1.2.3 Inlåsning av data
Kommuner, regioner och myndigheter köper it-system där leverantören styr åtkomsten till data. Verksamheten kan då inte själv hämta ut, flytta eller koppla ihop sina egna uppgifter. Tjänsterna kan inte byggas om utifrån den enskildes behov och det blir svårt att byta leverantör samt att förklara hur systemen fattar beslut.
En situation
En kommun byter system för elevadministration. Elevernas tidigare betyg ligger kvar i det gamla systemet och kommunen får inte ta ut dem utan leverantörens tillstånd.
Utgångspunkter enligt lag
Lag (2016:1145) om offentlig upphandling 4 kap. 1 § anger att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och genomföra upphandlingar på ett öppet sätt.
Dataförordningen (EU) 2023/2854 art. 23 anger att leverantörer av databehandlingstjänster ska undanröja hinder för att kunder byter till en annan leverantör.
DigidelGov sammanfattar läget
Lagen om offentlig upphandling kräver att upphandlingar sker öppet och likvärdigt, men inte att verksamheten behåller åtkomst till sina data eller kan byta leverantör. Dataförordningen ger rätt att byta leverantör av molntjänster och liknande databehandlingstjänster, men inte av system som verksamheten driver själv. Kravet på att information ska kunna flyttas ut ur nya system gäller bara statliga myndigheter (se 1.3.3). Det finns ingen gemensam kravlista för upphandling som säkrar att data kan exporteras. Se även 1.2.4 och 1.3.1.
Bakgrund och fakta
Enligt Persson har leverantörer av lösningar till kommunala förvaltningar länge medvetet utformat affärsmodeller som skapar inlåsning. ”Den vanligaste metoden för att upprätthålla inlåsningen är att begränsa tillgången till data. utelämnad text Systemens ogenomskinliga beslutslogik gör att kommunerna inte fullt ut kan förstå eller justera de processer som är inbyggda i systemen de är beroende av” (s. 93, egen översättning). När kommunerna kräver integration är öppenheten ofta ”ofullständig och strategiskt begränsad”, och leverantörerna ”verkar följa kraven på integration men behåller kontrollen genom begränsad interoperabilitet” (s. 93–94, egen översättning). Systemen ”automatiserar främst interna uppgifter i stället för att förbättra medborgarnas upplevelser” (s. 94, egen översättning).
Forskning Källa: Persson, P. (2026) Managing Socio-Technical Debt: Causes and Design-Science Solutions for Citizen-Centred Digital Public Services. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet ”Vi finner att ingen av de 46 undersökta offentliga organisationerna hade skaffat nödvändiga licenser eller tagit fram en fungerande exitstrategi som gör det möjligt för organisationen att på egen hand komma åt, bearbeta och förvalta de digitala tillgångar som har behandlats i molntjänsten efter att den har avvecklats” (s. 59, egen översättning).
Forskning Källa: Lundell, B., Gamalielsson, J., Katz, A. & Lindroth, M. (2021) Perceived and Actual Lock-in Effects Amongst Swedish Public Sector Organisations When Using a SaaS Solution. I: Electronic Government (EGOV 2021), LNCS 12850, 59–72. Springer ”Det finns bland svenska offentliga aktörer en utbredd praktik att referera till standarder som leder till inlåsning och en begränsad konkurrens inom IT-området” (s. 7). utelämnad text ”Denna studie har inte identifierat något enda projekt där exitkostnader kalkyleras på ett sätt som belastar den ursprungliga investeringen. Studien har ej heller identifierat någon enda situation i något enda IT-projekt där organisationen aktivt tagit steg för att ’låsa upp’ en redan existerande inlåsning” (s. 8).
Källa: Konkurrensverket (2016) IT-standarder, inlåsning och konkurrens. En analys av policy och praktik inom svensk förvaltning. Uppdragsforskningsrapport 2016:2 (Lundell, B., Gamalielsson, J. & Tengblad, S.) (PDF) ”Exempel på krav som borde vara obligatoriska är möjlighet till import respektive export samt systemdokumentation. När det gäller systemdokumentation behövs hjälp från leverantören för att få tillgång till denna. Det kan vara svårt att få ut systemdokumentation från leverantören om de betraktar den som en affärshemlighet” (s. 19).
Källa: eSam (2025) Digitalt bevarande av data – problemområden. Delrapport ES2025-01 (PDF) Rektorn Peyman Vahedi: ”Det är inte ovanligt att så fort de tryckt på ’spara’ kan de inte längre få ut den data de nyss lade in i systemet utan att betala extra för det. Företagen som levererar systemen väljer helt enkelt att låsa in informationen, och kommunerna måste därefter betala för att få ut den, även om de på papperet redan äger den.” utelämnad text ”Häromåret fick Malmö stad, efter förlikning, betala 13 750 000 kronor i skadestånd till ett IT-företag för att man tagit ut historiska uppgifter om elever, till exempel betyg, ur ett system för elevadministration som man enligt avtal inte längre hade rätt att utnyttja.”
Källa: Skolvärlden (2021) IT-snurren: Skolor tvingas betala för att ta del av egen data. 18 januari 2021
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive ansvarig aktör
- Kommunens revisorer
Vägledning för utförare
- Upphandlingsmyndigheten (vägledning om kontraktsvillkor och villkor för att avsluta avtal)
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om Ena och interoperabilitet)
Klagoväg
Saknas
Granskande aktörer
- Ingen tillsyn över att offentliga aktörer behåller åtkomst till sina egna data.
- Konkurrensverket (tillsyn över offentlig upphandling)
- Kommunens revisorer och Riksrevisionen (granskar verksamheten)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .