1.4 Ojämlik digital infrastruktur
Var och hur man bor, vems uppkoppling man använder och hur länge ens enheter håller avgör om man når samhällsfunktionerna.
Nät, uppkoppling och enheter avgör om den enskilde alls når digitala samhällsfunktioner, men det är oftast andra som bestämmer över dem. Ramverket synliggör vad som händer när besluten fattas utan hänsyn till den enskildes rättigheter.
Digital infrastruktur har också en energi- och resursdimension som påverkar förutsättningarna för samhällsfunktioner. Digg och PTS bedömer att det inom en snar framtid blir aktuellt att räkna på klimat- och miljöeffekter i alla nyetableringar och nya digitala projekt (Digg & PTS, 2026).
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § fastställer det allmännas ansvar för att främja jämlikhet, vilket förutsätter digital infrastruktur som omfattar alla. 2 kap. 1 § tillförsäkrar var och en informationsfrihet gentemot det allmänna, det vill säga frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
Förvaltningslag (2017:900) 7 § kräver att myndigheter ska vara tillgängliga.
Konsumentköplag (2022:260) 1 kap. 7 § omfattar digitala tjänster, även när konsumenten betalar med sina personuppgifter.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
Alla överallt i EU bör ha tillgång till digital konnektivitet med hög hastighet och till rimligt pris (3). EU har åtagit sig att säkerställa tillgången till konnektivitet för alla oavsett var de bor, inklusive för dem med låga inkomster (3a), och att se till att ingen lämnas utanför den digitala omställningen, i synnerhet inte människor som bor i landsbygdsområden (2b). EU har också åtagit sig att se till att marknadsaktörer som drar nytta av omställningen bidrar till kostnaderna för offentliga tjänster och infrastrukturer (2c). Digitala produkter bör utformas, användas, repareras och återvinnas så att förtida åldrande undviks (23).
Politikområden
Infrastrukturpolitik, regionalpolitik, konsumentpolitik och kulturpolitik.
Hinder i området (5)
1.4.1 Lönsamhetsdriven exkludering
Företag bygger ut nät och erbjuder tjänster där det lönar sig. Där det inte lönar sig, till exempel i glesbygd eller för kunder som ger lite intäkter, kan utbyggnaden och utbudet utebli. Digitala lösningar utgår ofta från att alla har snabb uppkoppling och nära till service men så ser det inte ut överallt. Även möjligheten att få personlig kontakt och stöd varierar mellan olika delar av landet.
1.4.2 Tekniknedläggning
Avveckling av befintlig infrastruktur, som kopparnät eller 2G/3G-nät, skapar nya barriärer om inte ersättningar som motsvarar samma behov finns på plats. Framtida beslut om exempelvis FM-radion aktualiserar samma fråga.
1.4.3 Dold filtrering
Uppkoppling via biblioteket, skolan, arbetsplatsen eller ett boende kan vara filtrerad och loggad utan att användaren får veta det. Besluten fattas ofta av en it-avdelning för hela organisationen. Spärrarna kan också stoppa sådant som är lagligt och behövs.
1.4.4 Boendet styr uppkopplingen
Den enskilde saknar i flera boendeformer möjlighet att välja eller påverka sin digitala infrastruktur. I hyresrätt avgör till exempel fastighetsägaren. Kvalitet och kostnad varierar utan att den enskilde kan åtgärda det.
1.4.5 Kort livslängd för digitala enheter
Digitala enheter kan ha kort livslängd och vara svåra att reparera, till exempel när uppdateringar upphör. Den enskilde kan tvingas ersätta fungerande teknik för att behålla tillgång till samhällsfunktioner. Det som stänger ute den enskilde gör samtidigt fungerande teknik till avfall.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .