Rundabordssamtal om digital inkludering

Foto från konferensrum med civilminister Erik Slottner i fokus. Foto: Nellie Hahr/Regeringskansliet

Regeringen har i budgeten för 2026 och tre år framåt avsatt 25 miljoner kronor per år för att öka den digitala inkluderingen.

Den 20 oktober bjöd civilminister Erik Slottner in till ett möte om digital inkludering. Där samlades aktörer med olika perspektiv och kunskaper. Syftet med rundabordssamtalet var att få organisationernas syn på vilka åtgärder som bör prioriteras för att öka den digitala inkluderingen. Varje deltagare fick tre minuters taltid för att presentera sin syn på frågan.

Bakgrund

I Sveriges Digitaliseringsstrategi 2025–2030 sätter regeringen upp målet att alla ska vara digitalt inkluderade, vilket i strategin relateras till att alla ska ha möjlighet att skaffa sig grundläggande digitala färdigheter. Post- och telestyrelsen har i rapporten Insatser för ökad digital inkludering och användning av digitala tjänster föreslagit en rad olika åtgärder.

Medskick från Digidel

Nedan kan du ta del av Digidelnätverkets medskick till regeringen som framfördes vid rundabordssamtalet den 20 oktober 2025.

Tack för ordet.

Jag heter Terese Raymond och arbetar som analytiker och samordnare för Digidelnätverket. Vi är en nationell form för samverkan med kommuner och regioner. Vårt arbete utgår från allas rätt till delaktighet i det alltmer digitaliserade samhället.

I början, för tio-femton år sedan, handlade Digidel om att få fler att använda internet. Idag fokuserar vi mer på strukturella hinder i mötet mellan människor och digitala system. Vi vill förstå vad som orsakar användningsproblem i digitala lösningar.

I grunden handlar det om att systemen utgår från förvaltningens logik och inte från användarens behov. Som när man ska “bifoga en fil”. Smidigt för den som har byggt e-tjänsten men ofta en hel del administration för användaren.

Digitala problem beror också på situationen. Tekniken speglar inte alltid verkligheten. Den kan till och med förstärka ojämlikhet och skapa nya hinder. Och digitala hinder är helt osynliga när man själv inte drabbas.

Vi behöver alltså veta mer. Digidel samarbetar med folkbiblioteken och samlar årligen in besökarnas frågor i en digital vardag. Förra året analyserade vi över två tusen frågor och 60 procent handlade om skrivaren. Bara 5 procent gällde digitala nybörjare.

SCB:s statistik visar liknande mönster. Nästan 300 000 människor i Sverige använder sällan eller aldrig internet. Och de behöver riktade insatser och stöd. Men en och en halv miljon har haft problem när de har använt myndigheternas webbsidor eller appar.

Det visar att digital exkludering är ett systemfel – något som uppstår när olika delar av samhället inte möts i design, ansvar och utförande.

Jag vill därför lyfta två prioriteringar för att stärka arbetet med digital inkludering.

För det första:

Förtydliga skillnaden mellan digital inkludering och grundläggande digitala färdigheter. Inkludering är inte ett särskilt uppdrag. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.

Satsningar på digital kompetens är viktiga. Men för att nå verklig effekt bör inkludering handla om att synliggöra och åtgärda strukturella hinder. Det är ett perspektiv som kan stärka genomförandet av hela digitaliseringsstrategin, alla avsnitt, och som är angelägen för många politikområden.

För det andra:

Inför risk- och konsekvensanalyser som bygger på mångfald och delaktighet i all offentlig digitalisering. Digitala kanaler bör planeras och följas upp med samma ambitionsnivå som våra offentliga miljöer.

Vi måste fråga oss: Vem riskerar att stängas ute eller få problem – och hur kan det förebyggas?

Snart kommer den statliga e-legitimationen. Då behövs en strategi för införande och stöd, så att alla invånare får tillgång till den.

Och nästa år får alla med digital brevlåda sina röstkort digitalt. Jag tänker att det här är en förändring som kräver både förebyggande insatser och tydliga ansvarsområden.

För när vi digitaliserar utan delaktighet och mångfald, riskerar vi att skapa nya samhällshinder. Men när vi gör det med omtanke och helhetssyn, då bygger vi en digitalisering – och ett samhälle – som inte lämnar någon utanför.

– – – – – –

Foto: Nellie Hahr/Regeringskansliet