Samhällets feedback-loop

Avsnitt 6 av 7 i rapporten Digitalisering som inte lämnar någon utanför (Region Västernorrland och Digidel, 2024)

Många frågor om digital självservice hamnar inte hos myndigheternas kundtjänst. De hamnar hos folkbibliotek, digitala fixare och pensionärsföreningar. Där finns stor kunskap om krånglet i människors digitala vardag.

Under informationsträffarna får jag mycket information om potentiella förbättringar. Men jag har inte tid att skriva ner allt.

Eva Coos Berglund, redaktör för 1177.se, Region Västernorrland

Vem på ett företag kan mest om kundernas problem? Förmodligen personalen som besvarar kundernas frågor om hur produkten eller tjänsten ska användas. När det gäller digital självservice och annan typ av samhällsdigitalisering hamnar många frågor på andra platser än hos tjänsteleverantörernas kundtjänst och support. Folkbibliotek, digitala fixare och pensionärsföreningar är exempel på aktörer med stor kunskap om krångel i allmänhetens digitala vardag. Det här kapitlet handlar om insikter från digitalt omsorgsarbete och intressepolitiskt arbete samt potentialen i att systematiskt ta tillvara på kunskap från insatserna som sker nära användarna.

Närbyråkrater

Viss forskning refererar till offentliganställda tjänstepersoner i ledet allra närmast medborgarna för street-level bureaucrats. På svenska används begreppet ”närbyråkrater” eller gräsrotsbyråkrater. Det är ett samlande begrepp och används sällan av professionerna själva som, naturligtvis, använder begrepp i enlighet med sin yrkesroll (till exempel bibliotekarie, socionom, kommunikatör, handläggare, etc.). Närbyråkrater har ofta ett tydligt definierat uppdrag gentemot medborgarna. Det kan till och med vara lagstadgat vilken typ av insatser som närbyråkraten kan ge. Alla offentliganställda tjänstepersoner agerar i enlighet med god förvaltningssed och närbyråkratens handlingsutrymme är beroende av kontexten och de regelverk som omgärdar uppdraget. Den som ger service med ett uttalat handläggande uppdrag inom en viss myndighet har oftare snävare ramar att förhålla sig till än personalen på exempelvis ett bibliotek eller ett DigidelCenter.129

Digitalt omsorgsarbete

Att det finns platser som erbjuder stöd och hjälp att navigera i den digitala världen är ett nödvändigt skyddsnät när samhället digitaliseras. Ett av bibliotekens huvuduppdrag är att verka för det demokratiska samhällets utveckling och att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. I bibliotekslagen står det att ”folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”.130 Därför är biblioteken viktiga aktörer i samhällets digitala transformation. Mellan 2018-2020 genomfördes ett nationellt kompetenslyft för en stor del av biblioteksväsendet. Strategin var att höja folkbibliotekspersonalens digitala kompetenser för att de, i nästa led, skulle gynna befolkningen i stort.131 Kompetenslyftet var en väldokumenterad insats med ett tjugotal involverade forskare. Södertörns högskola höll bland annat i skeptikerspåret som fångade upp professionella dilemman i samband med besökarnas frågor i den digitala vardagens bestyr.

I skeptikerspåret formulerades ett digitalt omsorgsarbete, ett care work, som handlade om att reparera och upprätthålla vissa aspekter och praktiker i möte med användare som har hamnat i utkanterna av det stora, omfattande digitaliseringsprojektet. Det här omsorgsarbetet utgör smörjmedlet för digitaliseringen och är lika viktigt för digitaliseringsprojektet som teknologierna. Ändå ryms sällan den här typen av insatser i planeringen av digitaliseringsprojekt. Även om digitalt omsorgsarbete är av kollektivt värde för samhället och behövs för att hålla digitaliseringsprojektet igång är det väldigt sällsynt att biblioteken får extra resurser för att utföra det.132

Det digitala omsorgsarbetet handlar inte bara om tekniska kunskaper. Det krävs även fingertoppskänsla för alla emotioner som väcks i samband med de digitala teknologierna, både hos bibliotekarierna själva och hos användarna.133 Den som ger digital vägledning måste vara beredd på ett mångbottnat och omdömeskrävande arbete som inbegriper känslor och värderingar. Utöver det måste den som ger digital vägledning hantera både etiska och integritetsmässiga frågor. Under kompetenslyftet skapades öppna lärresurser till rollen som digital vägledare på bibliotek.134 Nyligen kompletterades utbudet på lärplattformen Digiteket även med guiden ”Ska biblioteket hjälpa till med allt?”.135

Digitalt omsorgsarbete sker inte bara på biblioteken runt om i landet. Under de senaste åren har ett sjuttiotal kommuner i Sverige anställt digitala stödjare/lotsar/fixare inom den förebyggande äldreverksamheten. Det innebär att personer som är över 65 år kan få viss hjälp med sin digitala vardag i hemmet, på en kommunal träffpunkt eller via telefon.136 Funktionen är inspirerad av fixartjänsten som utför enklare vardagssysslor som kan vara riskfyllda för äldre personer, exempelvis att klättra på stege och liknande. Samhällsekonomisk analys bedömer att de traditionella fixartjänsterna är väl använda resurser ur såväl ett samhälleligt som ett kommunalt perspektiv.137 De digitala fixarna har ett kommunövergripande professionsnätverk för erfarenhetsbaserat lärande och gemensam omvärldsbevakning.

Ett annat verksamhetsområde med inslag av digitalt omsorgsarbete är mottagande- och etableringsinsatser för att stödja nyanlända. För berörda myndigheter betyder ordet ”nyanländ” att en person har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flykting, skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhörig.138 Det kommunala uppdraget inkluderar bland annat samhällsorientering, praktisk hjälp i samband med bosättning och SFI. Socialtjänsten och kommunala mottagandeteam har en roll som ger förutsättningar att se individens hela livssituation och att ta individuell hänsyn i det stöd som ges.139 Tjänstepersonerna har hög kunskap om den komplexa mängden digitala kontakter och informationsvägar som den nyanlända måste navigera i processen att etablera sig i Sverige. I likhet med de digitala fixarna har även den samhällsvägledande professionen ett nationellt kommunnätverk för digital inkludering av nyanlända.140

Nyanlända är en mycket heterogen grupp med många olika bakgrunder och erfarenheter. Här finns både personer utan särskilt behov av stöd och personer i omständigheter som gör dem extra sårbara. Oavsett livssituation förväntas alla kunna sköta de flesta av sina ansökningar samt myndighets- och bankärenden på webben. De här digitala kraven kan utgöra hinder för självständighet för personer som har haft begränsade möjligheter att lära sig läsa och skriva som barn.141 Det samhällsvägledande uppdraget måste därför inkludera strategier för att relatera till litteracitet.142

Inom Region Västernorrlands organisation finns ytterligare ett exempel på digitalt omsorgsarbete. Eva Coos Berglund är redaktör för 1177.se men har även utrymme i sin tjänst att utbilda grupper på plats. På förfrågan åker hon ut till föreningar, bibliotek eller annan kommunal verksamhet, som till exempel svenska för invandrare. Enligt Coos Berglund är det många som är nyfikna och vill veta vad som är på gång i tjänsterna. I det pedagogiska och förklarande arbetet blir många språkliga hinder tydliga. Ett exempel som Coos Berglund lyfter är när hon skulle förklara kryssrutan ”Godkänn avisering och delning” för personer som ännu inte kunde svenska. Exemplet är bara ett av tusentals som digitala vägledare runtom i Sverige förklarar varje dag. Tänk om det fanns ett sätt att förmedla insikter från närbyråkraternas digitala omsorgsarbete till rätt instans i digitaliseringsprojektet!

Civilsamhället

Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, upprop och andra aktörer.143 Många aktörer inom civilsamhället erbjuder tjänster som förbättrar människors levnadsvillkor, exempelvis folkbildning, sociala aktiviteter eller stöd i vardagen. En av civilsamhällets styrkor är att dess aktörer är förankrade i samhället där de arbetar.

Även inom civilsamhället sker ett digitalt omsorgsarbete och för de flesta av civilsamhällets organisationer har att överkomma digitala samhällshinder blivit en naturlig del av verksamheten. Man hjälper sina medlemmar med olika saker i den digitala vardagen eller bedriver påverkansarbete för att påtala så väl digital diskriminering som digital exkludering. Konsumentorganisationer driver till exempel digitala konsumentintressen och har bland annat granskat kartläggning via platsdata,144 manipulativ speldesign och dyrköpta vinster för gamers,145 hyperindividanpassad prissättning på dejtingappar146 samt publicerat en ståndpunkt angående artificiell intelligens147 apropå hur och av vem automatiserade beslut som diskriminerar eller på andra sätt leder till orättvisa utfall ska identifieras. Vidare driver senior- och pensionärsorganisationer äldrefrågor i en digital vardag liksom olika intressepolitiska föreningar inom funktionsrättsområdet fångar upp just sina medlemmars digitala samhällshinder. Under 2022 och 2023 kämpade till exempel Stockholms Dövas Förening, Stockholms Dövas Ungdomsråd, FSDB Stockholm Gotland och Hörselskadades Distrikt i Stockholms län mot både Tolkportalens och Alltid Öppet stora tillgänglighetsbrister för deras medlemmar.148

I Sverige finns även nio studieförbund som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till.149 Tillsammans anordnar de verksamhet i Sveriges alla kommuner. Bakom studieförbunden står olika folkrörelser och andra organisationer, drygt 200 organisationer är medlemmar i ett studieförbund. Det ger varje studieförbund en unik profil. Enligt Folkbildningsrådet arrangeras årligen cirka 107 000 studiecirklar och ytterligare cirka 50 000 arrangemang i annan folkbildningsverksamhet.150 En del av dessa är insatser för att öka digital delaktighet som respektive studieförbund genomför i sitt distrikt.

Det finns även föreningar som har bildats i uttalat syfte att överbrygga digitala klyftor. SeniorNet, till exempel, startade i Kalifornien 1986 i samband med ett forskningsprojekt om äldre och teknik. Intresset spred sig och allt fler lärcentra öppnades runt om i USA. Genom åren spreds idén över världen och 1997 bildades SeniorNet Sweden. Idag har SeniorNet Sweden ett fyrtiotal lokala föreningar runt om i landet. Sedan starten har SeniorNet Sweden samverkat på olika sätt med myndigheter, kommuner, organisationer och andra föreningar för att hjälpa seniorer att bli mer digitalt delaktiga i samhället. Från och med 1999 genomfördes till exempel den årliga Seniorsurf-dagen som ett samarrangemang mellan SeniorNet och flera bibliotek.151 Även pensionärernas intresseorganisationer, till exempel PRO och SPF Seniorerna, har länge haft verksamhet för att öka äldres digitala delaktighet.

Insikter från digitalt vardagstrubbel

I samband med kampanjen Digidel2013 som Internetstiftelsen drev 2010-2013 skapades Digidelnätverket för samverkan och öppen kunskapsdelning i syfte att främja digital delaktighet. Digidel samlar aktörer från både civilsamhällets organisationer och kommuner, regioner och myndigheter. Sedan 2014 har nätverket använt två kampanjveckor per år för att synliggöra digitalt omsorgsarbete runt om i landet och för att visa den bredd av metoder som används i arbetet för att öka digital delaktighet.152 Aktiviteterna har varit indikatorer på vad besökarna är intresserade av och/eller vill ha hjälp med. Genom åren har en idé vuxit fram i samtal inom Digidelnätverket: Går det att se mönster och bygga insikter om digitala samhällshinder genom att, via personalen, samla in besökarnas frågor?

Redan 2016 gjorde Sveriges kommuner och regioner (SKR), Kungliga biblioteket (KB) och Digidelnätverket en kartläggning över insatser för digital delaktighet på landets folkbibliotek.153 I frisvar påpekade biblioteken att en stor del av vägledningen och stödet när det gäller besökarnas digitala problem sker i informationsdisken eller vid de publika datorerna, det vill säga utanför planerad programverksamhet som kurser eller föreläsningar. Önskemålet var att synliggöra även den här mer eller mindre dolda verksamheten i samband med besökarnas frågor.

Med start i bibliotekssektorn har Digidel via föreningen Sambruk inlett ett datadrivet arbete för att öka kunskapen om digitala samhällshinder genom statistik på vilka frågor som uppkommer i allmänhetens digitala vardag. Ökad förståelse för digitalt vardagstrubbel kan bidra till viktiga förbättringar när det gäller både gränssnitt och administrativa rutiner. Det blir samhällets feedback-loop med fokus digital delaktighet.

Vid årsskiftet 2023/2024 skickade Digidelnätverkets samverkansledning ut en testenkät till en stor mängd folkbibliotek.154 Det inkom 300 svar från 265 folkbibliotek i 160 av Sveriges kommuner. Som referens finns det bibliotek i alla Sveriges kommuner och totalt 1072 folkbibliotek i hela landet.155 173 svar kom från huvud- eller stadsbibliotek, 115 svarade för filialbibliotek/skolbibliotek och 12 svar kom från specialbibliotek eller bok/biblioteksbuss. Enkäten som användes finns i bilaga 3.

Bild 11. Samhällets feedback-loop
Genom att analysera stora dataset om besökarnas problem/frågor skapas insikter om digitala samhällshinder i allmänhetens vardag. Illustration: Emma Österman, CC-BY.
Se bilden på sidan 58 i rapporten (PDF).

Av svaren är det tydligt att digital hjälp runt om på Sveriges folkbibliotek till övervägande del är av problemlösande karaktär. I svaren märktes stora skillnader i omfattningen av digital hjälp så för en rättvisande bild särredovisas statistiken per biblioteksverksamhet.156

”De flesta som frågar oss behöver hjälp för att få någon viktig del av vardagen att fungera (förutom kring våra egna tjänster). Sällan frågor som handlar om lust eller nyfikenhet, utan det är snarare panik kring kontakt med vården eller ett BankID som håller på att löpa ut.”

Enkätsvaren tyder på att besökare och personal på huvud- och stadsbiblioteken ägnar mycket tid åt administration kring digital självservice. Bland annat relaterat till bilagor som ska bifogas olika typer av digitala ärenden (se bild 12 nedan). Det kan handla om kontoutdrag, betyg/anställningsintyg eller andra typer av registerutdrag.

Många folkbibliotek har datorer och skrivare/kopiator/skanner som allmänheten får använda. Syftet är att underlätta kunskapsinhämtning och fri åsiktsbildning samt verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas. Dessvärre har administrationen kring andra aktörers ärendehantering, formulär och bilagor av olika slag växt till en allt större tidstjuv för bibliotekspersonalen. Viss handledning kan även relateras till förutsättningarna i bibliotekens IT-miljö. När allmänheten ges åtkomst till enheter i kommunens nätverk uppstår olika typer av tekniska säkerhetsåtgärder. Besökare kan till exempel sällan skriva ut direkt från sin mobiltelefon utan måste använda lånedatorer, med alla extra inloggningar till personliga sidor som det innebär.

Bild 12. Hur ofta behövs det, enligt din bedömning, hjälp med att skriva ut/skanna material som ska från en offentlig aktör till en annan?
Nästan hälften (42 procent) av de som svarar från huvudbiblioteken hjälper dagligen eller till och med flera gånger per dag besökare med administration av data/information som ska flyttas mellan samhällsinstitutioner. Illustration: Terese Raymond, Digidel 2024, CC-BY.
Se bilden på sidan 59 i rapporten (PDF).

”En av de vanligaste frågorna gäller att skriva ut något från mobilen. Det fungerar inte här, varför besökaren måste öppna sin mejl (som hen glömt lösenordet till). Oftast brukar det funka med kontoåterställning som vi får handleda samt även hur de ska få dokumentet/bilden skickat till sig själva, för att slutligen kunna göra en utskrift.”

En annan verksamhet som har ”flyttat in” på biblioteket är olika frågor som har att göra med ekonomiska digitala transaktioner. I vissa fall saknas ett bankkontor i kommunen, i andra fall kan det vara så att en viss tjänst kostar mer att utföra hos banken än i bibliotekets regi. Här behöver respektive kommun se över vilka stödfunktioner som finns att tillgå för deras invånare.

Den samlade statistiken visar ett stort behov av vägledning i samband med den digitala ekonomin (se bild 13 nedan). Statistiken överensstämmer med länsstyrelsernas årliga bevakning av grundläggande betaltjänster som pekar på att anhöriga, bekanta och vårdpersonal tar ett allt större ansvar för att hjälpa sina medmänniskor. Länsstyrelserna menar att det kan få betydande konsekvenser för alla parter när de som hjälper saknar behörighet att utföra betaltjänster åt någon annan. Detta kan beröra hemtjänstpersonal, grannar, bibliotekarier eller personal på caféer eller liknande. De som behöver hjälp riskerar även att hamna i beroendeställning till både kända och okända personer.157

”Ofta får man frågor gällande bankärenden, jag vill inte se mina låntagares privata ekonomi, men vet samtidigt att de inte har någon annan att fråga. De får klicka själva och jag guidar och ger hela tiden låntagaren själv möjlighet att välja si eller så.”

Bild 13. Hur ofta ställs det, enligt din bedömning, frågor som gäller betalningar/ bankärenden?
Ungefär var tredje (37 procent) huvudbibliotek tar emot frågor om ekonomiska digitala transaktioner dagligen eller flera gånger per dag. Illustration: Terese Raymond, Digidel 2024, CC-BY.
Se bilden på sidan 61 i rapporten (PDF).

Identifikationshandlingar som personbevis eller kopior på pass/körkort/etc. är ytterligare ett exempel på underlag som ofta ska bifogas ansökningar av olika slag. Även denna hantering genererar enligt bibliotekspersonalen väldigt många frågor (se bild 14).

Bild 14. Hur ofta behövs det, enligt din bedömning, hjälp med att skriva ut/skanna identifikationshandlingar?
Var tredje (33 procent) huvudbibliotek hjälper till med att skriva ut och/eller skanna identifikationshandlingar flera gånger i veckan. Ytterligare en tredjedel av huvudbiblioteken (39 procent) hjälper till med det dagligen eller flera gånger per dag. Illustration: Terese Raymond, Digidel 2024, CC-BY.
Se bilden på sidan 62 i rapporten (PDF).

Insikterna som presenterats här bygger på uppskattningar från personal på biblioteken. Som uppföljning genomförs en gemensam registrering av frågor under maj och juni 2024. Det är första gången som den här typen av frågor samlas in på bred front i Sverige. Resultatet förväntas bland annat visa omfattningen av administrationen kring digital självservice och vilka särskilda behov av rådgivning och vägledning som uppstår när allmänheten möter välfärden via digitala gränssnitt. Statistikinsamlingen pågår när denna rapport publiceras och resultatet kommer att delas via Digidelnätverkets webbplats.158

Bild 15. Översikt enkät för insamling av frågor 2024
Översikt på innehållet i enkäten som används under maj–juni 2024 för att samla in frågor som uppstår i allmänhetens digitala vardagstrubbel. Illustration: Terese Raymond, Digidel 2024, CC-BY.
Se bilden på sidan 63 i rapporten (PDF).

Öppna data

Öppna data är data som alla kan komma åt, använda och dela. Genom att ge fri tillgång till sina datamängder kan verksamheter bidra till ökad samhällsnytta. De senaste åren har offentlig verksamhet gjort betydande ansträngningar för att komma igång med öppna data. Bland annat via nätverket NOSAD (Network Open Source and Data). Potentialen i öppna data från civilsamhällets verksamhet har inte fått samma uppmärksamhet.

Inom civilsamhällets organisationer finns data som samlats in med hjälp av medlemsenkäter och paneler. Genom närheten till medlemmarnas vardag är det rimligt att anta att föreningarna kan ha viktig data relaterad till samhällets digitala utveckling. Dels via olika sociala projekt och insatser men även i arbetet med att få underlag till att driva intressepolitiska frågor. Föreningen Begripsam har till exempel vid flera tillfällen genomfört undersökningen SMFOI, Svenskarna med funktionsnedsättning och internet, som är världens största enkätundersökning om digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.159 SMFOI genomförs av Begripsam i samarbete med Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Sedan hösten 2023 gör Begripsam specialanalyser av resultatet på uppdrag av Post- och telestyrelsen (PTS).

Arvsfondsprojektet DigiSen (2021–2024) är ett annat exempel där PRO samlade in tankar, åsikter och erfarenheter om det digitala samhället från sina medlemmar. En del av projektresultatet blev en presentation av 14 insikter, områden som var återkommande i både undersökningar och dialoger (se bild 16 nedan).160 Sammanfattningsvis trivs många pensionärer bra med att använda internet dagligen. De tycker att digitala produkter och tjänster både har underlättat vardagen och förbättrat livskvaliteten. Samtidigt har mycket av det som tidigare var enkelt, blivit krångligt. För de som är minst digitala har vissa saker blivit helt omöjliga. I samband med insikterna lyfter PRO att det finns förutfattade meningar om äldres inställning till, och kunskap om, digitala tjänster. Slutsatser dras ofta utifrån ålder trots att personerna har olika yrkesbakgrund, livserfarenheter, ekonomiska förutsättningar, kunskaper, färdigheter, vanor och svårigheter. PRO har även publicerat enkätsvar från undersökningen Så använder äldre internet, som öppna data på Sveriges dataportal.161 Enkäten besvarades av cirka 15 000 pensionärer.

I rapporten ”Samverkan mellan civilsamhället och Sveriges regioner: det finns outnyttjad potential” lyfter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ett önskemål om mer data på nationell, regional och lokal nivå som kan beskriva civilsamhället ur olika aspekter och bidra till att peka ut en önskad riktning för framtida samverkan mellan civilsamhället och regionerna.162

Bild 16. Pensionärers digitala vardag: 14 insikter
På PRO:s webbplats finns korta texter baserade på 14 insikter om pensionärers digitala vardag. Illustration: Pensionärernas riksorganisation (PRO).
Se bilden på sidan 65 i rapporten (PDF).

Avslutningsvis

Det här kapitlet har beskrivit en bråkdel av det digitala omsorgsarbetet som sker runtom i Sverige varje dag. I alla kommuner finns medborgarnära funktioner som uppfyller olika sakpolitiska mål om till exempel delaktighet, lika vård och social hållbarhet. Samtidigt finns civilsamhällets organisationer med medlemsnära verksamhet. Idag är det som att en hel del resurser, både hos vägledare och i form av medborgartid, går åt till att skapa work-arounds runt hinder, inte riva dem. Med bättre underlag på vem eller vad som gör exkludering går det att peka på var ett digitalt samhällshinder skapas och vem som har mandat att riva det. En digitaliseringspolitik med sikte på framtiden bör tydligt relatera social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet till den digitala utvecklingen. Samhällets feedback-loop innehåller viktiga indikatorer på digitala samhällshinder som är upphov till så väl fördyrande dubbelarbete som ökad digital ojämlikhet.

