2.4.2 Skyddsbehov
Den som lever under hot eller i en kontrollerande relation kan spåras genom sina konton, enheter och uppgifter. Sammankopplade register kan röja adresser, sekretessmarkering hanteras inte konsekvent och konton som är knutna till en förövare är svåra att frigöra. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde har full kontroll över sin identitet, sina konton och sina enheter blir det ett hinder.
En situation
En person som lever dold för en före detta partner riskerar att spåras. Uppgifter i sammankopplade digitala system kan röja adressen.
Utgångspunkter enligt lag
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 5.1 f anger att personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet, inbegripet skydd mot obehörig eller otillåten behandling.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 22 kap. 1 § anger sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden inom folkbokföringen, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Folkbokföringslag (1991:481) 16 § anger att en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier får medges skyddad folkbokföring om åtgärden kan antas tillgodose behovet av skydd.
DigidelGov sammanfattar läget
Sekretessmarkering hanteras inte konsekvent i digitala myndighetstjänster. Sammankopplade register kan röja adresser om inte varje system aktivt stöder skyddade uppgifter. Om en närstående missbrukar den utsattas BankID är skyddet svagt eftersom den enskilde har ett långtgående eget ansvar för sina inloggningsuppgifter. Ingen samlad process finns för att digitalt frigöra en person från en kontrollerande partner.
Bakgrund och fakta
”Våldet kan vara svårt att komma undan och kan fortsätta även om den utsatta flyttar” (s. 17). utelämnad text ”Spårning kan ske via information som delas på sociala medier, i appar eller på onlinekonton, eller genom att våldsutövaren har åtkomst till lösenord eller e-legitimationer. utelämnad text Digitaliseringen av samhällets tjänster och service skapar även svårigheter för dem som lever med skyddade personuppgifter. utelämnad text För våldsutsatta med skyddade personuppgifter innebär de digitala verktygen även en risk för röjning. utelämnad text När en närstående person missbrukar ett Bank-ID har den utsatte ofta ett mycket svagt skydd, eftersom den grundläggande principen är att man har ett långtgående personligt ansvar att skydda sina inloggningsuppgifter” (s. 28).
Källa: Jämställdhetsmyndigheten (2026) Det gränslösa våldet. En kartläggning av den digitala teknikens betydelse för mäns våld mot kvinnor och våld mot barn (Rapport 2026:1) (PDF) ”Nästan 33 000 personer i Sverige lever med skyddade personuppgifter, eftersom de är utsatta för hot eller våld. Men det händer att deras uppgifter blir röjda – och då kan det få stora konsekvenser. utelämnad text När det händer är det vanligt att källan till röjningarna är polis, åklagare och domstolar – det visar en enkät som Skatteverket gjort med gömda personer. utelämnad text 37 procent av 1115 svarande uppgav att de någon gång hade blivit röjda. utelämnad text Var fjärde uppgav att röjningen hade lett till att de blev hittade av den som hotade dem – av de som blivit röjda av rättssystemet var samma siffra 50 procent” (hämtad 2026-11-02).
Källa: SVT Nyheter Småland (2024) SVT granskar: Så röjs skyddade personer av rättsväsendet ”Det finns brister vad gäller myndigheters digitala tjänster till målgruppen, vilket kan innebära praktiska svårigheter för dem i vardagen” (s. 40). utelämnad text ”Möjligheten att ta fram ett digitalt ID-nummer som inte är kopplat till den faktiska personen bör utredas, för att personer med skyddade personuppgifter ska kunna ta del av digital service och tjänster på samma villkor som övriga medborgare. Berörda myndigheter bör utveckla sin digitala service för att säkerställa att personer kan ta del av digitala tjänster utan att deras skyddade personuppgifter röjs” (s. 43).
Källa: Jämställdhetsmyndigheten (2022) Skyddade personuppgifter – oskyddade personer (Rapport 2022:10) (PDF) ”Ofta handlar det om att brev och e-post skickats fel och att uppgifter inte maskats som de skulle” (s. 7).
Källa: Jämställdhetsmyndigheten (2023) Att leva med skyddade personuppgifter. Sammanfattning av uppdraget att höja kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Kvinnojouren (stöd och skydd)
- Brottsofferjouren (stöd till brottsutsatta)
- Skatteverket (skyddade personuppgifter)
- Banken (egna säkerhetsrutiner och fullmaktshantering)
Vägledning för utförare
- Sveriges Kommuner och Regioner (stöd till kommuner om skyddade personuppgifter)
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om dataskydd)
- Jämställdhetsmyndigheten (vägledning om mäns våld mot kvinnor och digitalt våld)
- Skatteverket (vägledning om skyddade personuppgifter)
Klagoväg
- Polismyndigheten (anmälan om brott)
- Åklagare (ansökan om kontaktförbud, beslutet kan prövas av tingsrätten)
- Förvaltningsrätten (överklaga Skatteverkets beslut om skyddad folkbokföring)
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål när personuppgifter har röjts)
- Justitieombudsmannen (klagomål på myndigheters handläggning)
- Justitiekanslern (skadeståndsanspråk mot staten när uppgifter har röjts)
Granskande aktörer
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över behandling av personuppgifter)
- Finansinspektionen (tillsyn över banker)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .