Sverige har haft it-politiska mål om ett informationssamhälle för alla i mer än tjugo år. Många initiativ har kommit och gått. Inget av dem har hanterats långsiktigt.
Regeringens förslag: Det it-politiska målet skall vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla.
Prop. 1999/2000:86
Det var strax efter den upphaussade millenniebuggen som Sveriges riksdag beslutade om landets första renodlade it-politiska mål (se ovan). Idag är det närmast poetiskt hur väl målet om ett informationssamhälle för alla synkar med den viktiga grundprincipen i Agenda 2030 som är att inte lämna någon utanför. Inom välfärdspolitiken har frågan om jämlik tillgång till teknik varit i fokus under lång tid. Redan på sjuttiotalet ledde Videogramutredningen (U 1977:05) och Informationsteknologiutredningen (U 1978:12) till omfattande samhällsdiskussion om den allmänna tillgängligheten till ny teknik. Om morgontidningarna skulle komma att förmedlas via hemfax, vad händer då med alla dem som inte har faxapprat?, var en av många frågor som diskuterades.1
Här följer en genomgång av hur ojämlikhet har adresserats i olika typer av it-politiska formuleringar under de senaste 20 åren. Här finns både exempel från så kallad mjuk reglering så som mål, rekommendationer och strategier samt från redovisningar av specifika sakpolitiska uppdrag av utredande eller uppföljande karaktär.
It-politik 2004-2024 för att minska ojämlikheter
År 2004 rapporterade dåvarande Arbetsgruppen för it och demokrati (Ju 2002:E) att det fanns skillnader mellan olika medborgargrupper i möjligheten att tillgå och tillgodogöra sig information via internet.2 För att analysera de faktorer, hinder, som kan förklara skillnaden i tillgång och tillgodogörande av information via internet skapade arbetsgruppen en indelning som de kallade för it-trappan.
It-trappan från Arbetsgruppen för it och demokrati
- Tillgång till internet
- Basal kunskap om hur man använder internet
- Möjlighet att koppla upp sig mot internet med snabb och driftsäker anslutning till rimlig kostnad
- Tillgång till begriplig och tillgänglig information på internet
- Förmåga att tolka, analysera och värdera infromation på internet.
- Kunskap och förmåga att använda internet i demokratiska sammanhang
Trappan läses nerifrån och upp, från steg 1 till steg 6.
It-trappan var även tänkt som verktyg för att föreslå lämpliga åtgärder för att så många som möjligt skulle ha möjlighet att tillvarata sina demokratiska rättigheter i ett allt mer digitaliserat samhälle. It-trappan fick aldrig genomslag som analysmodell och än idag saknar Sverige ett gemensamt ramverk för att analysera och följa upp insatser för att minska digitala klyftor.
Åtgärderna som listas i it-trappan återkommer i myndigheternas utredningar genom åren, även så sent som 2023.3 En märkbar skillnad är emellertid att majoriteten av de nutida rapporterna från det it-politiska området inte lika tydligt relaterar digitalt utanförskap till existerande sociala strukturer och skillnader mellan medborgare i samhället. Under 00-talet lyfte till exempel Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) att det ”kostar att införskaffa it-utrustning och informationstekniken är också kunskapsintensiv vilket skapar fördelar för ekonomiskt välbärgade individer med hög utbildning”.4 Därefter betonar myndigheten Tillväxtanalys underlag för it-politiska insatser att tillgången till it-baserade tjänster inte ska förstärka redan existerande ekonomiska och sociala skillnader mellan individer, grupper, regioner osv.5 Notera även skiftet i terminologi. Innan 2011 användes översättningar av engelskt vedertagna forskningsbegrepp, till exempel digitala klyftor (digital divide) och digital tillgång (digital access). Från och med 2011 används istället begreppet digitalt utanförskap för att problematisera ett tillstånd utanför den digitala normen.
Begreppet utanförskap etablerades i den politiska debatten mellan 2003 och 2006. Inför riksdagsvalet 2006 användes utanförskap som en arbetsmarknadspolitisk indikator för att påvisa en spricka i det svenska samhället.6 Första gången digitalt utanförskap7 dyker upp är i samband med att regeringen hösten 2011 beslutar om en ny strategi för it-politiken.8 I budgetpropositionen samma höst (Prop 2011/12:1) skriver den dåvarande regeringen att det ”saknas en bra problembeskrivning och en tydlig illustration av hur det digitala utanförskapet ser ut i samhället”.9 I samma budgetproposition (Prop 2011/12:1) föreslogs även ett nytt mål för it-politiken: att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.10 Ambitionen att inkludera alla i informationssamhället fanns kvar men nu i termer av arbete med det digitala innanförskapet.
Året efter tillsattes Digitaliseringskommissionen.11 I kommissionens andra delbetänkande (SOU 2014:13) finns en delvis ny analys till varför individer använder internet och digitala tjänster i olika utsträckning. Kommissionen skriver att ”Sverige är bäst i världen på digital delaktighet. Samtidigt är närmare en miljon svenskar inte aktiva it-användare då de säger sig vara ointresserade. Användbarhets- och tillgänglighetsproblem kan bara förklara en del av detta utanförskap”.12 Ointresset ska mötas med insatser som visar på nyttan av it. Det digitala innanförskapet definieras som ”möjligheten att delta i alla aspekter av samhällslivet och att kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter som medborgare. Ambitionen är att fler ska kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen”.13
Kommissionen föreslår indikatorer på digitalt innanförskap för att följa ”hur olika grupper ges nya möjligheter att inkluderas i samhället samt att säkerställa att inte grupper exkluderas från digitaliseringens möjligheter”.14
| ID | Indikator | Beskrivning | # |
|---|---|---|---|
| 1.1.1 | Internetanvändare | Andel invånare (i åldern 16-74) som regelbundet (varje vecka) använt internet de senaste tre månaderna | 5 |
| 1.1.2 | Icke användare | Andel invånare (i åldern 16-74) som aldrig (varje vecka) använt internet | 4 |
| 1.1.4 | Köper på internet | Andel invånare (i åldern 16-74) som har beställt varor eller tjänster över internet de senaste 12 månaderna | 5 |
| 1.1.6 | Läsa tidning | Andel invånare (i åldern 16-74) som läst nyhetstidningar eller magasin på internet de senaste 12 månaderna | 3 |
| 1.1.7 | Internetbank | Andel invånare (i åldern 16-74) som gjort bankärenden på internet de senaste tre månaderna | 6 |
| 1.1.10 | Webbriktlinjer | Andel myndigheter som i stor eller liten utsträckning använder sig av E-delegationens riktlinjer | – |
| 1.1.13 | Mobil användning | Andel invånare (i åldern 16-74) som använder internet via en mobiltelefon UMTS (3G) | 1 |
I sitt delbetänkande året därpå (SOU 2015:28) betonar kommissionen att digital kompetens är en likvärdighets- och demokratifråga. I samma delbetänkande finns förslag på insatser för att stärka utvecklingen av digital kompetens. Till exempel att Sveriges kommuner bör erbjuda digitala servicecenter till invånarna och att regeringen bör införa en skattereduktion för kompetenshöjande insatser för digital kompetens i hemmet. I samma utredning lyfter kommissionen att digital kompetens, användbarhet och tillgänglighet är faktorer som samspelar och är beroende av varandra. Kommissionen skriver att användbarhet och tillgänglighet gör det enklare för individer oavsett grad av digital kompetens och ”bidrar till att åtgärda och förebygga hinder och utestängning som beror på brister i utformningen av digitala verktyg och tjänster”.15
Det övergripande it-politiska målet från 2012 står sig än idag även om en vision om ett hållbart digitaliserat Sverige inkluderades i Digitaliseringstrategin från 2017.16 Samma år inrättades också Digitaliseringsrådet.17 I fördjupningsrapporten ”Delaktighet i en digital tid” adderade rådet en viktig analytisk position i skrivelsen att samlad forskning visar att digital delaktighet inte är ett statiskt läge utan en pågående process där man behöver beakta olika samverkande faktorer.18
År 2020 lyfter E-hälsomyndigheten perspektivet att utmaningarna med det digitala utanförskapet i hög utsträckning är samma som för det sociala utanförskapet i samhället.19 I Post- och telestyrelsens senaste rapport om digital inkludering introduceras begreppet Strukturell digital diskriminering i en modell, med kompletterande resonemang om hur digitial exkludering relaterar till strukturell diskriminering.20 Att digital exkludering i Sverige till stor del beror på social och ekonomisk utsatthet konstaterar även det relativt nyinrättade oberoende Institutet för mänskliga rättigheter i årsrapporten för 2024.21
I skrivande stund pågår en översyn av digitaliseringspolitiken. Det återstår att se hur Regeringen inkluderar sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål i en digitaliseringspolitik med sikte på 2030.
Förvaltningspolitik i förändring
Parallellt med teknikutvecklingen har staten genomgått reformeringar under de senaste decennierna. En forskningsantologi från regeringens utredningsmyndighet Statskontoret beskriver att Sverige, och flera andra länder, har anammat en förvaltningspolitisk reformrörelse som går under begreppet New Public Management (NPM). NPM:s idégrund är en slags allmän övertygelse om att skillnaderna mellan offentlig och privat sektor inte är så viktiga, samt att offentliga och privata organisationer både bör och kan organiseras och arbeta på ett likartat sätt.
Utvecklingen har bidragit till en slags ”företagisering” och ”marknadisering”. Företagiseringen handlar om att det privata näringslivets sätt att leda, styra och arbeta förs in i förvaltningen. Marknadiseringen handlar om att koncentrera staten till kärnverksamheterna genom avreglering, upplösning av offentliga monopol och upphandling av verksamhet.22
Det förvaltningspolitiska grundvärdet som NPM styr mot är (organisatorisk) kostnadseffektivitet. Det handlar om att uppnå politiskt uppsatta organisationscentrerade mål på det smartaste och billigaste sättet.23 En omfattande organisering kring ekonomivärden som funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet, har lett till ett upphöjande av dessa. Samtidigt har viktiga demokrativärden som rättssäkerhet och offentlig etik inte haft stödstrukturer med samma tyngd och omfattning. Effekten är att det vid målkonflikter mellan exempelvis effektivitet och rättssäkerhet regelmässigt kan bli effektiviteten som prioriteras.24
Att ha viss kunskap om förvaltningspolitikens utveckling är viktigt för att förstå värdehierarkin som förklarar prioriteringar i digitaliseringsarbete när det uppstår målkonflikter. Att styra mot organisatorisk kostnadseffektivitet kan leda till konsekvenser som orsakar digital exkludering.
Avslutningsvis
Området digital ojämlikhet kräver tvärvetenskaplig analys och en ödmjuk inställning till hur ord och begrepp skiftar över tid. Sammanfattningsvis är det tydligt att it-politiken har levererat ett antal initiativ för att minska digital exkludering men inget av dessa initiativ har hanterats på ett långsiktigt sätt. Kanske skulle ett långsiktigt arbete gynnas av att relatera digitaliseringspolitiken till övergripande mål som handlar om hållbar samhällsutveckling? På så sätt placeras även digitalisering i ett sammanhang där det blir ett verktyg, inte ett mål i sig.
Fotnoter
- Justitiedepartementet (2004) Förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna.
- Ibid.
- Digg (2023b) Covidbevis – en biljett till samhället.
- Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) (2007) Digitala klyftor – Insatser för att överbrygga dessa. Citat från sida 11.
- Tillväxtanalys (2009) Underlag för it-politiska insatser – Kartläggning av indikatorer.
- Davidsson, T. (2016) En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006.
- Sedan 2021 finns digitalt utanförskap i Nationalencyklopedin: ”Digitalt utanförskap, benämning på den situation personer som saknar tillgång till internet befinner sig i.”
- It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. (Dnr N2011/342/ITP).
- Prop 2011/12:1. Utgiftsområde 22. Kommunikation. Citat från sida 89.
- Ibid. Citat från sida 84.
- Kommittédirektiv 2012:61 Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan.
- SOU 2014:13 En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår. Citat från sida 11.
- Ibid. Citat från sida 61.
- Ibid.
- SOU 2015:28 Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. Citat från sida 216.
- Finansdepartementet (2017) För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.
- Skr. 2017/18:47 Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – en skrivelse om politikens inriktning.
- Digitaliseringsrådet (2019) Delaktighet i en digital tid – En fördjupning med förslag.
- E-hälsomyndigheten (2020) Jämlik e-hälsa – Tillgång, fördelning och användning av e-hälsotjänster och välfärdsteknik.
- Post- och telestyrelsen (2024) Digital inkludering – en modell för uppföljning och insatser.
- Institutet för mänskliga rättigheter (2024) Årsrapport 2024.
- Ehn, P., & Sundström, G. (2020) Förvaltningspolitik i förändring.
- Ibid.
- Publikt (2020-11-26) Det är dags att inrätta en förvaltningspolitisk myndighet.
Läs hela avsnittet
Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför, sidorna 9–14 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.