Fotnoter

  1. Wihlborg, E., & Iacobaeus, H. (2023) Context matters—different entrepreneurial approaches among street-level bureaucrats enhancing digital inclusion.
  2. Bibliotekslag (2013:801).
  3. Kungliga biblioteket (2021) Digitalt först med användaren i fokus 2018-2020.
  4. Kaun, A. (2020) Hushållsarbete i landets datastugor: Digitalt omsorgsarbete och bibliotek som smörjmedel inom digitaliseringsprojektet.
  5. Ibid.
  6. Digiteket (2019) Problemlösning och handledande samtal. & Digiteket (2020) Får jag verkligen svara på alla frågor? Etiska dilemman – egen moral och motstridiga krav.
  7. Digiteket (2024) Ska biblioteket hjälpa till med allt?
  8. Åldersgränsen varierar mellan kommunerna, insatsen ges från att man är mellan 65-69 år.
  9. Vinnova (2013) Fixartjänster i Sveriges kommuner – Kartläggning och samhällsekonomisk analys.
  10. Länsstyrelsen Stockholm (2020) Bostad sist? Om bosättningslagen och nyanländas boendesituation i Stockholms län.
  11. Lindgren, C. Muhr, A. (2020) Att informera nyanlända – En kartläggning av arbetet i mottagandeteam och socialtjänst.
  12. Danderyds kommun (2023) Danderyd startar nationellt nätverk för digital inkludering.
  13. Lindgren, C. Muhr, A. (2020) Att informera nyanlända – En kartläggning av arbetet i mottagandeteam och socialtjänst.
  14. Lindgren, C., Törnlind, M., Åslund, L. (2021) Att vägleda och informera nyanlända som inte har lärt sig att läsa och skriva som barn – Ett metodstöd.
  15. Prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället.
  16. Forbrukerrådet (2018) Every step you take. How deceptive design lets Google track users 24/7.
  17. Forbrukerrådet (2022) Insert coin. How the gaming industry exploits consumers using loot boxes.
  18. Sveriges konsumenter (2022) Jakten på kärlek – och dolda priser.
  19. Sveriges konsumenter (2020) Ståndpunkt om AI. Reglering för ökad transparens och tillit.
  20. Stockholms Dövas Förening, Stockholms Dövas Ungdomsråd, FSDB Stockholm Gotland och Hörselskadades Distrikt i Stockholms län (2022) Skrivelser gällande Tolkportalen.
  21. ABF – Arbetarnas bildningsförbund, Folkuniversitetet, Ibn Rushd Studieförbund, Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV), Sensus studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda och Studieförbundet Vuxenskolan.
  22. Folkbildningsrådet (2023) Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2022.
  23. SOU 2002:15 IT och äldre.
  24. Drewsen, A., Raymond, T. (2019) Pianobananer, digital älgjakt och en bloggande 107-åring.
  25. Norberg, I. (2017) Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken. En studie om folkbibliotekens arbete med digital delaktighet.
  26. Enkäten finns i bilaga 3.
  27. Kungliga biblioteket (2023) Bibliotek 2022. Sveriges offentligt finansierade bibliotek.
  28. Digidel (2024) Insikter om behov av vägledning i digital vardag.
  29. Länsstyrelserna (2023) Bevakning av grundläggande betaltjänster 2023.
  30. Digidel (2024) Data om digital vardag.
  31. Begripsam (2023) SMFOI – Svenskarna med funktionsnedsättning och internet.
  32. Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Begripsam (2024) Pensionärers digitala vardag – 14 insikter.
  33. Sveriges dataportal (2024) Så använder äldre internet.
  34. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2023) Samverkan mellan civilsamhället och Sveriges regioner – det finns outnyttjad potential.

Läs hela avsnittet

Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför, sidorna 52–65 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.

Mer om samma sakfrågor