- Nyheter
- Utestängd från det kontantlösa samhället
Utestängd från det kontantlösa samhället
Avvecklingen skedde i samband med att statens roll på betalmarknaden formellt omdefinierades genom propositionen Statens ansvar för vissa betaltjänster (2006/07:55) [16]. Staten skulle inte längre själv tillhandahålla kassaservice, utan endast säkerställa att marknaden erbjöd grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Länsstyrelsernas bevakningsuppdrag infördes 2009 och Post- och telestyrelsen fick ansvar för att upphandla grundläggande betaltjänster där marknaden inte ansågs räcka till. 2012 upphörde betaltjänster via Postens lantbrevbärare helt.
Staten drog sig tillbaka även som bankägare: Nordbanken, som efter krisen omvandlats till Nordea, privatiserades stegvis i tre försäljningar åren 2011 och 2013. Idag äger svenska staten SBAB (ursprungligen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag). SBAB har inga kort- eller betaltjänster. För att betala räkningar behöver kunder i SBAB ett separat transaktionskonto i en annan
bank. År 2021 saknade var tionde kommun ett bankkontor och var tredje kommun hade inget eller endast ett bankkontor.
Länsstyrelserna ska bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Dessa omfattar betalningsförmedling, kontantuttag och insättning av dagskassor på bankkonto för näringsidkare och föreningar. I uppdraget ingår även att bedöma tillgängligheten till tjänsterna för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Samtliga länsstyrelser bedömer att tillgängligheten till grundläggande betaltjänster för äldre personer och personer med funktionsnedsättning inte är tillfredsställande.
Länsstyrelserna konstaterar återigen att det politiska målet inte är uppnått – att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Problemen handlar till stor del om att kontantbaserade betaltjänster ersätts av digitala alternativ. Den digitala omställningen genomförs utan att erbjuda lösningar som fungerar för de som befinner sig i livssituationer där befintliga digitala betaltjänster, är svåra eller omöjliga att genomföra. Tillgänglighet är minst lika viktig som tillgång. Att kunna göra sina betalningar i vardagen är en självklarhet för de flesta. Men vad händer när detta inte fungerar? Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram en folder som lyfter berättelser från personer som ställs inför svårigheter med betalningar, konton och identifiering. Även om personerna är fiktiva, speglar deras situationer verkliga utmaningar som många människor möter i dagens samhälle.
Insatser och arbete som kopplar an grundläggande betaltjänster med perspektiven beredskap och bedrägerier, får alltmer utrymme i länens arbete och rapportering. Detta visar att arbetet med grundläggande betaltjänster är dynamiskt och skiljer sig åt från år till år.
Läs rapporten
→ Utestängd från det kontantlösa samhället, pdf, öppnas i nytt fönster
Begripsam har särskilt tittat på hur det fungerar att använda betaltjänster om man har
- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- intellektuella funktionsnedsättningar
- åldersrelaterade sjukdomar.
Begripsam har talat med personer med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar men även med personer i deras närhet så som anhöriga, personal och ställföreträdare. Begripsam har också pratat med anhöriga och personal till äldre som bor på boende eller får omsorg i hemmet. Dessutom har vi talat med experter, forskare och representanter för intresseorganisationer. Undersökningen har genomförts av Karin Ekelund Malmros, Stefan Johansson och Terese Raymond.
Mer information
Länsstyrelserna ska bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov.
Samtliga länsstyrelser bedömer att tillgängligheten till grundläggande betaltjänster för äldre personer och personer med funktionsnedsättning inte är tillfredsställande.
→ Rapporten Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025, pdf, öppnas i nytt fönster
