Digidelnätverket

Fokus var det praktiska arbetet som tillkommer vid utlån av smart teknik. Det blev en träff fylld av tips och idéer kring paketering, förvaring, utlån, avtal och återlämning.

Digitalisering av välfärden skapar nya yrkesroller som faciliterar mötet mellan människa och teknik. Professionsnätverket för välfärdsteknikbibliotek träffas fyra gånger per år och fungerar som en arena för erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling. Efter varje möte delas en kort sammanfattning publikt för att bidra till öppen kunskapsspridning om verksamheten.

Praktiska frågor i mindre grupper

Mötet började med samtal i mindre grupper för att hinna utbyta praktiska tips på detaljnivå. Rubrikerna för samtalet:

• Ny pryl i sortimentet – hur den märks upp, paketeras och görs begriplig för låntagare.
• Förvaring – utrymme, sortering och hur tekniken skyddas.
• Utlåning och kategorisering – hur produkterna synliggörs i databaser och system.
• Återlämning – rutiner för nollställning, rengöring och återställning av data.

Från papper och penna till Book-IT

Synen på utlåningssystem skiljer sig rejält. Borås och Ale håller fast vid papper och penna, där enkelhet och tillgänglighet väger tyngre än digital teknik. Vallentuna och Solna har istället byggt upp avancerade system med streckkoder, avtal och särskilda låntagargrupper. I Skövde testas en serviceportal för intern utlåning – men där finns en insikt om att biblioteken på sikt behöver bli en del av lösningen för att nå medborgarna.

Paketering som underlättar

Paketeringen av produkterna är en återkommande fråga. Solna började med plastlådor med lappar men har nu gått över till surfplatteväskor, medan Vallentuna gör noggranna listor över vad varje låda innehåller. Skövde använder bilder för att tydliggöra innehållet, och Borås lockar intresse med en rullande film på skärm utanför utlåningsrummet. Flera betonade vikten av tydliga manualer för att minska tröskeln för låntagare.

Förvaring och tillgänglighet

Förvaring sker oftast i låsta utrymmen, men flera kommuner har hittat sätt att ändå visa upp tekniken. I Solna står en monter på biblioteket, i Vallentuna finns både monter och digital visning på hemsidan. Skövde har satsat på ett digitalt skyltfönster. Borås kombinerar ett låst rum med personal på plats tre dagar i veckan och möjlighet till hembesök.

”Återställ och börja om” – den dolda arbetsinsatsen

Återlämning är inte bara en fråga om att få tillbaka prylen. I Solna tar det ofta lång tid att nollställa och uppdatera surfplattor, även om låntagare kan göra en del själva. Borås byter regelbundet ut sina prylar vart tredje år för att hålla sortimentet fräscht. Här påpekades att rutiner för återställning är avgörande för både säkerhet och förtroende.

Robotdammsugaren som publikmagnet

Vissa prylar sticker ut som särskilt populära. Robotdammsugare, surfplattor och aktivitetsklockor drar till sig många låntagare. I Borås har sensorlampor blivit en succé – så pass att många köper egna efter att först ha testat genom biblioteket. I Skövde däremot har det gått långsammare att få igång utlåningen, trots att personalen fått prova produkterna.

Mobila routrar för att kolla upp lokalen

En fråga som förenade många kommuner var nätverket. Att koppla upp produkter på kommunens system är ofta svårt på grund av säkerhetskrav. IT-avdelningarna är restriktiva, vilket gör att flera har valt egna lösningar som mobila routrar. Frågan om utlåning på andra platser än biblioteket väckte också intresse – det är möjligt, men kräver tillgång till systemen.

Ett gemensamt lärande

Trots olika modeller och system fanns en gemensam slutsats: välfärdsbibliotek utvecklas bäst i dialog, både med medborgare och mellan kommuner. Det praktiska arbetet med paketering, förvaring, utlåning och återställning är detaljer som tillsammans avgör hur väl ett teknikbibliotek fungerar i vardagen.