Ordet utanförskap beskriver ett tillstånd. Det döljer vem eller vad som exkluderar. Då hamnar ansvaret hos den som drabbas i stället för hos den som orsakar hindret.
Begreppet utanförskap används i svenska språket ungefär som termen ”social exclusion”. Men på engelska har ”social exklusion” två olika betydelser. Den ena betydelsen refererar till en process och den andra till ett tillstånd. Eftersom social exkludering är ett fenomen som utspelas och skapas i samhället behöver dess dynamik och effekter undersökas med ett fokus på processer.46 Ordet utanförskap å andra sidan relaterar endast till ett tillstånd. Begreppet utanförskap rymmer inte på samma sätt verbet, att någon exkluderar, och problemet tenderar att landa bara hos ena sidan i relationen. Själva språket osynliggör vem eller vad som gör exkludering vilket försvårar ett ansvarsutkrävande. Det blir individens ansvar att göra sig, och hålla sig, inkluderad.
I politiken har utanförskap använts för att karakterisera människor i en viss situation och refererat till ett tillstånd.47 Begreppet ”digitalt utanförskap” har på samma sätt kommit att beskriva individens tillstånd i förhållande till tekniken. Som exempel i konstaterandet att den digitala utvecklingen går så fort att vissa har svårt att anpassa sig. Eller i generaliseringar om vilka grupper som har extra svårt att lära sig digital teknik. Krav på att lösa och hantera utanförskapet landar hos den som drabbas istället för hos den som orsakar digitala hinder. Men det går att inta en analytisk position där utanförskap ses både som tillstånd och process.48 Därför gör Digitaliseringsrådet en viktig distinktion i fördjupningsrapporten ”Delaktighet i en digital tid” när de lyfter digital delaktighet som en pågående process.49
Digital exkludering: fyra områden
Många digitala hinder är svåra att lösa för den som drabbas. Det är hur vi bygger digitala tjänster, och möjliggör för alla att kunna använda dessa, som påverkar.50 Om ingen ska lämnas utanför måste alla professioner som gör digitalisering hitta sätt att bidra till den principen. Längre ner finns en modell som visar fyra områden som både var för sig och samverkande orsakar hinder att vara delaktig i ett allt mer digitalt samhälle.
Bild 4. Digital exkludering: fyra områden
Modellen är gjord av Terese Raymond, Digidel (2024) CC-BY
Se bilden på sidan 23 i rapporten (PDF).
De fyra områdena relaterar till etablerade domäner för arbete med tillgänglighet och användbarhet. Syftet med modellen är att synliggöra hur olika professioner kan verka inom sina ordinarie uppdrag för att göra insatser som minskar digital exkludering.
| Område | Kortfattad beskrivning |
|---|---|
| Nyttorelaterad exkludering | Digitala satsningar saknar nytta och relevans för den som ska använda. |
| Kognitiv exkludering | Digitala satsningar är svåra att begripa och kräver (för) mycket energi att använda. |
| Sensorisk exkludering | Digitala lösningar går inte alls att använda för en definierad grupp. |
| Tillgångsrelaterad exkludering | Ojämlika förutsättningar i tillgång till nödvändig teknik, support och livslångt lärande. |
Nyttorelaterad exkludering
Tillför lösningen nytta? Det är avgörande för motivation och intresse. Vad är det som gör tjänsten eller interaktionen relevant för användaren? Finns det risk att någon kommer till skada som en konsekvens av den digitaliserade lösningen? Nyttorelaterad exkludering drabbar alla användare i olika hög grad.
Digitala system och tjänster utvecklas ofta utifrån ett organisatoriskt perspektiv, där intern effektivisering står i fokus.51 Enligt Digg:s uppföljning är det endast en dryg tredjedel av myndigheterna som regelbundet följer upp målgruppernas uppfattning av myndighetens digitala service. Lika få analyserar målgruppernas behov utifrån livs- eller företagshändelser.52 Regeringens mål anger tydligt att utvecklingen av e-förvaltningen ska vara behovs- och användarstyrd men Riksrevisionens granskning tyder istället på att offentliga aktörer utvecklar e-tjänster utan att först ta reda på användarnas behov.53
Att digitala tjänster utformas med helhetssyn och utgår från användarnas behov snarare än med utgångspunkt i hur den offentliga sektorn är organiserad är viktigt för att kunna erbjuda tillgängliga, användarvänliga och säkra digitala tjänster.54
Kognitiv exkludering
Det gäller att hushålla med användarens resurser. Hur blir tjänsten enkel, logisk och begriplig? Hur underlättar man uppmärksamhet och ger återkoppling? En bra digital lösning väger upp för olika kognitiva svårigheter genom kompensatorisk funktionalitet.
Kognitiv exkludering drabbar alla användare i olika hög grad men vissa personer är extra utsatta.
- personer med funktionsnedsättningar relaterade till kommunikation, beräkningar och språk
- personer med intellektuella funktionsnedsättningar
- personer med psykiska och emotionella funktionsnedsättningar
- personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (inklusive energi, drivkraft, exekutiva funktioner, minne)
- personer med neurologiska och muskulära funktionsnedsättningar
- personer med begränsade kunskaper i svenska
Vissa myndighetsärenden kan skapa starka känslor av oro och stress. Det gäller särskilt när användaren måste lösa vissa uppgifter och när ett misslyckande kan få stora konsekvenser.55
När E-hälsomyndigheten undersökte behov och utmaningar i digitala ingångar till vård och omsorg lyfte nästan alla patientföreningar svårigheter att hitta rätt information. Myndigheten konstaterar bland annat förbättringsmöjligheter genom ett gemensamt och enkelt språk samt ett mer samordnat utbud av digitala ingångar och e-tjänster.56
Även Riksrevisionen har granskat statliga digitala tjänster till privatpersoner och hittat brister. Bland annat innehåller tjänsterna begrepp som tycks utgå ifrån ett myndighetsinternt språkbruk. Riksrevisionen konstaterar även olika grader av tydlig och begriplig logik i uppbyggnaden av tjänsterna. Ett problem är att flera inte är översatta till något annat språk än svenska. Det varierar även mellan olika tjänster i hur hög grad man kan följa sitt ärende, pausa och spara sin anmälan eller ansökan, interagera med myndigheten och utvärdera tjänsten. Myndigheterna är också långt ifrån ambitionen om att användaren enbart ska behöva lämna en uppgift en gång och Riksrevisionen menar att regeringen behöver intensifiera arbetet med att göra det möjligt för myndigheterna att dela information med varandra.57
Sensorisk exkludering
Personer med vissa funktionsnedsättningar är skyddade av den lagstiftade miniminivån av tillgänglighet som kommer med att offentliga aktörer ska följa DOS-lagen och kommersiella aktörer det så kallade Tillgänglighetsdirektivet.58 Tillgänglighet för denna grupp uppnås i huvudsak genom efterlevnad av standarder (till exempel EN 310549 och WCAG 2.1). Här behöver man inte testa hur det fungerar utan snarare att det fungerar.59
Sensorisk exkludering drabbar användare som är:
- Blinda
- Gravt synskadade
- Döva
- Gravt hörselskadade
- Dövblinda
Digg ansvarar för att övervaka efterlevnaden av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.60 Vid den senaste granskningen, som omfattade 301 offentliga webbplatser, uppfyllde inte en enda av webbplatserna lagkraven fullt ut.61
Tillgångsrelaterad exkludering
För att vara delaktig i det digitala samhället krävs allra minst tillgång till nödvändig teknik samt möjligheter att koppla upp den och kommunicera. Tillgång till e-legitimation är ett krav för att logga in i offentlig digital självservice och för att utföra digitala transaktioner. Registrering i olika tjänster kräver ofta tillgång till e-postadress.
Om något är otydligt i den digitala självservicen behöver man tillgång till personlig support. Även i vardagen underlättar det att ha tillgång till vägledning och stöd. För att öka sina digitala färdigheter krävs tillgång till olika former av lärande.
Tillgångsrelaterad exkludering kan drabba alla användare beroende på situation. Kompensatoriska insatser är extra viktiga när även annan utsatthet förekommer.
De flesta folkbiblioteken i Sverige erbjuder publika datorer som besökare bokar och använder enskilt, men användarupplevelsen vid en publik dator är inte alltid optimal. Tangentbordet kan ha annorlunda tecken än vad man är van vid och det gäller att orientera sig på ett ovant skrivbord för att komma vidare i alla steg. Det finns dessutom en tidsbegränsning och användaren saknar tillgång till sina autosparade lösenord eller genvägar. Här finns tydliga kopplingar till området kognitiv exkludering eftersom enklare tjänster underlättar för den som använder lånad teknik.
Socialstyrelsens uppföljning visar en stegvis ökning av möjligheten till internetuppkoppling i kommunalt drivna boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning.62 Men personal på LSS-boenden och äldreboenden har begränsade möjligheter att bistå de boende med digital kompetens.63 Många personer med funktionsnedsättning omfattas inte alls av stöd från samhället och är därför mer eller mindre beroende av stöd från anhöriga.
| Typ av boende | Alla | Fler än hälften | Cirka hälften | Färre än hälften | Inget |
|---|---|---|---|---|---|
| I kommunalt drivna särskilda boenden för äldre (n=283) | 68 | 11 | 4 | 8 | 9 |
| I kommunalt drivna stöd- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättning (n=287) | 60 | 15 | 5 | 9 | 11 |
Det är även en tillgång att ha någon att rådfråga för problemlösning eller vägledning i olika teknikrelaterade situationer. Många som studerar eller arbetar har till exempel tillgång till sociala sammanhang med plats för både it-relaterat gnäll och olika typer av tekniska frågor. I vissa anställningar ingår tillgång till uppkoppling och teknik som även kan användas privat, ofta finns då en dedikerad it-support som löser problem med tekniken.
Förutsättningarna att utveckla sina digitala färdigheter varierar stort mellan olika professioner, både när det gäller faktiska arbetsuppgifter och vilken tillgång till teknik man har under arbetstid eller raster. Den som befinner sig utanför arbetslivet måste skapa egna strategier för att få tillgång till sociala nätverk och livslångt lärande.
Delaktighet
Social hållbarhet handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov. Ett samhälle där människors lika värde står i centrum, kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Den första, och mest spridda modellen, för att synliggöra graden av delaktighet är Arnsteins delaktighetsstege.64 Modellen skapades för att kategorisera olika typer av delaktighet och för att skilja på genuint deltagande och skendeltagande i offentliga dialog- och delaktighetsprocesser. Modellen utvecklades för planprocesser i städer och har sedan dess använts både i kommuner och andra offentliga organisationers beslutsprocesser.
Utifrån Arnsteins delaktighetsstege har SKR skapat Delaktighetstrappan.65 Modellen delaktighetstrappan hjälper till att klargöra vad kommunens/regionens avsikt är med dialogen. Delaktighetstrappan utgår från kommunens perspektiv som dialogorganisatör (snarare än från medborgarens perspektiv) och visar hur mycket inflytande organisationen är villig att dela med sig av i en beslutsprocess.
Längre ner finns hänvisningar till bilder på både Arnsteins delaktighetsstege och Delaktighetstrappan från SKR.
Bild 5. Arnsteins delaktighetsstege
Sherry Arnsteins klassiska ramverk för deltagande från 1969. Illustration hämtad från Sveriges kommuner och regioner (2023) sidan 12.
Se bilden på sidan 29 i rapporten (PDF).
Bild 6. SKR:s Delaktighetstrappa
Delaktighetstrappan hjälper till att klargöra vad kommunens/regionens avsikt är med dialogen. Illustration hämtad från Sveriges kommuner och regioner (2023) sidan 7.
Se bilden på sidan 30 i rapporten (PDF).
Betydelsen som läggs i begreppet digital delaktighet beror på kontexten. Digital delaktighet används till exempel för att skapa kunskap och förståelse om digitala verktyg som används för att stimulera insatser där myndigheter skapar (digitala) former för fördjupade samarbeten med medborgare i olika frågor.66 På Europeiska kommissionens ämnessidor för det digitala decenniet används digital delaktighet som svensk översättning av begreppet digital inclusion. Där handlar digital delaktighet om EU-omfattande insatser för att alla ska kunna bidra till och dra nytta av den digitala världen.67 I den här rapporten används digital delaktighet för att peka på allas rätt att delta i det digitala samhället. Den betydelsen bygger, i sin tur, på Myndigheten för delaktighets beskrivning av delaktighet: Delaktighet betyder att vara med i ett sammanhang eller en grupp, att delta men också att kunna påverka. Delaktighet betyder också att självständigt kunna välja, välja bort och använda det som samhället erbjuder.68
Avslutningsvis
Modellen som visar digital exkludering i fyra områden kompletterar tidigare forskning genom att fokusera på vad producenter av digitalisering kan göra för att kompensera och lindra ojämlika förutsättningar i individens möte med tekniken. På så sätt skapas en mer sammanhållen bild av vad arbete med digital delaktighet är samtidigt som även strukturella förutsättningar i samhället adresseras. Genom den här modellen hoppas vi att fler kan hitta sitt utrymme för att bidra till en digitalisering som inte lämnar någon utanför.
Fotnoter
- Dahlstedt, M., & Ekholm, D. (2018) Den sociala exkluderingens mekanismer.
- Stigendal, Mikael (2016) Samhällsgränser: Ojämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö.
- Ibid.
- Digitaliseringsrådet (2019) Delaktighet i en digital tid – En fördjupning med förslag.
- Gidlund, K., Raymond, T. (2022) Digitala samhällshinder – En rapport om människans möte med teknik i det digitala samhället och hur vi tillsammans kan underlätta det mötet.
- Iacobaeus, H., Francisco, M., Nordqvist, C., Sefyrin, J., Skill, K., & Wihlborg, E. (2019) Digitalt utanförskap : en forskningsöversikt.
- Digg (2022) Digitala Sverige 2021.
- Riksrevisionen (2016) Den offentliga förvaltningens digitalisering – En enklare, öppnare och effektivare förvaltning.
- Digg (2024) Mot ett digitalt Sverige 2030.
- Begripsam (2022) Rekommendationer för kognitiv tillgänglighet som är anpassade för ut-veckling av webbplatser och e-tjänster.
- E-hälsomyndigheten (2023) Digitala ingångar till vård och omsorg – Kartläggning av behov och utmaningar.
- Riksrevisionen (2023) Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter.
- Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (träder i kraft 2025-06-28).
- Johansson, S., Larsson, T., Svensson, H. (2022) Användarmedverkan i praktiken – hur gör man?
- Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service samt Förordning (2018:1938) om tillgänglighet till digital offentlig service.
- Digg (2021) Övervakning av digital offentlig service i Sverige 2020–21.
- Socialstyrelsen (2023) E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2023.
- Post och telestyrelsen (2022) Vilka möjligheter har personer med funktionsnedsättning att ta del av det digitala samhället?
- Sveriges kommuner och regioner (2023) Delaktighetstrappan – och liknande modeller.
- Ibid.
- Sundberg, L., Gidlund, K. L. (2022) Digitalt deltagande i offentlig sektor: En kritisk granskning.
- https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/policies hämtad 2024-04-15.
- Myndigheten för delaktighet. En film som förklarar begreppet delaktighet.
Läs hela avsnittet
Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför, sidorna 22–31 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.