I Sverige ansvarar varje person själv för att skaffa de abonnemang och prylar som behövs för en uppkopplad vardag. Hushållets köpkraft och personliga konsumentfärdigheter avgör därför mötet med det digitala samhället.
I Sverige är det den enskilda individen/konsumenten som ansvarar för att skaffa de abonnemang och prylar som behövs för en uppkopplad vardag. Det är med andra ord hushållets köpkraft och personliga konsumentfärdigheter som är avgörande i mötet med det digitala samhället för alla som inte hör till de yrkeskategorier som har tillgång till datorer, smarta telefoner och internet via sin arbetsgivare. De abonnemang och prylar som krävs för en uppkopplad vardag inhandlas i regel av enskilda individer/konsumenter.
Svåra konsumentmarknader
Konsumentverket redovisar årligen ”Läget i landet”, en kartläggning över den kommunala konsumentvägledningen. Där finns bland annat de tio vanligaste konsumentklagomålen till ”Hallå konsument”. I den senaste statistiken är det tre kategorier som är av extra intresse: mobiltelefoni, dator/telefon/spelkonsol och internet/fiber.25 Statistiken visar att många upplever problem när det gäller att ordna tillgång till den digitala världen.
Bild 1. Det tio vanligaste klagomålen till Hallå konsument 2022
Modell av Terese Raymond baserad på Konsumentverket (2023) sidan 8.
Se bilden på sidan 15 i rapporten (PDF).
Konsumentverket har även en särskild bevakning på 40 svåra konsumentmarknader.26 Här nedan är listan på bottenplatserna 28 till 40 i rankingen av marknader efter KMI-IK (konsumentmarknadsindex) som mäter förutsättningarna för konsumenter att göra väl avvägda val inför ett köp. Även här förekommer mobiltelefoni, internet och tv-abonnemang i jumbo-segmentet på listan bland marknaderna där det är allra svårast att göra väl underbyggda konsumentval.
| Marknader | KMI-IK | Tillit | Plats 2020 |
|---|---|---|---|
| Tåg | 3,62 | 3,94 | 28 |
| Lönekonto | 3,61 | 3,41 | 29 |
| Mobiltelefoni | 3,59 | 3,00 | 30 |
| Buss/Spårvagn/Tunnelbana | 3,58 | 3,95 | 31 |
| Bilverkstäder | 3,58 | 3,64 | 32 |
| Internet | 3,56 | 3,08 | 33 |
| Villa-/Hemförsäkring | 3,55 | 3,28 | 34 |
| Tv-abonnemang | 3,51 | 2,93 | 35 |
| El | 3,48 | 3,01 | 36 |
| Konsumtionskredit | 3,46 | 2,93 | 37 |
| Juridiska tjänster | 3,46 | 3,69 | 38 |
| Hantverkstjänster | 3,41 | 3,42 | 39 |
| Personförsäkring | 3,39 | 3,28 | 40 |
Tv-abonnemang har fått bottenplaceringar för både kvinnor och män sedan första mätningen 2012. Konsumenter över 50 år är särskilt kritiska. Den vanligaste tjänsten som tecknas är för kanaler eller tv via internetuppkoppling, play- eller streamingtjänst.
Förutsättningarna att göra lyckade konsumtionsval är svårast för personer med svaga konsumentfärdigheter.27 Så här listar Konsumentverket grupperna med de allra svåraste förutsättningarna att göra lyckade val:
- Svaga konsumentfärdigheter28
- Impulsivt köpbeteende
- Passivt tillvägagångssätt
- Förstagångsköpare
- Begränsat ekonomiskt utrymme
Statistiken visar att konsumentvägledare har en viktig roll att fylla när det gäller allas grundläggande tillgång till en uppkopplad vardag. Genom Konsumentverkets statistik finns det en möjlighet att följa riktade satsningar inom konnektivitetsområdet på konsumentnivå.
Nasjonal kommunikasjonsmyndighet i Norge har genomfört en kartläggning av utmaningar när det gäller att inhandla och komma igång med digital teknik och nödvändiga abonnemang.29 De identifierar fem tillfällen i ”brukerreisen” (användar- eller kundresan) när respondenterna upplevde utmaningar av olika slag. Tekniska och svåra termer är problematiska både i köpsituationen och vid senare användning. De flesta behöver och vill ha fysisk hjälp både vid köp, för att sätta upp en betallösning och för att komma igång med användning. Studien fokuserade på grupper som bedömdes ha hög risk att bli digitalt exkluderade men användarresan är generell för allas privata inköp av mobil- och bredbandsabonnemang.
Bild 2. Användarresa mobil- och bredbandsabonnemang
Illustrationen är hämtad från Nasjonal kommunikasjonsmyndighet (2023) sidan 20.
Se bilden på sidan 17 i rapporten (PDF).
Redan 2009 konstaterade Konkurrensverkets att telefoni, Internet och TV är marknader där några av de tydligaste inlåsningseffekterna existerar, och att det här går att identifiera flera olika typer av hinder för kundrörligheten. Det var i samband med Konkurrensverkets uppdrag att göra en bred översyn av konkurrensförhållandena i Sverige. Abonnemang med långa bindningstider är här den tydligaste formen av inlåsning, men även andra aspekter som svåra jämförelser vad gäller pris och teknik utgör tydliga hinder för kundrörligheten.30
En aktuell utmaning när det gäller inköp av elektronik, till exempel mobiltelefoner, antenner, GPS-spårare och smartklockor, är att fram till slutet av 2025 fasar operatörerna ut 2G- och 3G-näten i Sverige. Det innebär att alla produkter som är kopplade till dessa nät slutar fungera. Mobiloperatörerna har information om nedläggningen på respektive webbplats. Dessutom har informationskampanjen #BytNätNu initierats av bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige och mobiloperatörerna Tele2, Telenor, Telia och Tre.31 Konsumentverket har under januari 2024 genomfört en granskning av flera näringsidkares webbplatser för att undersöka i hur stor utsträckning som varor beroende av 2G- och 3G-näten marknadsförs och säljs. Resultatet av granskningen visar på brister i återförsäljarledet. Inget av de granskade bolagen som marknadsför och säljer produkter som är beroende av 2G- och 3G-näten uppfyller de informationskrav som ställs.32
Ekonomiskt bistånd
Den som inte kan försörja sig på annat sätt kan söka ekonomiskt bistånd av sin hemkommun. Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad medan bistånd till livsföringen i övrigt ska tillgodose kostnader för behov som uppstår då och då.
De regelbundna utgifterna är specificerade i en riksnorm som gäller för hela landet. Enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) innehåller riksnormen kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon. Socialtjänstförordningen (2001:937) fastställer inga enskilda belopp för dessa kostnadsposter, utan endast totalbeloppen för olika hushållstyper och åldersgrupper. För en vuxen ensamstående är riksnormen 5 030 SEK per månad (2024).33
Bild 3. Modell över ekonomiskt bistånd
Illustrationen är hämtad från Kunskapsguiden.se som är en webbplats från Socialstyrelsen med kunskapsstöd och vägledning för personal inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.
Se bilden på sidan 19 i rapporten (PDF).
Den andra delen av försörjningsstödet består av faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor samt medlemskap i fackförening och a-kassa.34 De är inte bestämda på nationell nivå eftersom kostnaderna kan variera beroende på till exempel var och hur man bor.
Kostnader för internet och hemelektronik ingår inte i försörjningsstödet, endast telefon (även mobiltelefon). Men 2017 dömde Högsta domstolen (HFD 2017:23) att ekonomiskt bistånd till kostnader för internet kan lämnas inom ramen för bistånd för den enskildes livsföring i övrigt. Den högsta godtagbara kostnad som kommunerna i Västernorrland beviljar för bredband/internet varierar mellan 200-300 SEK per månad.35
Ansökan om införskaffande av mobiltelefon eller dator kan beviljas utifrån skäliga kostnader som respektive kommun bedömer. Däremot beviljas sällan inköp av dator/surfplatta om en smartphone redan finns i hemmet. Anledningen är att en smartphone med internetuppkoppling bedöms uppfylla samma behov som en dator.36 Det här innebär, i sin tur, att en jämlik digitalisering av välfärden är beroende av att självservice och samhällsinformation ska vara enkel och funktionell i gränssnittet och kapaciteten hos en prisvärd smartphone.
Betalningsanmärkning
Under januari 2024 larmade Kronofogdemyndigheten om den största ökningen av svenskarnas skulder sedan 1990-talet.37 Antalet krav har ökat kraftigast i gruppen som är 35–44 år (med 16 procent) och bland dem som är över 65 år (med 15 procent).38 Eftersom flera inkassoföretag är i topp av de som driver in skulderna är det svårt att veta exakt vilka skulder det rör sig om men Telia och Tele2 är på plats nummer sex respektive åtta.39 Tidigare studier om unga vuxna och deras ekonomi lyfter just räkningar som har att göra med mobiltelefoner och abonnemang som en anledning till att de hamnar i skuldfällan.40
Den som inte bestrider eller betalar ett ärende som gått vidare till Kronofogden får en betalningsanmärkning (eller prick som det ofta kallas). Det är kreditupplysningsföretagen41 som beslutar om betalningsanmärkning. Att ha en betalningsanmärkning medför att man nekas att teckna abonnemang och att köpa hemteknik på avbetalning, oavsett hur privatekonomin ser ut i övrigt. Därför finns det anledning att bevaka hur skuldsättningen utvecklar sig över tid i regionen. Det kommer att påverka i vilken utsträckning som invånarna kan ombesörja ett hållbart uppkopplat hem.
