Digitala tjänster som utvecklas tillsammans med de användare som har störst svårigheter blir bättre för alla. När tjänster i stället utgår från genomsnittliga användare utestängs stora delar av befolkningen.
Vad är problemet?
Många designmetoder letar efter gemensamma behov i ett tvärsnitt av en större grupp, vilket skapar en slags normalisering. När digitala tjänster utvecklas utifrån genomsnittliga användare och främst testas av de mest digitalt kunniga, skapas lösningar som utestänger stora delar av befolkningen. Digitaliseringen förstärker då befintliga ojämlikheter: resursstarka personer får nya verktyg, medan andra lämnas utanför.
Enligt Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2023 är personer inom normen mindre känsliga för dålig design, vilket gör dem till dåliga testpersoner. Det är särskilt viktigt att samarbeta med användare som har svårt att använda tjänsterna när det gäller stora och samhällsviktiga digitala tjänster. Begripsam och forskningsprogrammet CoDeAC har tagit fram ett koncept där så kallade extremanvändare får stort inflytande över designprocessen.
Rapporten använder en förenklad normalfördelningskurva i nio skalsteg som en visuell bild, inte som ett statistiskt säkerställt underlag. Översatt till Sveriges befolkning motsvarar de tre skalstegen med störst svårigheter cirka 2,3 miljoner människor (23 procent). På Gotland skulle det innebära cirka 14 000 personer, varav cirka 2 400 har det allra svårast.
Exempel från Gotland
Metoden där extremanvändare får inflytande över designen finns fritt tillgänglig i ”En guide för användarmedverkan”, som Funktionsrätt Skåne och Begripsam är huvudansvariga för.
Rapporten pekar på att Gotland redan har samverkansstrukturer som Tillgänglighetsrådet och Pensionärsrådet, och att civilsamhällets organisationer är en outnyttjad resurs för användarmedverkan.
Förslag på åtgärder
Konsekvens
Personer med funktionsnedsättningar eller andra normbrytande behov fortsätter att drabbas av digitala hinder, eftersom deras perspektiv inte beaktas tillräckligt när nya digitala lösningar utvecklas och testas.
Rapporten föreslår att Region Gotland kan:
- Prioritera arbetssätt där medborgare är medskapare av digitala lösningar.
- Avsätta nödvändiga resurser för ett kontinuerligt, aktivt samarbete.
- Ha extra fokus på användare som kan uppleva svårigheter att använda de digitala tjänsterna.
- Säkerställa att testgrupper återspeglar mångfalden hos invånarna.
- Samla in detaljerade användarinsikter från grupper som normalt exkluderas.
- Analysera och åtgärda identifierade problem utifrån de mest utsatta användarnas behov.
- Använda etablerade samverkansstrukturer som Tillgänglighetsrådet och Pensionärsrådet i digitaliseringsarbetet.
- Bjuda in civilsamhällets organisationer att delta aktivt i designprocessen för nya digitala tjänster och lösningar.
- Skapa arbetsgrupper där användarrepresentanter har reellt inflytande över prioriteringar, utformning och testning.
- Utveckla rutiner för återkommande utvärderingar och förbättringar tillsammans med intresseorganisationerna.
- Utveckla en ersättningsmodell som gör det möjligt för intresseorganisationer att delta i testverksamhet och prototyputveckling av nya digitala tjänster.
- Tydliggöra förväntningar och ansvar i samverkansavtal med de organisationer som involveras.
Läs hela avsnittet
Gotland i en digital tid, sidorna 66–69 (PDF). Länken öppnar rapporten på rätt sida i de flesta webbläsare.