Att legitimera sig digitalt

Avsnitt 3 av 10 i rapporten Gotland i en digital tid (Region Gotland, 2025)

BankID har blivit nyckeln till både bankärenden och samhällstjänster. Det gör systemet sårbart för bedrägerier och utestänger dem som inte får eller kan använda BankID.

Vad är problemet?

BankID utvecklades av bankerna för bankärenden, men används i Sverige också för all annan identifiering. Det är som att använda samma nyckel till postboxen och bankfacket. En bedragare som utger sig för att vara från en myndighet kan be någon legitimera sig med BankID och sedan använda samma inloggning för att föra över pengar.

Enligt Begripsams undersökning SMFOI 2023 är användningen av Mobilt BankID lägst bland personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer som är blinda och personer som har svårt att läsa, skriva, räkna och kommunicera. Eftersom bara BankID fungerar vid betalningar kan andra e-legitimationer, som Freja eID, inte kompensera fullt ut. Enligt Synlinjen hos Synskadades riksförbund varierar det mycket hur de regionala Syncentralerna utbildar gravt synskadade i att använda BankID med hjälpmedel.

Utredningen Gode män och förvaltare (SOU 2021:36) konstaterar att digitaliseringen ofta innebär utanförskap för personer som har god man eller förvaltare. Ställföreträdare kan inte legitimera sig digitalt för huvudmannens räkning. Utredningen föreslår ett nationellt register över ställföreträdarskap. Den statliga e-legitimation som är under utveckling kräver systemanpassning, men ger också möjlighet att skapa mer inkluderande lösningar.

Exempel från Gotland

IT-handledaren på Korpens bibliotek berättar att BankID är en vanlig anledning till att människor söker hjälp. Många känner oro inför BankID, särskilt kopplat till säkerhet och bedrägerier.

Enligt Överförmyndarstatistiken 2023 fanns det 934 huvudmän med ställföreträdare på Gotland, fördelade på 822 ställföreträdare. Problemet med digital åtkomst berör alltså uppåt 2 000 gotlänningar.

Förslag på åtgärder

Konsekvens

Systemägare och verksamheter behöver på sikt förbereda sig på omfattande förändringar i digitala legitimationsprocesser, vilket kräver flexibilitet och proaktiv anpassning.

Rapporten föreslår att Region Gotland kan:

  • Skapa en arbetsgrupp som följer utvecklingen av den nya statliga e-legitimationen, för att på ett proaktivt sätt möta implementeringen.
  • Inventera nuvarande legitimationsrutiner i regionens olika verksamheter.
  • Utveckla en handlingsplan för stegvis övergång till den nya e-legitimationen.
  • Bjuda in Föreningen Gotlands frivilliga samhällsarbetare till rundabordssamtal om digitala utmaningar.
  • Dokumentera konkreta exempel på när digitala system inte fungerar i samband med ställföreträdarskap.
  • Utse en kontaktperson för Föreningen Gotlands frivilliga samhällsarbetare som underlättar ställföreträdarskapet i en digital tid.

Läs hela avsnittet

Gotland i en digital tid, sidorna 50–52 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.

Mer om samma sakfrågor