1.1.5 Återkoppling utan mottagare
Närbyråkrater, alltså personal som möter invånare i vardagen, ser varje dag var de digitala tjänsterna inte fungerar. Det kan vara personal på bibliotek, i kontaktcenter och i hemtjänsten eller digitala fixare. De ser också mönster i problemen som återkommer. Men ingen har i uppdrag att ta emot mönstren, så de når sällan dem som äger och utvecklar tjänsterna. Synpunktshanteringen tar emot den enskildes egna klagomål men inte mönster som personalen ser. Kunskapen stannar där den uppstår och samma fel fortsätter att drabba nya invånare.
En situation
Personal på biblioteket och i kontaktcenter hjälper gång på gång invånare att skriva ut, skanna och ladda upp intyg och betyg som olika e-tjänster kräver som bilagor. Ofta finns uppgifterna redan hos en annan myndighet. Personalen hjälper var och en på sitt håll, men ingen hos dem som äger e-tjänsterna får veta hur ofta det händer.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. 8 § anger att en myndighet inom sitt verksamhetsområde ska samverka med andra myndigheter.
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service 13 § anger att en offentlig aktör ska tillhandahålla en tillgänglighetsredogörelse med en funktion där en enskild person kan meddela att den digitala servicen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Ett sådant meddelande ska besvaras så snart som möjligt.
DigidelGov sammanfattar läget
Återkoppling finns i dag främst som enskilda klagomål. För tillgänglighet finns en lagstadgad väg där användare kan påtala brister, men för andra hinder finns ingen motsvarighet. Det som närbyråkrater ser i mötet med invånarna har ingen självklar väg till tjänsteägare och förvaltningsledare. Det finns heller ingen finansiering eller struktur för att samla in och ta tillvara sådana mönster. Insamling som finns bygger på frivilliga initiativ och tidsbegränsade projekt. När ingen tar emot återkopplingen hanteras samma problem om och om igen hos dem som hjälper, i stället för att rättas i tjänsten.
Bakgrund och fakta
"Det finns inget enhetligt sätt att rapportera bristerna och olika ombudsverksamheter har olika system för rapportering" (s. 15). utelämnad text "De flesta brister som rapporteras är desamma som tidigare år, dvs redan kända och återkommande" (s. 16). utelämnad text "Socialstyrelsen vill uppmärksamma att myndighetens skrivelse från 2023 utelämnad text ännu inte har besvarats. Detta är problematiskt, mot bakgrund av att kartläggningen tydligt visar på kvarstående brister och utvecklingsbehov inom området" (s. 22).
Källa: Socialstyrelsen (2026). Lägesrapport om verksamhet med personligt ombud, bidragsår 2025. Artikelnummer 2026-9-10315 ”15 procent av kommunerna saknar helt rutiner för att samla in respektive använda återkoppling från användare av digitala tjänster. utelämnad text I Diggs undersökning uppger endast en dryg femtedel av de svarande kommunerna att de regelbundet följer upp enkelheten i kommunens digitala tjänster för invånare” (s. 35–36).
Källa: Digg/PTS (2026) Redovisning av uppdraget att stödja genomförandet av Sveriges digitaliseringsstrategi (PDF) ”Ombudsmannen har i flera fall påpekat att de berörda myndigheterna och/eller deras systemutvecklare kände till att deras system hade fel och brister när de togs i drift” (s. 22, egen översättning).
Källa: Institut for Menneskerettigheder (2023) Rettigheder i den digitale velfærdsstat. Analyse ”Idag är det som att en hel del resurser, både hos vägledare och i form av medborgartid, går åt till att skapa work-arounds runt hinder – inte riva dem. utelämnad text Samhällets feedback-loop innehåller viktiga indikatorer på digitala samhällshinder som är upphov till så väl fördyrande dubbelarbete som ökad digital ojämlikhet” (s. 65).
Källa: Raymond, T. (2024) Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför. Region Västernorrland/Digidel (PDF) ”Längst ner i hierarkin finns personen (t.ex. patienter, anhöriga och medborgare) som kan lämna klagomål och förbättringsförslag som förhoppningsvis når genom hierarkin till produktleverantören som har störst makt över designbesluten. utelämnad text Den hierarkiska strukturen för hur klagomål och förslag förs vidare riskerar att information går förlorad på vägen och att användarens behov inte förstås eller prioriteras” (s. 42-43, egen översättning).
Forskning Källa: Jonsson (2025) Cognitive Accessibility in eHealth. Doktorsavhandling, KTH
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
Kommunens synpunkts- och klagomålshantering (för egna ärenden)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om användarcentrerad utveckling)
- Nationella och regionala nätverk för digital inkludering (erfarenhetsutbyte om att samla in och använda återkoppling)
Klagoväg
Saknas
Granskande aktörer
Myndigheten för digital förvaltning har tillsyn över lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, där användare ska kunna påtala brister i tillgängligheten. För andra hinder finns ingen motsvarande skyldighet att ta emot och hantera återkoppling och ingen myndighet har tillsyn över det.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .