1.10.5 Svårt språk och få språkval
Digitala samhällsfunktioner som bara finns på vissa språk, eller som använder juridiskt, tekniskt eller byråkratiskt språk, blir svåra eller omöjliga att förstå för den som inte behärskar språket.
En situation
En myndighets e-tjänst finns bara på svenska och texten använder dessutom fackord och byråkratiskt språk. Den som inte läser svenska förstår inte vad som ska fyllas i och även den som läser svenska har svårt att förstå.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 13 § anger att en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska.
Språklag (2009:600) 8 § anger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. 9 § anger samma ansvar för det svenska teckenspråket. 11 § anger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
DigidelGov sammanfattar läget
Förvaltningslagen ger rätt till tolk och översättning när det behövs, men det finns inget krav på att e-tjänster ska finnas på andra språk. Språklagens krav på enkelt och begripligt språk saknar tillsyn och sanktioner. Den som inte förstår en e-tjänst hänvisas i praktiken till telefon, besök eller hjälp från andra.
Bakgrund och fakta
"Besluten om bistånd är ofta långa och språkligt svårbegripliga" (s. 28).
Källa: Socialstyrelsen (2026). Lägesrapport om verksamhet med personligt ombud, bidragsår 2025. Artikelnummer 2026-9-10315 FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är oroad över ”brister i fråga om spridningen av offentlig information i tillgängliga format, exempelvis tillgänglig information på minoritetsspråk, på lätt svenska, teckenspråk, lättläst, punktskrift samt taktila, kompletterande och alternativa kommunikationsmedel” (rek. 45, s. 44). Citatet följer MFD:s förslag till ny svensk översättning.
Källa: Myndigheten för delaktighet (2026) Slutredovisning av uppdraget att se över översättningen av FN-kommitténs rekommendationer till Sverige (2026:17) Kommittén är oroad över att vetenskapliga framsteg och deras tillämpningar, inklusive informations- och kommunikationsteknik, inte är tillgängliga på de språk som talas och används av de nationella minoriteterna (punkt 40, egen översättning). Kommittén rekommenderar att Sverige säkerställer att sådan teknik ”gagnar alla som bor i landet, utan diskriminering på grund av ålder, region, funktionsnedsättning eller språk” (punkt 41, egen översättning).
Källa: FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (2024) Concluding observations on the seventh periodic report of Sweden (E/C.12/SWE/CO/7) ”Enligt de servicehandläggare vid Statens servicecenter som vi har intervjuat är bristande kunskap i svenska en vanlig anledning till att personer besöker servicekontoren för att få hjälp. utelämnad text Vi noterar att de flesta digitala tjänster som får anses vara grundläggande saknar översättning. Det gäller till exempel Skatteverkets digitala deklarationstjänst, anmäla ny adress eller skriva in sig hos Arbetsförmedlingen. Vi ser också att vissa tjänster där en betydande del av målgruppen kan antas tala andra språk än svenska inte heller är översatta. Det gäller de tjänster som man kan använda när man är ny i Sverige, till exempel att bli inskriven i Försäkringskassan, vilket man behöver bli innan man har rätt att söka stöd” (s. 34).
Källa: Riksrevisionen (2023) RiR 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (PDF) För svåra ord är ett vanligt förekommande problem. ”Det används fackord som är svåra att förstå” (ID 634). Liksom oklara formuleringar. ”Luddigt språk och saker som kan tyckas vara självklara/underförstådda kan helt gå mig över huvudet. Om det är på 'nöjessidor' så är det inget stort problem men om det är kommun/stads/sjukvårds sidor så tycker jag att det är värre” (ID 1062) (s. 33).
Källa: Begripsam (2026) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025. Huvudrapport (PDF) ”Dessa regler innebär att en myndighet ska använda tolk och översätta handlingar när det behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt, till exempel när någon inte behärskar svenska eller har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.” (s. 260)
Forskning Källa: Kindström Dahlin, M. (2022) Bemötandekrav och rättssäkerhet. I: Statskontoret, Rättsstaten i den svenska förvaltningen – en forskningsantologi (PDF) ”Ord spelar roll. De kan inkludera och de kan utestänga. I administrativa och juridiska sammanhang krävs den exakthet och otvetydighet som utmärker byråkratins vokabulär. Samtidigt finns en risk att de byråkratiska termerna förstärker ett utanförskap hos dem som är föremål för myndigheternas utredningar och beslut, särskilt när det rör sig om människor för vilka svenskan är ett främmande språk” (s. 20). utelämnad text Byråkrati ”kräver inte nödvändigtvis ett stelt, svårbegripligt och oempatiskt språkbruk” (s. 45).
Källa: Rehnberg, H. S. (2026) Asylsvenska. I: Riksbankens Jubileumsfond, Byråkrati. RJ:s årsbok 2026. Makadam förlag
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive myndighet (begära tolk eller översättning enligt förvaltningslagen 13 §)
- Statens servicecenter (hjälp vid besök på servicekontor)
Vägledning för utförare
- Institutet för språk och folkminnen (vägledning om klarspråk och språklagens tillämpning)
- Myndigheten för tillgängliga medier (vägledning om lättläst)
Klagoväg
Saknas. Det finns inget beslut att överklaga när en e-tjänst inte är översatt.
Granskande aktörer
- Saknas. Språklagen har ingen tillsynsmyndighet.
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .