Digidelnätverket

Digitalisering av välfärden kräver nya yrkesroller som faciliterar mötet mellan människa och teknik. Professionsnätverket för digitala handledare träffas en gång i månaden. En sammanfattning av mötet delas publikt för att bidra till öppen kunskapsspridning om uppdraget som digital handledare.

Många kommuner har dedikerad personal som handleder kommunens invånare i en digital vardag, både i hemmiljö och på olika mötesplatser. Professionen brukar kallas för digital vägledare, -stödjare, -lots, -coach eller -fixare. Uppdraget bygger på goda erfarenheter från den kommunala fixartjänsten som utför vardagliga hembestyr som kan vara svåra, rent av farliga, att utföra med nedsatt balans, motorik eller syn.

Digitala handledare – en nyckelroll i ett digitalt samhälle

En digital handledare är i grunden någon som guidar och lär ut “vardagstekniken”. Kanske visar hur man installerar en app, loggar in på 1177, hanterar notifikationer eller startar ett videosamtal.

Men uppdraget handlar också om något större. För individen kan mötet med en digital handledare vara skillnaden mellan exkludering och delaktighet. Det kan handla om att få tillgång till samhällets gemensamma resurser så som offentlig vård, resor med kollektivtrafiken eller ta emot digital post. Det kan vara känslan av att själv kunna boka en tid, skicka ett meddelande eller betala en räkning. Små saker som i själva verket är grundläggande för att kunna leva ett självständigt liv.

Rollen har också en systemisk betydelse. När professionen gemensamt samlar sina erfarenheter framträder mönster: vilka hinder som återkommer, vilka tjänster som är svåra att använda och vilka grupper som drabbas hårdast. Den kunskapen kan kommuner och myndigheter använda för att bygga enklare och mer tillgängliga lösningar. Man kan säga att via det handledande uppdraget kan digitala handledare även kartlägga systemfel i välfärdens utveckling.

Från pionjärer till gemensam arena

Nätverket startades av digitala Lidingö kommun, Stockholms stad (Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning) och Partille kommun. Sedan årsskiftet 2024/2025 är det Digidel tillsammans med Kungsbacka kommun som håller ihop träffarna. En gång per månad arrangeras digitala träffar med erfarenhetsutbyte.

Under nätverksträffarna avhandlas tips, erfarenheter och utmaningar med andra som förstår vad rollen innebär. Det kan låta spretigt, men just bredden i frågorna på nätverksträffarna visar hur rollen som digital handledare håller på att växa fram och ta plats i kommunal verksamhet. Med hjälp av autentiska professionella dilemman kan nätverket tillsammans vidareutveckla uppdraget i den kommunala förvaltningen.

Här nedan, ett axplock av vad som framkom i erfarenhetsutbytet på nätverksmötet torsdagen den 21 augusti.

Sveriges första digitala fritidsgård inom LSS

På nätverksträffen deltog digitala handledare från vård- och omsorgsförvaltningen i Västerås. Där har man startat en digital fritidsgård som kallas Molnet. Den riktar sig till personer inom LSS som av olika skäl inte kan eller vill delta på de fysiska mötesplatserna. På Molnet kan deltagarna spela, dansa, träna, visa musik eller program och framför allt samtala med varandra. Syftet är att skapa gemenskap och en möjlighet att knyta nya kontakter, även för den som annars riskerar att bli isolerad hemma. Erfarenheterna hittills visar att plattformen inte konkurrerar med de fysiska mötesplatserna, utan snarare fungerar som en bro dit. För den som är isolerad hemma kan en inbjudan till Molnet bli en en chans att få nya kontakter och kanske så småningom vilja mötas utanför skärmen.

→ Västerås stad om fritidsgården Molnet

Digicoacher i Säters kommun

En del av samtalet på nätverksträffen kom att handla om att stärka digital kompetens i den egna organisationen (kommunen). Digitala fixare i Skövde beskrev hur de arbetade tillsammans med välfärdteknikutvecklare och digitaliseringsombud i organisationen. På Ekedals äldrecentrum finns en visningslägenhet – Smarta hemmet Ekedal – där både personal och invånare kan boka tid för att se hur teknik och hjälpmedel kan göra vardagen enklare.

I Säters kommun har DigidelCenter ett nära samarbete med den sociala sektorn. Tillsammans har de utvecklat funktionen DigiCoach som en del av kommunens digitaliseringsarbete. En DigiCoach är tänkt att vara ett stöd både för brukare och medarbetare i den digitala vardagen. Rollen handlar mycket om att inkludera, engagera och skapa trygghet. I uppdraget ingår att driva på utvecklingen av digitala lösningar, att vara kontaktperson i verksamheten kring digitalisering och att bidra till ökad digital delaktighet och inflytande för brukare. Rollen bygger på lärdomar från Rättviks teknikcoacher.

Hittills har runt 40 medarbetare inom den sociala sektorn i Säters kommun utsetts till DigiCoacher och fördjupat sin kunskap i bland annat demokrati, delaktighet, bemötande, digitalisering och pedagogik. Rollen som DigiCoach skapar en brygga mellan social verksamhet och digital utveckling.

→ Om rollen DigiCoach i rapporten “Medskapande demokratiarbete för lokalsamhället” (s. 40)

Synlighet för att skapa delaktighet

Lidköpings kommun har en digital lots som gör hembesök och på mötesplats och bibliotek kan invånarna både gå kurser och få drop-in-handledning av kommunens IT-pedagoger. Elin Axelsson, IT-pedagog Lidköpings kommun, berättade att de trycker programblad som delas ut på många olika platser. Bland annat på den populära Torghandeln i Lidköping.

→ Inspireras av höstens program för stöd kring digital teknik hos Lidköpings kommun

Forskning om digital handledning för äldre

Just nu pågår forskningsprojektet Digital fixare – äldres lärande av digitala verktyg genom individuell coachning i det egna hemmet vid Högskolan i Skövde. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen och kunskapen om hur äldre personer tillägnar sig digital kompetens genom stöd av tjänsten Digital fixare i det egna hemmet, vilka kunskaper och färdigheter har de äldre personerna tillägnar sig, hur tillämpas de samt vilken betydelse har tillägnandet av digital kompetens haft för den äldre personen.

I slutet av rapporten “Att åldras i ett digitaliserat samhälle” (FoU Nordost 2024) beskrivs vad man bör tänka på i utformandet av stödinsatser för äldre i digitala frågor. Här diskuteras varför små vardagsproblem kan spela lika stor roll som stora hinder, varför stödet måste komma tidigt vid funktionsnedsättningar och varför trygghet online är avgörande för fortsatt digital delaktighet. Texten visar också att anhöriga är en ofta förbisedd resurs. Tillsammans blir det en påminnelse om att digitalt stöd inte handlar om teknik utan om relationer, tajming och tillit.

→ Att åldras i ett digitaliserat samhälle – Fokusgrupper med äldre personer om mötet med digital teknik i vardagslivet (FoU-rapport nr 41/2024, FoU Nordost)

Statistik och uppföljning

Professionsnätverket delar en formulärmall för att dokumentera besök. Hittills har fem kommuner testat att sammanföra sin årsdata för att få ett större kunskapsunderlag. Professionsnätverket har som ambition att hitta en långsiktig modell för att samla in data om arbetet.

Digidel driver ett liknande arbete tillsammans med folkbibliotek runtom i landet. Med hjälp av en gemensam mall för dokumentation av besökarnas frågor som rör en digital vardag kartläggs digitala samhällshinder. I förlängningen skapas en feedbackloop som bygger på människan möte med tekniken. Arbetet påbörjades i samband med rapporten Digitala samhällshinder som var ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Region Västernorrland och Digidel. Under 8 veckor i maj och juni 2024 genomfördes en första insamling, kategorisering och sammanställning av frågor relaterade till digital vardag. Under 2025 sker insamling av data på folkbiblioteken löpande under hela året. Datan publiceras efter årsskiftet.

Under mötet skapades en arbetsgrupp i syfte att utforska möjligheterna för digitala handledare att arbeta nationellt och systematiskt med insikter från verksamheten.

→ Ladda ner och läs rapporten “Digitala samhällshinder”

En komplex digital vardag

Under mötet fick vi även ta del av hur svårt det kan bli när telefon-, internet- och tv-abonnemang hör till en person som drabbats av kognitiv sjukdom. Trots ihärdiga försök lyckades varken anhöriga eller handledare hitta vägar för att lösa problemet. Företaget i fråga föreslog olika tillvägagångssätt men det uppstod hela tiden nya hinder. Ett exempel på hur dagens system, som utgår från strikt individkopplade digitala lösningar, kan ställa till det i vardagen och lämna både den sjuke och anhöriga i en mycket svår situation.

Berättelser som denna påminner oss om att digital delaktighet inte bara är en fråga om teknik eller kunskap. Det är också en fråga om systemens utformning och flexibilitet.

I dialogen var det någon som nämnde att även om digitala handledare främst hjälper äldre kommuninvånare så kan vem som helst uppleva utmaningar i vardagens alla digitala bestyr. Som exempel kanske flera av oss känner igen sig i bilden nedan? Där visas sju appar som de flesta har i sin telefon för att hantera leveranser. Ibland är det knepigt att ha koll på sina paket och utlämningsställen. Teknik kan både förenkla och försvåra. Det beror helt på situationen.

Illustration: Begripsam

Framåt – både för individ och system

Den 6-12 oktober är det dags för elfte upplagan av eMedborgarveckan – en årlig kraftsamling med fokus på allmänhetens möten med digital samhällsservice. I år kommer Digidel att använda kampanjkartan både för att visa upp det reguljära vardagsnära arbete som sker runt om i kommunerna och arrangemang som är unika för eMedborgarveckan. Hjälp oss fylla kartan med allt som äger rum relaterat till digital samhällsservice – både i ordinarie verksamhet och som extra insatser under kampanjveckan – i formuläret för arrangörer.

Nästa gång vi ses är det i form av en tvärprofessionell träff tillsammans med DigidelCenter och Välfärdsteknikbibliotek. Där fortsätter samtal om samhällets digitala transformation och nya faciliterande uppdrag i mötet mellan människa-teknik. Och förstås, om hur vi kan stötta invånare i en digital vardag som blir alltmer komplex!

– – – – – – – –

Är du kommunanställd och handleder invånare i en digital vardag? Skriv till hej@digidel.se så adderar vi dig till professionsnätverket!