stödja utvecklingen av AI-kunnighet hos sin personal och andra som hanterar AI-systemen för deras räkning. Bestämmelsen kräver inte att en viss nivå av AI-kunnighet garanteras.
DigidelGov sammanfattar läget
Förmågan att stödja andra i att söka, tolka och värdera information är inte en självklar del av grundutbildning, fortbildning eller tjänstebeskrivningar i de yrken som dagligen möter behovet. När it-handledning ges inom socialtjänsten ska personalen ha lämplig utbildning och erfarenhet, men det finns ingen gemensam beskrivning av vad det innebär för vägledning i digital vardag. AI-förordningen kräver att den som använder AI-system i sin verksamhet vidtar åtgärder för att stödja personalens AI-kunnighet. Motsvarande krav saknas för de yrken som ska hjälpa invånare att förstå och använda samma system. Unesco har tagit fram ett ramverk för medie- och informationskunnighet för pedagoger, men det är inte en etablerad basnivå i dessa yrken.
Bakgrund och fakta
”Organisationsmodellerna för MIK-arbetet varierar kraftigt mellan biblioteken, från informella strukturer till dedikerade arbetsgrupper. utelämnad text Flera bibliotek förlitar sig på enskilda eldsjälar för att driva MIK-arbetet framåt. utelämnad text Det kan behövas: en förflyttning från verksamhet byggd på eldsjälar till systematiserat arbete. Detta innebär organisatoriskt stöd och tydlig ledning, formella strukturer med grupper, rutiner och basnivåer, gemensam grundkompetens för alla och integration av MIK i bibliotekets vardagsverksamhet” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Nilsson, O. (2026) Från eldsjälar till systematik. En analys av MIK-arbetet vid elva svenska folkbibliotek. Digiteket ”Enkäten som genomfördes på föregående träff visade att flera i personalen önskade en genomgång av funktioner och enklare felsökning i bibliotekets eget utbud av digitala tjänster” (s. 8). utelämnad text ”Parallellt med Hänvisningsguiden skapades dokumentet Digital basnivå för biblioteken i Nässjö kommun. Där dokumenteras vilka kunskaper och kompetenser personalen behöver behärska för att kunna ge likvärdig service, oavsett vilken medarbetare eller vilket av kommunens bibliotek besökaren möter” (s. 13).
Källa: Raymond, T. (2026) Tekniksupport vs. folkbildning. Pilotprojekt om biblioteket som handledare i informationssökning, rapport 2026:17 Länsstyrelsen Jönköpings län (PDF) ”Lärare och bibliotekarier är att betrakta som nyckelfunktioner för arbetet med MIK i Sverige” (s. 100). ”Folkbiblioteken utgör naturliga arenor för att understödja invånarnas medie- och informationskunnighet, en uppgift som framhålls i bibliotekslagen och har stöd i Unescos och IFLA:s biblioteksmanifest” (s. 83).
Källa: Carlsson, U. (red.) (2018) Medie- och informationskunnighet (MIK) i den digitala tidsåldern. En demokratifråga. Nordicom (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Yrkesgrupper som dagligen möter invånare som behöver söka, tolka eller värdera information:
- Bibliotekarier
- Folkbildare
- Lärare
- It-handledare
- Vägledare
- Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
- Omsorgspersonal
- Personal i offentlig service och vården
Vägledning för utförare
- Mediemyndigheten (samordnar MIK Sverige)
- Kungliga biblioteket (nationell överblick över biblioteksväsendet)
- Digiteket (fortbildning inom bibliotekssektorn)
- Skolverket (formell utbildning och läroplaner)
- Folkbildningsrådet (folkbildningens kompetensutveckling)
- Socialstyrelsen (kunskapsstöd till socialtjänst och vård)
- Sveriges Kommuner och Regioner (stöd till kommuner som arbetsgivare)
Klagoväg
Saknas. Det finns inget beslut att överklaga när stödet skiljer sig åt.
Granskande aktörer
- Ingen myndighet ansvarar för en gemensam basnivå för yrkesgrupper som vägleder i digital vardag.
- Universitetskanslersämbetet (granskar kvaliteten i högskoleutbildningar, till exempel lärar- och bibliotekarieutbildning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .