Digidelnätverket

Vilken hjälp finns att få med problem som uppstår i en digital vardag?
 Den frågan fick Digidels samordningsfunktion att börja undersöka var vägledningen finns och hur den är organiserad.

Genom Digidels professionsnätverk ökar kunskapen om hur arbetet med digital inkludering bedrivs lokalt. Men fortfarande saknas en samlad bild av var vägledning erbjuds, i vilken form och på vilka villkor. För att skapa en sådan nationell överblick genomfördes en manuell informationssökning för att kartlägga offentliga verksamheter som erbjuder stöd och vägledning i digitala frågor.

Kartläggningen Platser som ger vägledning i en digital vardag är publicerad på Sveriges Dataportal för att dela kunskapen öppet och bjuda in fler att bidra till bilden. Datamängden uppdateras löpande och omfattar i sin första version 75 procent av Sveriges kommuner. Tillsammans med statistiken över Allmänhetens frågor i en digital vardag utgör den ett växande kunskapsunderlag om digital delaktighet. Ett arbete som Digidel driver i samverkan med kommunala verksamheter och regionalt utvecklingsarbete.

Om vägledning i en digital vardag

Vägledning i en digital vardag uppstår ofta inom andra medborgarnära uppdrag där förtroende, lyhördhet och bemötande redan är en del av vardagen. Det som förenar de yrkesgrupper som ger digital vägledning – bibliotekarier, vård- och omsorgspersonal samt aktivitetsledare – är just deras förmåga att lyssna, tolka behov, ställa rätt frågor och skapa tillit. Bibliotekarier har särskild kompetens i referenssamtal och informationssökning medan omsorgspersonal är utbildade i socialt och vårdande arbete med fokus på bemötande, trygghet och delaktighet.

Vägledning i en digital vardag är inte reglerad utan formas av flera faktorer: invånarnas behov, vägledarens yrkeskompetens, verksamhetens grunduppdrag och de politiska beslut som påverkar organiseringen.

Vägledande och utbildande verksamhet på biblioteket bottnar i Bibliotekslagens (2013:801) skrivelse att biblioteken “ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” (§ 2) samt i att folkbiblioteken “ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet” (§ 7).

Vägledande och utbildande verksamhet inom äldreomsorgen bottnar i kommunens ansvar för hälsofrämjande och sociala uppdrag. Det handlar ytterst om att förverkliga Socialtjänstlagens (2025:400) mål att främja människors trygghet, jämlikhet och delaktighet i samhällslivet. Uppdraget vilar också på det övergripande folkhälsopolitiska målet.

Tillgång till vägledning är ojämnt fördelad

Kartläggningen visar att tillgången till vägledning i en digital vardag varierar kraftigt beroende på var i landet man bor. Vissa kommuner erbjuder ett brett utbud av aktiviteter, med vägledning på flera platser och möjlighet till hembesök. I andra kommuner sker vägledning endast ett par timmar i månaden på en träffpunkt eller ett bibliotek.

En tredjedel av de genomsökta kommunerna saknar helt information på sina webbsidor om återkommande vägledande verksamhet.

Intressant nog verkar förekomsten av digital vägledning inte ha ett tydligt samband med hur digitalt drivna kommunerna själva beskriver sig. Även kommuner en uttalad ambition om digitalt först kan sakna, eller har begränsad, faciliterande verksamhet.

Samtidigt visar kartläggningen att en satsning på dedikerade roller – som digital lots, digital fixare eller IT-pedagog – gör stor skillnad. När någon har ett tydligt ansvar för att underlätta mötet mellan invånare och teknik blir hjälpen mer tillgänglig, synlig och systematiskt organiserad. Förutom hembesök och telefonsupport erbjuds ofta drop-in vid bestämda tider på olika platser i kommunen.

Digidels syfte med kartläggningen är att öppna upp kunskapen, synliggöra variationen och bjuda in fler att bidra till bilden. Folkbiblioteken har länge tagit ett stort ansvar för allmänhetens behov av stöd i en digital vardag. Kartläggningen visar att lokala ekosystem för digital inkludering nu börjar växa fram.

En karta över vägledning i en digital vardag

För att göra kartläggningen tillgänglig för fler har Digidel valt att publicera datamängden öppet. Vi använder EntryScape Free  för datadelning till nationella dataportalen, ett verktyg som även möjliggör visualisering av datamängden som en karta.

→ Kartläggningen som karta – skrolla ner till “Visualiseringar” 

Om tolkningen av kartläggningen

Kartläggningen visar var insatser finns och bjuder lätt in till jämförelser mellan kommuner. Men utbudet av vägledning i en digital vardag är en del av kommunens bredare uppdrag inom socialt arbete, kulturverksamhet och samhällsservice. Skillnader mellan kommuner handlar därför inte enbart om ambition eller prioritering, utan också om politiska beslut, lokala förutsättningar och organisatoriska ramar.

Datamängden bör heller inte användas som enda källa för att hänvisa personer till hjälp. Vad man kan få stöd med, hur lång väntetiden är och om tjänsten är avgiftsfri varierar stort. I vissa kommuner erbjuds hembesök utan kostnad, i andra tillkommer en avgift – även för enklare telefonsupport.

Samtidigt väcker kartläggningen en viktig fråga: vem bär egentligen ansvaret för att den digitala vardagen fungerar? När invånare återkommande behöver hjälp med e-tjänster riskerar vägledningen att dölja brister i de system som ska underlätta vardagen.

Alla aktörer behöver därför ta ansvar för tillgänglighet och användbarhet i sina digitala tjänster. Annars blir vägledningen ett stöd som kompenserar för systemfel snarare än en insats som stärker delaktighet.

Vad är det som orsakar problem i en digital vardag?

Kartläggningen Platser för vägledning i en digital vardag visar var det finns stöd men inte varför behov av stöd uppstår. För att förstå orsakerna behöver vi lyssna till de frågor som ställs i vardagen när tekniken skaver mot verkligheten.

Tillsammans med folkbiblioteken och den regionala biblioteksutvecklingen samlar Digidel därför in statistik över allmänhetens frågor i en digital vardag. Det är ett unikt material som speglar vad människor faktiskt undrar över: från tekniska frågor till praktiska funderingar kring appar, inloggningar och samhällstjänster.

Bakom varje fråga finns en berättelse om mötet mellan individ och teknik. Behov av utskrift, lösenordsproblem eller svårigheter att hitta viktig information är sällan tillfälliga problem. De är snarare tecken på system som inte är byggda för alla, otydliga gränssnitt eller språk som utestänger snarare än inkluderar.

Även kartläggningen Allmänhetens frågor i en digital vardag finns publicerad på Sveriges dataportal och omfattar cirka 2 200 frågor som ställts till landets folkbibliotek under 2024. En ny insamling pågår under 2025, med analys och publicering planerad till början av 2026.

Tillsammans utgör de båda kartläggningarna en alltmer samlad och fördjupad bild av hur arbetet med digital delaktighet tar form runt om i landet.

Men kartläggningarna visar också något mer grundläggande: att digital exkludering uppstår i den konkreta vardagen – i mötet mellan individen och informationstekniken. Problemen kan sällan förklaras av en enskild orsak, utan beror på många faktorer som samverkar: teknikens utformning, språkets tillgänglighet, organisatoriska strukturer och individens livssituation.

Därför behöver vägledande och kompetenshöjande insatser kompletteras med analyser av strukturella digitala samhällshinder som uppstår när system och tjänster inte är byggda för alla. För att förstå digital exkludering fullt ut krävs också kunskap om hur utsatthet och sårbarhet påverkar människors möjlighet att delta digitalt.

Digidel har tidigare, i samarbete med Region Västernorrland, publicerat rapporten Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför. Rapporten fördjupar dessa samband och belyser behovet av ett förebyggande och rättighetsbaserat perspektiv på digital inkludering.

Så gjorde vi

För att kartlägga var vägledning i en digital vardag erbjuds har kommunala webbplatser genomsökts manuellt. Informationssökningen avgränsades till verksamheter där digital vägledning ofta förekommer:

• Dedikerade uppdrag som faciliterar äldres möte med teknik. Yrkesrollen kallas ofta digital fixare, digital lots eller IT-pedagog.
• Regelbundna aktiviteter av vägledande och/eller utbildande karaktär på kommunala öppna mötesplatser för seniorer.
• Regelbundna aktiviteter av vägledande och/eller utbildande karaktär på de kommunala folkbiblioteken.
• Platser för välfärdsteknik, till exempel kommunala visningsrum eller välfärdsbibliotek.

Kartläggningen omfattar ordinarie verksamhet i offentlig regi och bygger på publicerad information på webben, såsom kalendarier och beskrivande texter. Ingen muntlig avstämning med respektive aktör har gjorts, vilket innebär att vägledning av mer informell karaktär saknas.

Följande verksamheter inkluderades inte i den första sökningen:

• Arbetsmarknadsåtgärder med arbetssökande
• Kommunens kontaktcenter eller kundtjänst
• Statliga servicekontor
• Folkbildningens verksamhet (förutom insatser i uttalad samverkan med kommunen)
• Föreningslivets verksamhet (förutom insatser uttalad samverkan med kommunen)
• Enstaka föreläsningar i bibliotekens eller mötesplatsernas programutbud

Om din kommun inte syns på kartan

I nuläget återstår 72 kommuner att kartlägga. Här listas även de 71 kommuner där våra sökningar inte visade på återkommande vägledning i en digital vardag.

Kommuner som inte har genomsökts innan publicerad kartläggning

Lilla Edet, Gotland, Hallsberg, Hammarö, Haninge, Haparanda, Heby, Hedemora, Herrljunga, Huddinge, Hultsfred, Håbo, Hällefors, Härjedalens kommun, Höganäs, Högsby, Hörby, Höör, Jokkmokk, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlsborg, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Katrineholm, Kinda, Kiruna, Knivsta, Kramfors, Krokom, Kumla, Kungsbacka, Kungälv, Kävlinge, Laholm, Laxå, Lekeberg, Lessebo, Lindesberg, Ljungby, Ljusnarsberg, Lomma, Lund, Malmö, Malung-Sälen, Malå, Markaryd, Mullsjö, Mörbylånga, Nacka, Nora, Nybro, Nykvarn, Nynäshamn, Nässjö, Olofström, Orust, Osby, Oskarshamn, Oxelösund, Pajala, Perstorp, Piteå, Ragunda, Robertsfors, Ronneby, Salem, Skara, Skellefteå och Skinnskatteberg.

Kommuner där informationssökningen inte visade på återkommande vägledning i en digital vardag 

Aneby, Arjeplog, Bengtsfors, Bjurholm, Bollebygd, Bollnäs, Botkyrka, Bräcke, Dals-Ed, Degerfors, Dorotea, Eda, Emmaboda, Fagersta, Falun, Filipstad, Gnosjö, Grums, Gällivare, Gävle, Götene, Habo, Hagfors, Hofors, Kil, Leksand, Ljusdal, Mellerud, Mjölby, Munkedal, Munkfors, Nordmaling, Ockelbo, Orsa, Sala, Sandviken, Sjöbo, Skurup, Sollefteå, Sorsele, Sotenäs, Storuman, Strängnäs, Sunne, Säffle, Söderhamn, Tidaholm, Tierp, Timrå, Tranemo, Tranås, Trosa, Ulricehamn, Uppvidinge, Vaggeryd, Valdemarsvik, Vansbro, Vara, Vetlanda, Vilhelmina, Vindeln, Vårgårda, Vännäs, Värmdö, Ydre, Ånge, Åre, Årjäng, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

→ Känner du till att din kommun erbjuder vägledning i en digital vardag? Hör av dig via hej@digidel.se. Det är viktigt att du bifogar länk till text på kommunwebben eller liknande.

– – – – –

Kommentar: Jonna Steinrud och Terese Raymond bemannar Digidels nationella samordningsfunktion med stöd av 11 regioner. Den totala bemanningen i samordningsfunktionen uppgår till 60 procent av en heltidstjänst. Kartläggningsarbetet har inte rymts inom det ordinarie samordningsuppdraget utan har skett på ideell tid.