2.1.5 Nedsatt talförmåga
Den som stammar, har afasi, en röststörning eller ett tal som är svårt att förstå kan ha svårt att göra sig förstådd av system som styrs med rösten. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att användaren talar tydligt och snabbt, utan något annat sätt att ta kontakt, blir det ett hinder.
En situation
En person med afasi ringer en myndighet. Telefonkön ber hen säga sitt ärende med egna ord. Systemet förstår inte och det går inte att välja med knappar i stället.
Utgångspunkter enligt lag
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) art. 9 anger att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till information och kommunikation. Art. 21 b anger att konventionsstaterna i officiella kontakter ska godta och underlätta att personer med funktionsnedsättning använder alternativ och kompletterande kommunikation och andra tillgängliga kommunikationssätt som de själva väljer.
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och lämna den enskilde sådan hjälp att hen kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till bland annat den enskildes behov av hjälp. 7 § anger att en myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att det är diskriminering när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits. 2 kap. 17 § anger att diskriminering är förbjuden när den som är offentligt anställd bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan hjälp.
EN 301 549 (harmoniserad europeisk tillgänglighetsstandard) avsnitt 6.4 anger att en tjänst för röstkommunikation som har röstbrevlåda, automatisk telefonist eller röststyrd telefonkö ska erbjuda ett sätt att ta del av informationen och utföra uppgifterna utan att använda hörsel eller tal.
DigidelGov sammanfattar läget
Taligenkänning är sällan tränad på tal som avviker från normen. Tillgänglighet för personer med talsvårigheter ingår sällan i kraven när tjänsterna upphandlas. Det tekniska alternativet, att också kunna trycka på knappar, finns men erbjuds inte alltid. Standarden EN 301 549 kräver att en röststyrd telefonkö ska gå att använda utan tal. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service gör bara kraven för webbplatser och mobilappar bindande. För telefonköer blir kravet i praktiken bindande först när det skrivs in vid upphandlingen.
Bakgrund och fakta
”Endast 40 % tyckte att tjänsterna fungerade bra. Huvudproblemet: Systemen förstod helt enkelt inte vad användaren sade.” Av 106 svarande hade 60 procent försökt använda röststyrda tjänster hos myndigheter. Tillgänglighet för personer med talsvårigheter ingick sällan i upphandlingskraven.
Källa: Stamningsförbundet och Stiftelsen Funka (2024) Talet som ett digitalt verktyg. Sammanfattning (PDF) ”Allt fler myndigheter går nu över till röststyrda telefontjänster, vilket skapar problem för människor med språksvårigheter.” (publicerad 2023-02-26)
Källa: TV4 Nyheterna (2023) ”Borde vara en mänsklig rättighet” ”Det är flera personer med afasi som angett att de har speciella behov av kontinuerlig hjälp men att deras stöd nu dras in” (s. 27). Regioner har under 2025 lagt ner träffplatser där personer med afasi kunnat få hjälp med det digitala (s. 20).
Källa: Begripsam (2025) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025 (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive myndighet (begära hjälp enligt förvaltningslagen 6 §)
- Statens servicecenter (hjälp vid besök på servicekontor)
- Funktionsrättsorganisationer (stöd och rådgivning till medlemmar)
- Diskrimineringsombudsmannen (anmälan vid bristande tillgänglighet som diskriminering)
- Afasiförbundet (stöd och rådgivning till personer med afasi och deras anhöriga)
- Stamningsförbundet (stöd och rådgivning till personer som stammar)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om tillgänglighet till digital offentlig service)
- Myndigheten för delaktighet (vägledning om kognitiv tillgänglighet ur funktionsrättsperspektiv)
- Diskrimineringsombudsmannen (vägledning om bristande tillgänglighet som diskriminering)
Klagoväg
- Respektive myndighet (begäran om tillgängliggörande via tillgänglighetsredogörelsen, avslag kan överklagas till förvaltningsrätten)
- Myndigheten för digital förvaltning (anmälan om brister i tillgängligheten hos digital offentlig service)
- Tingsrätten (talan om diskrimineringsersättning, väcks av Diskrimineringsombudsmannen eller den enskilde)
- Förvaltningsrätten (överklaga beslut)
- Justitieombudsmannen (klagomål på myndigheters handläggning)
Granskande aktörer
- Myndigheten för digital förvaltning (tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service)
- Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn enligt diskrimineringslagen)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .