Digitaliseringen pågår överallt. Men den sker ofta utanför de strukturer som ska säkra hållbarhet, delaktighet och jämlikhet i samhället. Den här rapporten går igenom vad som orsakar digitala samhällshinder och varför det krävs ett helhetsperspektiv för att ingen ska lämnas utanför.
Rapporten kom ut i maj 2024. Vissa uppgifter kan ha ändrats sedan dess. Varje kapitel finns i sin helhet som en egen sida, se innehållsförteckningen.
Förord
Vad människor är och kommer att bli avgörs lika mycket av formen på våra verktyg som av statsmäns handlingar och politiska rörelser.
Citat av Andrew Feenberg från Transforming technology (min översättning)
Idag är merparten av våra verktyg digitala. De har en stor inverkan på allas vardagsliv, yrkesliv och hur vi relaterar till samhället omkring oss. Ändå är det få av oss som haft inflytande över hur de digitala verktygen är utformade eller över hur de ska påverka oss. Digitalisering pågår, men på något sätt sker den digitala transformationen utanför befintliga strukturer som ska säkerställa hållbarhet, delaktighet och jämlikhet i samhället. Det är som allra tydligast när man försöker utkräva ansvar för att digital exkludering sker.
Den här rapporten är en genomgång av olika områden som påverkar möjligheten att vara digitalt delaktig i samhället. Kunskapen har växt fram under mitt uppdrag som nationell samordnare för Digidelnätverket. Det unika med samordningsuppdraget har varit utrymmet att agera gränsgångare mellan olika samhällsaktörer. Jag har fått lära känna olika politikområden på både en statlig, regional och kommunal nivå. Dessutom har jag haft förmånen att skifta mellan olika nivåer, till exempel mellan strategisk och operativ verksamhet. Förhoppningen är att den här rapporten bidrar med ett tydligt systemperspektiv till analysen om vad som orsakar digitala samhällshinder.
Ett stort tack till professor Katarina Gidlund, Mittuniversitetet, Susanne Sahlin, Region Västernorrland, Karin Ekelund Malmros, Begripsam, Jonna Steinrud, Digidel/Sambruk och Maria Nordmark, Stockholms Stadsmission. Det är i våra samtal som det växer fram mönster och samband!
Föreningen Sambruk i Stockholm maj 2024
Terese Raymond
Nationell samordnare för Digidel
Sammanfattning
Det här är den andra rapporten om digitala samhällshinder som Region Västernorrland tar fram tillsammans med Digidel. Den första rapporten visade att ett stort antal behovsbaserade stödfunktioner har skapats till följd av samhällets digitala omställning och dess analys pekade på nyttan med kartläggningar av lokala insatser för digital delaktighet. Vi lyfte också för första gången potentialen med feedback-loopar i samhällets digitalisering.
I den fördjupade rapporten som du har i din hand finns beskrivningar om hur digital exkludering sker på både individ- och samhällsnivå. Fokus i den första delen av rapporten är av mer teoretisk karaktär och gör ett försök att synliggöra bakomliggande orsaker till olika typer av digitala samhällshinder. För att ge handfast stöd handlar den andra delen om att göra; med förslag på praktiska metoder för att ta vara på digitaliseringens möjligheter, samtidigt som det allmänna verkar för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.
Första kapitlet är en övergripande summering av två decenniers digitaliseringspolitik. Genom en historisk tillbakablick skapas orsakssamband till dagens prioriteringar och strategier. För att sätta digitaliseringspolitiken i ett sammanhang avslutas första kapitlet med en kortfattad introduktion i det förvaltningspolitiska området. I andra kapitlet görs en genomlysning av orsaker till digitala samhällshinder som kan härledas till konsumentmarknaden. Här beskrivs bland annat begränsningar som beror på konsumentfärdigheter och köpkraft.
Tredje kapitlet fokuserar på exkludering som begrepp och presenterar en modell för att synliggöra fyra olika perspektiv på digital exkludering. Här finns även en beskrivning av begreppet delaktighet. Fjärde kapitlet handlar om olika förutsättningar som krävs för att skapa enkla och begripliga digitala tjänster. Med hjälp av en visualisering visas beroenden i designprocessen som påverkar graden av enkelhet, användbarhet och delaktighet. Kapitlet innehåller även en introduktion till den urbana normen och problematiserar kund- och användarbegreppen i samhällets digitalisering.
Femte kapitlet är en introduktion till flera stora tvärsektoriella ramverk för att nå övergripande mål för hållbar utveckling. Här redogörs för hur digital delaktighet relaterar till de globala hållbarhetsmålen, mål för regional utveckling och folkhälsomålen. Kapitlet beskriver arbete med mänskliga rättigheter samt EU:s digitala rättigheter och principer. Här finns även ett avsnitt som beskriver statistik om sårbara och utsatta grupper. Kapitlet avslutas med en text om behovet av helhetssyn för att hantera tvärsektoriella problem.
När du sedan når sjätte kapitlet får du återknyta till samhällets feedback-loop. Hela kapitlet är dedikerat till verktyget och beskriver olika platser och funktioner i samhället som ger allmänheten praktiskt och medborgarnära stöd. Här berättas om digitalt omsorgsarbete och hur frågor om digitalt vardagstrubbel kan tas om hand för att bli insikter om digitala samhällshinder. I det avslutande sjunde kapitlet beskrivs det livslånga lärandet för att delta i ett demokratiskt samhälle i en digital tid. Här finns också en introduktion till EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande samt deras kompletterande ramverk. Kapitlet beskriver även olika typer av litteracitet med fokus på medie- och informationskunnighet.
Rapportens del två heter ”verkstad” och handlar om att göra. Här finns övningar och förslag på aktiviteter som kan användas för att väcka reflektioner, skapa kunskapsunderlag och egna verktyg för att addera ett socialt hållbarhetsperspektiv till verksamheten.
Som stöd till ditt görande och för att uppmuntra till egen reflektion och fördjupning har rapporten en gedigen referenslista, med hyperlänkar till samtliga källor som använts. I flera fall pekas även till källor som uppdaterar årlig statistik för att öka livslängden på den fakta som presenteras här. Rapportens undertitel, Digitalisering som inte lämnar någon utanför, är en tydlig koppling till hållbarhetsmålen och grundlagsskyddade rättigheter. Det är även rapportens viktigaste slutsats, att det krävs ett helhetsperspektiv för att arbeta med komplexiteten i digitala samhällshinder.
Läs rapporten
Ladda ner Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför (PDF). I PDF:en finns också rapportens bilder, referenslista och bilagor.
Rapportens andra del finns som en egen sida: Verkstad för digital delaktighet.
Om rapporten
- Författare: Terese Raymond, nationell samordnare för Digidel.
- Producent: Region Västernorrland, förvaltningen Regional utveckling, i samarbete med Digidel och Föreningen Sambruk.
- Utgiven: maj 2024.
- Förfrågningar: Susanne Sahlin, Region Västernorrland, och Terese Raymond, Digidel.
- Rapporten får kopieras och spridas. Ange källan när du citerar.
Så citerar du rapporten
Raymond, T. (2024) Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför. Fördjupningsrapport från Region Västernorrland.