När grundläggande samhällsfunktioner digitaliseras växer behovet av stöd. På Gotland ger flera aktörer it-handledning, men stödet är delvis beroende av externa medel och saknar samordning och tydliga riktlinjer.
Vad är problemet?
Offentliga och kommersiella aktörer behöver ge sina användare det stöd som krävs för att använda just deras digitala lösningar. Folkbiblioteken har enligt bibliotekslagen ett uppdrag att öka kunskapen om informationsteknik. Men biblioteken märker att andra aktörer allt oftare hänvisar människor dit, även för aktörernas egna tjänster. Då uppstår en dold digital support som inte ingår i bibliotekets uppdrag, och ingen verklig effektivisering har skett. Ärendet har bara flyttats till en annan organisation.
It-handledare hamnar ofta i situationer där de förväntas hjälpa till med känsliga personuppgifter eller privatekonomi. Det skapar ett etiskt dilemma, särskilt eftersom de som söker hjälp ofta är i en utsatt position. De kanske saknar andra att vända sig till eller har svårt att navigera i det digitala samhället på egen hand. Utan tydliga strukturer uppstår både säkerhetsrisker och etiska konflikter.
På Gotland finns många verksamheter som ger stöd i digital vardag, men utan tydlig samordning. Hembesök, samordning och särskilda utbildningsinsatser är beroende av externa medel från Sveriges Kommuner och Regioner. Det skapar osäkerhet och avbrott, trots att målgruppen ofta behöver långsiktigt och regelbundet stöd. Det tar tid att bygga förtroende och nå ut till alla som behöver hjälp.
Exempel från Gotland
Hemse bibliotek och Korpens bibliotek erbjuder it-handledning. Korpens bibliotek gör även hembesök. Långa väntetider visar på ett stort och växande behov av hjälp. Gotlänningar kan också låna hem en surfplatta kostnadsfritt i tre månader.
IT-handledaren på Korpens bibliotek berättar om ett hembesök hos en änka som blev ensam med all teknik i huset efter makens bortgång: ”Det fanns flera routrar, lika många mobila bredband och ett antal telefoner och datorer.” Det mest akuta var att lära sig hantera telefonen.
Hösten 2024 höll it-handledare en utbildning för personer med funktionsnedsättning i FUNKISAM:s lokaler. Folkbildningsstrategen på Gotlands bildningsförbund beskriver studieförbunden som ”ett rotsystem som går ut i varenda bygd”. Nästan alla öns 900 föreningar är kopplade till något studieförbund.
Förslag på åtgärder
Flera verksamheter erbjuder stöd för digital delaktighet på Gotland, med olika målgrupper och uppdrag. Detta skapar ett ekosystem av stödinsatser, men utan tydlig samordning
Konsekvens
Utan samordning riskerar insatserna att bli isolerade öar. Vissa grupper kan missas medan andra får överlappande stöd.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Skapa strukturer för erfarenhetsutbyte mellan olika verksamheter.
- Utveckla system för att hänvisa personer till rätt stödinsats.
- Identifiera eventuella luckor i stödet och grupper som inte nås.
- Stödja samverkan mellan aktörer utan att ta över deras specifika uppdrag.
IT-handledare möter invånare som behöver hjälp med känsliga ärenden som rör personuppgifter och privatekonomi, utan att alltid ha tydligt nedskrivna riktlinjer för hur detta ska hanteras
Konsekvens
Både it-handledare och användare kan hamna i sårbara situationer där integritet och sekretess riskeras. Människor kan avstå från viktiga digitala tjänster eller tvingas dela känslig information på ett osäkert sätt.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Utveckla gemensamma principer eller riktlinjer för hur it-handledare och andra berörda funktioner och aktörer ska hantera känsliga situationer.
- Skapa rutiner för när och hur ärenden ska hänvisas vidare, till exempel i samverkan med banker.
- Utbilda nya it-handledare i sekretess och integritetsfrågor.
Hembesöken, samordningsrollen för it-handledningen och särskilda utbildningsinsatser är beroende av externa medel
Konsekvens
Kortsiktig finansiering hindrar strategisk planering och samverkan, och gör det svårt att rekrytera och behålla personal. Medborgarnas tillit brister när stödinsatser kan upphöra när som helst.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Etablera funktionen ”it-handledning i hemmet” eller ”digital fixare” som en reguljär verksamhet.
- Säkerställa grundfinansiering i den ordinarie budgeten för digitalt stöd.
- Implementera ett systematiskt uppföljningssystem för att visa verksamhetens samhällsnytta.
- Integrera it-handledning i kommunens ordinarie välfärds- och stödverksamheter.
Digital självservice ställer höga krav på användarnas digitala färdigheter och kognitiva förmågor
Konsekvens
Den som stöter på digitala hinder riskerar att lämnas ensam med problemet.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Ha som utgångspunkt att alla e-tjänster med digital självservice i regionens regi även ska ha en utpekad support- och handledningsfunktion.
- Säkerställa att handledningsstöd finns både digitalt, per telefon och genom personlig kontakt.
- Regelbundet följa upp och förbättra tillgängligheten i digitala tjänster.
IT-handledning i offentlig regi kan leda till en digital ”support i det tysta”
Konsekvens
E-tjänsteleverantörer får ingen chans att förbättra sina system när problemen förblir osynliga.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Ta fram en tydlig mall för hur it-handledare kan rapportera och kategorisera digitala hinder, inte minst i Region Gotlands egna tjänster.
- Utveckla en gemensam rapporteringskanal där it-handledare kan samla och kommunicera systembrister.
- Bjuda in e-tjänsteleverantörer till regelbundna dialogmöten om förbättringsmöjligheter.
Läs hela avsnittet
Gotland i en digital tid, sidorna 41–49 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.