Så använder vi internet

Avsnitt 1 av 10 i rapporten Gotland i en digital tid (Region Gotland, 2025)

Nästan alla i Sverige använder internet, men det finns stora skillnader i hur olika grupper upplever och använder det. Den digitala klyftan följer redan existerande samhällsstrukturer och riskerar att förstärka dem.

Vad är problemet?

Enligt Internetstiftelsen använder 91 procent av befolkningen internet dagligen, medan 5 procent inte använder det alls. Var femte vuxen behöver hjälp med något som rör digital teknik. Begripsams undersökning SMFOI 2023 visar att över 80 procent av personer utan funktionsnedsättning inte tycker att internet är svårt. Bland personer som är blinda är andelen 32 procent och bland personer med intellektuell funktionsnedsättning 36 procent. Ju mer komplexa tjänsterna är, desto större blir skillnaderna.

SCB:s statistik över befolkningens it-användning visar att utbildning och inkomst är särskilt avgörande. Ju högre utbildning och inkomst, desto högre användning. För bankärenden skiljer det 35 procentenheter mellan högsta och lägsta inkomstgrupp. Ensamhushåll använder digitala tjänster i lägre grad och saknar ofta någon nära att fråga om hjälp. Samtidigt är de grupper som har störst risk för ohälsa också de som använder e-hälsotjänster minst.

Yrkesgrupper inom offentlig förvaltning, IT och juridik/ekonomi är ”superanvändare” med användning på 95 till 99 procent för många tjänster. Det är också de som utvecklar och beslutar om digitala lösningar. De arbetar ofta vid egen dator med konstant uppkoppling, till skillnad från praktiska yrken inom till exempel bygg, vård och hotell och restaurang. Risken är att tjänsterna speglar deras digitala vardag snarare än användarnas faktiska förutsättningar och behov.

Exempel från Gotland

Enligt Folkhälsomyndigheten lever var fjärde gotlänning (26,5 procent) med en funktionsnedsättning av något slag.

På Gotland finns cirka 7 700 personer över 20 år som endast har förgymnasial utbildning. 60 procent av dem är äldre än 65 år. 21 procent av öns befolkning tillhör gruppen med de lägsta inkomsterna.

Vård och omsorg är den största yrkesgruppen på Gotland, med över 5 000 sysselsatta. Därför är vårdpersonalens digitala kompetens särskilt viktig, både för det egna arbetet och för att kunna stödja patienter och brukare i digitala vårdtjänster.

Förslag på åtgärder

Statistiken visar stora variationer i hur olika grupper tar del av nyheter och söker information på internet

Konsekvens

Ojämlik tillgång till viktig samhällsinformation skapar demokratiska utmaningar när alltmer kommunikation blir digital.

Rapporten föreslår att Region Gotland kan:

  • Säkerställa att samhällsinformation finns tillgänglig i flera olika format.
  • Arbeta proaktivt genom bibliotek och servicepunkter för att nå ut brett.
  • Använda klarspråk i all digital kommunikation.
  • Regelbundet kvalitetssäkra nya informationssatsningar med olika målgrupper.
  • Utveckla rutiner och strategier för att säkerställa att viktig information når alla.

Statistiken visar att de som utvecklar och implementerar digitala tjänster är ”superanvändare”, medan övriga yrkesgrupper har betydligt lägre användning

Konsekvens

När de som utvecklar digitala tjänster har en digital vardag som kraftigt avviker från många användares riskerar tjänsterna att utformas utifrån utvecklarnas perspektiv snarare än användarnas behov.

Rapporten föreslår att Region Gotland kan:

  • Säkerställa att användargrupper med lägre digital vana involveras tidigt i utvecklingen av e-tjänster.
  • Införa rutiner för att testa digitala lösningar med olika målgrupper innan lansering.
  • Utbilda utvecklare och beslutsfattare i att förstå olika användargruppers digitala vardag.
  • Etablera användarråd med bred representation från olika yrkesgrupper.

Enligt Befolkningens it-användning 2024 (SCB) är det gruppen med låg utbildningsnivå, gruppen med låg inkomst och de äldre som använder vårdrelaterade digitala tjänster allra minst

Konsekvens

Vårdens digitalisering riskerar att inte ge de tänkta effekterna, eftersom viktiga grupper riskerar att exkluderas.

Rapporten föreslår att Region Gotland kan:

  • Genomlysa statistiken i SCB:s Befolkningens it-användning: vilka redovisningsgrupper överlappar varandra och vad får det för konsekvenser?
  • Använda fördjupat statistiskt underlag för att prioritera riktade stödjande insatser inom e-hälsa till rätt platser, verksamheter och individer.

Läs hela avsnittet

Gotland i en digital tid, sidorna 20–40 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.

Mer om samma sakfrågor