Digital självservice beskrivs ofta som en effektivisering. Men forskning visar att stora delar av administrationen flyttas från myndigheten till invånaren, och det arbetet syns sällan i de kalkyler som ligger till grund för besluten.
Vad är problemet?
I en digital tjänst blir invånaren den som samlar in, konverterar och förmedlar information. Många ärenden kräver underlag från flera andra aktörer: man loggar in i olika tjänster, laddar ner dokument, skannar papper och hanterar PDF:er. Den som inte kan få en e-legitimation får ibland skriva ut, signera och skanna in igen.
Det här arbetet är osynligt för organisationen. Nyttokalkyler för digital självservice innehåller sällan poster för den tid invånare lägger på att lära sig ny teknik och lösa problem, den tid anhöriga lägger på att hjälpa till eller den tid personal lägger på att vägleda, både under och efter införandet.
Exempel från Gotland
Socialförvaltningen på Gotland använder Ineras mall för nyttokalkyl, där invånarnas tid finns med som en variabel. Rapporten visar ett exempel från Inera där kalkylen har kompletterats med tid för att vägleda och stödja invånare under det första året.
Förslag på åtgärder
Konsekvens
Införandet av digital självservice medför osynliga kostnader som riskerar att försummas.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Lägga till faktorer i nyttokalkylen som synliggör den tid invånaren behöver för att lära sig det nya arbetssättet och anpassa sig till kommande uppdateringar.
- Lägga till faktorer som synliggör att personalen kommer att behöva vägleda och stötta vissa målgrupper, även vid kommande uppdateringar.
- Lägga till faktorer som synliggör den tid som anhöriga lägger på att hjälpa till.
Läs hela avsnittet
Gotland i en digital tid, sidorna 70–74 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.