1.11.7 Statlig digital övervakning

Statens befogenheter att övervaka, samla in och samköra den enskildes digitala data utökas i flera steg. Om utökningarna prövas var för sig, utan att den samlade påverkan på integriteten vägs in, försvagas skyddet för den enskilde.

En situation

Polisen sätter upp en kamera utanför en centralstation. Det framgår inte hur länge bilderna sparas eller om de analyseras automatiskt.

Utgångspunkter enligt lag

Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 6 § anger att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Europakonventionen (lag 1994:1219) art. 8 anger att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 9 anger att biometriska uppgifter för att unikt identifiera en fysisk person utgör en särskild kategori av personuppgifter. Art. 13 anger att information ska lämnas till den registrerade vid insamling av personuppgifter.

Kamerabevakningslag (2018:1200) 8 och 14 a §§ anger att kamerabevakning får bedrivas endast om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. 9 och 14 b §§ anger att den som är personuppgiftsansvarig själv ska bedöma detta innan bevakningen påbörjas och dokumentera bedömningen. 15 § anger att upplysning om kamerabevakning ska lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt.

Brottsdatalag (2018:1177) 1 kap. anger att lagen gäller i stället för dataskyddsförordningen när brottsbekämpande myndigheter behandlar personuppgifter för att förebygga, utreda eller lagföra brott.

AI-förordningen (EU) 2024/1689 art. 5.1 h anger att biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmänt tillgängliga platser är förbjuden för brottsbekämpande syften, med vissa snäva undantag.

DigidelGov sammanfattar läget

Förslag om mer kamerabevakning och om ansiktsigenkänning i realtid bedöms var för sig. Det är oklart hur den samlade påverkan på integriteten vägs in. Sedan april 2025 prövas kamerabevakning inte längre i förväg. Den som bevakar gör själv avvägningen och Integritetsskyddsmyndigheten granskar i efterhand. Polismyndigheten behöver inte heller föra förteckning över pågående bevakning.

Bakgrund och fakta

  • ”Under 2024 har flera förslag kommit som syftar till att utöka eller underlätta användningen av kamerabevakning för framför allt offentliga aktörer, däribland brottsbekämpande myndigheter. Ett förslag handlar om att ge brottsbekämpande myndigheter möjlighet att använda biometrisk fjärridentifiering i realtid. Sådan användning är som huvudregel förbjuden eftersom den enligt EU:s AI-förordning innebär en så kallad oacceptabel risk. Men undantag kan göras om vissa villkor och krav är uppfyllda. Institutet för mänskliga rättigheter och flera andra remissinstanser har riktat kritik mot flera av förslagen om utökad kamerabevakning. Vi menar att de kränker rätten till privatliv och skyddet för den personliga integriteten. Vi bedömer att förslagen inte uppfyller kriterierna om nödvändighet och proportionalitet som krävs för att inskränkningar i bland annat rätten till privatliv ska vara möjliga” (s. 45–46).

    Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2025) Årsrapport 2025. Mänskliga rättigheter i Sverige 2024 (PDF)
  • ”Ett tydligt exempel från 2025 var ett förslag om att tillåta polisen och Säpo att använda artificiell intelligens (AI) för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. I vårt remissvar avstyrkte vi det förslaget i sin helhet. Institutet för mänskliga rättigheter menar att det innebär ett allvarligt intrång i rätten till privat- och familjeliv och skyddet för den personliga integriteten. Det öppnar också för godtycklig tillämpning och ändamålsglidning, det vill säga när ett verktyg eller en åtgärd börjar användas för andra syften än som först var tanken. Tekniken riskerar även att leda till en så kallad avkylningseffekt, där människor avstår från att uttrycka sina åsikter eller delta i offentliga tillställningar som demonstrationer” (s. 41).

    Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2026) Årsrapport 2026. Mänskliga rättigheter i Sverige 2025 (PDF)
  • ”Vår granskning har visat att insamlingen och samkörningen av stora mängder personuppgifter i statliga databaser i praktiken har tvingat mottagare av sociala förmåner att ge upp sin rätt till privatliv och dataskydd för att kunna utöva sin rätt till social trygghet och andra sociala och ekonomiska rättigheter” (s. 9, egen översättning).

    Källa: Amnesty International (2024) Coded Injustice: Surveillance and Discrimination in Denmark's Automated Welfare State
  • ”För rättsstaten har detta inneburit en utmaning i form av reella möjligheter till massövervakning och utökade sätt att kartlägga enskilda personers liv i detalj. Statens kontrollmöjligheter har mångfaldigats utelämnad text ” (s. 268)

    Forskning Källa: Bull, T. (2022) Förvaltning och rättsstat – en triangulering mellan trygghet, teknik och transnationalitet. I: Statskontoret, Rättsstaten i den svenska förvaltningen – en forskningsantologi (PDF)
  • ”Å ena sidan kan dessa nya digitala tekniker, genom att generera och analysera stora mängder medborgardata, skapa offentliga tjänster där medborgarnas kontakter med myndigheter är enkla, snabba, säkra och fria från korruption. Å andra sidan kan exakt samma tekniska framsteg användas för helt andra syften, som att begränsa tillgången till offentliga tjänster, begränsa och kontrollera medborgarnas beteende och övervaka medborgarnas rörelser både offline och online” (s. 430, egen översättning). Som exempel på digitala tjänster för kontroll nämns elektroniska fotbojor och Kinas sociala kreditsystem (s. 430). Om automatiska vägtullar, där bilar registreras när de passerar en sensor, skriver författarna att det har funnits farhågor om ”övervakning och registrering av medborgarnas beteende” (s. 432, egen översättning).

    Forskning Källa: Lindgren, I., Madsen, C. Ø., Hofmann, S. & Melin, U. (2019) Close encounters of the digital kind: A research agenda for the digitalization of public services. Government Information Quarterly, 36(3), 427–436

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om kamerabevakning eller behandling av personuppgifter)
  • Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (begäran om kontroll av om man har varit föremål för hemliga tvångsmedel)
  • Civil Rights Defenders (rättighetsorganisation)

Vägledning för utförare

Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om dataskydd och kamerabevakning)

Klagoväg

  • Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål, beslut kan överklagas till förvaltningsrätten)
  • Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (begäran om kontroll av om man har varit föremål för hemliga tvångsmedel)
  • Justitieombudsmannen (anmälan, granskar myndighetsutövning)

Granskande aktörer

  • Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över kamerabevakning och dataskydd)
  • Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och behandling av personuppgifter)
  • Justitieombudsmannen (granskar myndighetsutövning)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .