Folkbiblioteken

I takt med att myndigheter och andra samhällsnyttiga företag stänger ner sina lokala kontor försämras möjligheterna till fysiska möten och hjälp. Vi hänvisas i allt större utsträckning till att utföra våra ärenden digitalt på egen hand.

Men digital självservice kräver bland annat att man har tillgång till internet, uppdaterad konsumentteknik och en e-legitimation. Den digitala självservicen kräver också en hög grad av att avkoda vilken information som efterfrågas, att hantera olika format för att bifoga rätt information och att lita på sin egen förmåga att hantera viktiga ärenden.

Under det senaste decenniet har folkbibliotekens lånedatorer blivit en trygg plats för många att utföra sina olika digitala vardagsärenden på. Många bibliotek har även agerat på besökarnas behov av IT-hjälp och arrangerat kurser för att stärka befolkningens medie- och informationskunnighet. Tillsammans med studieförbunden andra lokala aktörer inom civilsamhällets organisationer har folkbiblioteken varit en viktig arena för att öka medborgarnas digitala kompetens. Vissa folkbibliotek har även fått ett utökat uppdrag att vara kommunens DigidelCenter. I samband med Internetstiftelsens utlysning 2018 för att starta DigidelCenter kom övervägande majoritet av ansökningarna från just kommunala folkbibliotek.

Ett demokratiuppdrag – inte ett supportuppdrag

Folkbibliotekens uppdrag är formulerade i bibliotekslagen. Där står i §2 att ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.” I §7 står vidare att ”Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.”

Här uppstår en problematik i samhällets digitalisering eftersom digital självservice innebär att alla på egen hand förväntas hantera sina myndighets- och bankärenden. Många som söker hjälp med det digitala på biblioteken behöver helt enkelt guidning genom det ärende som de förväntas göra. Här är det viktigt att alla aktörer genomför en empatisk digitalisering med människan i centrum. Biblioteken är absolut en plats för livslångt lärande och för att utforska digitaliseringens möjligheter. Men alla som vill att medborgare eller kunder ska använda deras digitala lösningar måste ta sitt eget ansvar att lotsa och guida sina användare rätt i de egna systemen.

 

Läs mer

Bankdosor, skam och sms-poesi. (2020) Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering

Bibliotek som medborgarkontor? (2021) Rapport från Svensk biblioteksförening

Hoppa till huvudnavigering