En statlig e-legitimation
I Sverige är BankID den vanligaste e-legitimationen, även om antalet offentliga tjänster som godtar Freja eID ökar. BankID kan fås av den som är myndig, har ett svenskt personnummer och är kund i en utfärdande bank. Men, tillgången till (och användningsområdet för) BankID är inte reglerat i lag och banken kan neka att utfärda BankID.42 Personer som har en förvaltare får till exempel inte BankID eftersom de inte ska kunna ingå avtal eller hantera sin internetbank på egen hand.43 Dessvärre blir de samtidigt utestängda från annan samhällsservice, exempelvis vårdtjänster, vissa biljettappar eller digitala medlemsforum som kräver BankID. Även personer med skyddade personuppgifter har väldigt begränsad tillgång till digital offentlig service.44 Digg har fått i uppdrag att utveckla en statlig e-legitimation.45 I väntan på en statlig e-legitimation där tillgänglighet och användbarhet är säkerställd är e-legitimering en riskfaktor för exkludering.
Avslutningsvis
Det här avsnittet lyfte flera faktorer som hindrar en likvärdig digital vardag. Ett löfte om obegränsad surf, som är vanligt förekommande i reklam, förutsätter även ekonomiska förutsättningar för att kunna vara delaktig i samhället på lika villkor. Det uppkopplade hemmet, som behövs för att ta del av samhällsinformation och e-hälsa, förutsätter att man både tar välinformerade konsumentbeslut och kan felsöka korrekt när något strular. Och allra sist, viss regelefterlevnad kan få ödesdigra konsekvenser när det samtidigt leder till att e-samhällets lösningar hamnar utom räckhåll för vissa medborgare. Det finns stora behov att syna påverkbara digitala klyftor och skapa nya lösningar som tar oss närmare social hållbarhet.
Fotnoter
- Konsumentverket (2023) Läget i landet 2023.
- Konsumentverket (2022) Faktablad – Konsumentverkets bevakning av svåra marknader.
- Ibid.
- Konsumentfärdigheter berör en individs möjlighet att hantera olika situationer som konsument, exempelvis att skaffa sig information inför ett köp och att göra beräkningar på en vardaglig nivå.
- Nasjonal kommunikasjonsmyndighet (2023) Digital inkludering – ekomtjenester for alle.
- Konsumentverket (2009) Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader.
- https://bytnat.nu
- Konsumentverket, PM, KOV 2024/305, Konsumentproblem vid avvecklingen av 2G – och 3G – näten.
- Socialstyrelsen (2023) Riksnormen för försörjningsstöd 2024.
- Socialstyrelsen, Kunskapsguiden.se – Om ekonomiskt bistånd.
- En kommun har även svarat att de i vissa fall beviljar en högre kostnad för internetabonnemang. Till exempel om det går att visa att det inte går att teckna billigare avtal eller om sökande har skyddade personuppgifter vilket ofta utesluter billigare varianter av abonnemang.
- Kammarrätten i Göteborg har i dom den 11 december 2018 i mål nr 3255-18 avslagit en ansökan om bistånd till dator med motiveringen att sökande ägde en smartphone som uppfyllde samma behov som en dator med internetuppkoppling.
- Kronofogden (2024) Stor ökning av svenskarnas skulder hos Kronofogden.
- Dagens Nyheter (2024-01-31) Allt fler har problem att betala sina skulder.
- Ibid.
- Larsson, S., Svensson, L., & Carlsson, H. (2016). Digital Consumption and Over-Indebtedness Among Young Adults in Sweden.
- På Intergritetsskyddsmyndigheten finns en lista med alla kreditupplysningsföretag: https://www.imy.se/verksamhet/kreditupplysning/innehavare-av-kreditupplysningstillstand/
- Konsumenternas (2024) Konsumentstöd BankID.
- Höglandets överförmyndarverksamhet (2024) Skillnaden mellan god man och förvaltare.
- Riksrevisionen (2023) Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter.
- ESV (2023) Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för digital förvaltning.
Läs hela avsnittet
Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför, sidorna 15–21 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.