1.9.1 Skyddsnät som förutsätter anställning
Digitala plattformar klassificerar ofta den som utför arbetet som uppdragstagare, inte som anställd. Socialförsäkringens skydd är byggt kring regelbunden anställning och fungerar sämre vid oregelbundna uppdrag.
En situation
En person som kör för en plattform blir sjuk. Inkomsten har varierat och kommer från många korta uppdrag. Det är oklart om personen räknas som anställd eller egenföretagare och vilken inkomst sjukpenningen ska beräknas på.
Utgångspunkter enligt lag
Socialförsäkringsbalk (2010:110) 25 kap. 2 § anger att sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). 27 kap. anger reglerna för sjukpenning, inklusive karensavdrag respektive karensdagar beroende på om personen är anställd eller har inkomst av annat förvärvsarbete.
Plattformsdirektivet (EU) 2024/2831 art. 5 anger en rättslig presumtion om anställningsförhållande när det finns sakförhållanden som tyder på att plattformen utövar ledning och kontroll. Direktivet ska vara genomfört i svensk rätt senast 2 december 2026.
Lag (1982:80) om anställningsskydd anger reglerna för anställningsavtal, uppsägning och avsked för den som är arbetstagare i lagens mening.
DigidelGov sammanfattar läget
Socialförsäkringsbalken förutsätter att den försäkrade kategoriseras som anställd eller egenföretagare. Plattformsarbetaren faller mellan kategorierna. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs utifrån inkomstens art, men rätten till sjukpenning bedöms utifrån personens arbetsrättsliga status. Plattformsdirektivet inför en presumtion om anställning och ska vara genomfört i december 2026. En utredning har föreslagit hur det ska ske i Sverige (SOU 2026:3).
Bakgrund och fakta
”Men vår rapport visar att det oregelbundna arbetet och organiseringen av gig-arbetet kan leda till svårigheter. utelämnad text Delar av försäkringen är inte konstruerad för den typ av arbete som gigarbetet innebär. Inkomstbortfallsprincipen, det vill säga att försäkringen ska kompensera för förlorad inkomst, går inte att använda när det inte går att uppskatta hur stor den framtida inkomsten kommer att vara” (s. 12).
Källa: Inspektionen för socialförsäkringen, ISF (2023:3) Gigarbetare och socialförsäkringen. Om möjligheten att få ersättning vid sjukdom och föräldraskap ”Hela 28 miljoner EU-invånare arbetar i dag på plattformsföretag och redan nästa år räknar EU med att det kommer öka till 43 miljoner. En majoritet av plattformsarbetarna saknar en regelrätt anställning” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Arbetsliv/Prevent (2024) Stärkta rättigheter för gig-arbetare ”Särskilt problematisk är inkonsekvensen inom SFB där steg ett i ett försäkringsärende, det vill säga fastställandet av SGI, hanteras utifrån klassificering av inkomst snarare än personens arbetsrättsliga status, medan efterkommande steg avseende bedömningen av personens rätt till exempelvis sjukpenning relaterar till personens arbetsrättsliga status” (sammanfattning, hämtad 2026-11-03).
Forskning Källa: Hartzén, A.-C. (2023) Plattformsarbetare och sjukpenninggrundande inkomst – lika, men ändå olika? Förvaltningsrättslig tidskrift 2023:1
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Försäkringskassan
- Fackförbund (Transportarbetareförbundet, Hotell- och restaurangfacket eller motsvarande)
- Allmänna ombudet för socialförsäkringen (kan överklaga beslut till förmån för enskild)
Vägledning för utförare
- Försäkringskassan (vägledning om SGI och sjukpenning)
- Skatteverket (vägledning om arbetsgivaransvar och F-skatt)
- Inspektionen för socialförsäkringen (tillsynsvägledning)
Klagoväg
- Förvaltningsrätten (sjukpenning)
- Arbetsdomstolen (anställningsfrågan)
Granskande aktörer
- Inspektionen för socialförsäkringen (tillsyn över Försäkringskassan och socialförsäkringssystemet)
- Arbetsmiljöverket (tillsyn över arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .