Digidelnätverket

Vilken hjälp finns att få med problem som uppstår i en digital vardag?
 Det var frågan som fick Digidels samordningsfunktion att börja undersöka var vägledningen finns och hur den är organiserad. 

Genom Digidels professionsnätverk ökar kunskapen om arbete med digital inkludering. Men flera övergripande bilder saknas fortfarande. Via en manuell informationssökning skapade Digidels samordningsfunktion en datamängd med offentlig verksamhet som erbjuder vägledning i en digital vardag.

Kartläggningen är publicerad på Sveriges Dataportal för att dela kunskapen och bjuda in fler att bidra till kartläggningen. Datamängden kommer att uppdateras men en första publicering sker nu när 75 procent av Sveriges kommuner var kartlagda.

Så gjorde vi och det här letade vi efter

Kommun efter kommun genomsöktes i alfabetisk ordning. Informationssökningen avgränsades till verksamheter där digital vägledning ofta förekommer:

• Dedikerade uppdrag som faciliterar äldres möte med teknik. Yrkesrollen kallas ofta digital fixare, digital lots eller IT-pedagog.
• Regelbundna aktiviteter av vägledande och/eller utbildande karaktär på kommunala öppna mötesplatser (träffpunkter) för seniorer.
• Regelbundna aktiviteter av vägledande och/eller utbildande karaktär på de kommunala folkbiblioteken.
• Platser där man kan prova välfärdsteknik i kommunal regi, till exempel visningsrum eller välfärdsbibliotek.

Datamängden Vägledning i en digital vardag visar ordinarie verksamhet i offentlig regi och bygger på publicerad text på webbplatser och kalendarier.
 Ingen muntlig avstämning med respektive plats/aktör har ägt rum. Det betyder att all vägledning av mer informell karaktär saknas.

I den första informationssökningen ingick inte heller:

• Vägledning i en digital vardag i arbetsmarknadsåtgärder med arbetssökande
• Kommunal medborgarservice som Kundtjänst och Kontaktcenter
• Statliga servicekontor
• Folkbildningens verksamhet – med undantag för insatser i uttalad samverkan med kommunen
• Föreningslivets verksamhet – med undantag för insatser i uttalad samverkan med kommunen
• Enstaka föreläsningar i bibliotekens programutbud

I nuläget återstår 72 kommuner att kartlägga. Längst ner här på sidan finns dessa listade. Där finns även en lista med de 71 kommuner där våra sökningar inte visade på återkommande vägledning i en digital vardag.

Om vägledning i en digital vardag

Vägledning i en digital vardag uppstår ofta i andra medborgarnära uppdrag. Det som förenar professionerna som ger digital vägledning – bibliotekarier, vård- och omsorgspersonal samt aktivitetsledare – är deras förmåga att lyssna, ställa rätt frågor, tolka behov och skapa tillit. Bibliotekarier har särskild kompetens i referenssamtal och informationssökning medan omsorgspersonalen är yrkesutbildade i socialt och vårdande arbete med fokus på bemötande, trygghet och delaktighet.

Själva vägledningen är inte reglerad utan vad, hur och varför beror på en mängd olika faktorer varav de tydligaste är:

• invånarnas (målgruppens) behov
• vägledarens yrkeskompetens,
• grunduppdragets karaktär,
• politiska beslut.

Vägledande och utbildande verksamhet på biblioteket bottnar i Bibliotekslagens (2013:801) skrivelse att biblioteken “ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” (§ 2) samt i att folkbiblioteken “ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet” (§ 7).

Vägledande och utbildande verksamhet inom äldreomsorgen bottnar i hur kommunen organiserar sina hälsofrämjande och sociala uppdrag. Det handlar ytterst om att förverkliga Socialtjänstlagens (2025:400) mål att främja människors trygghet, jämlikhet och delaktighet i samhällslivet. Uppdraget vilar också på det övergripande folkhälsopolitiska målet.

Viktigt att veta om digital exkludering

Digital exkludering uppstår i situationer i den konkreta vardagen – i mötet mellan individen och informationstekniken – och beror på många samverkande faktorer. Det är därför viktigt att komplettera vägledande och kompetenshöjande insatser med analyser av strukturella digitala samhällshinder. Det krävs även kunskap om hur utsatthet och sårbarhet i individens livssituation påverkar digital exkludering.

I samarbete med Region Västernorrland har Digidel tidigare publicerat rapporten Digital delaktighet. Digitalisering som inte lämnar någon utanför.

Tillgång till vägledning är ojämnt fördelad

Kartläggningen visar att tillgången till vägledning i en digital vardag varierar stort beroende på var i landet du bor. Vissa kommuner har ett rikt programutbud och vägledning sker på flera olika platser, även via hembesök. I andra kommuner rör det sig om en eller ett par timmar i månaden på en träffpunkt eller ett bibliotek. En tredjedel av de genomsökta kommunerna saknar beskrivning om reguljär vägledande verksamhet på sina webbsidor.

Förekomsten av digital vägledning verkar inte ha ett samband med hur digitalt drivna kommunerna säger sig vara. Även kommuner en uttalad ambition om digitalt först saknar eller har begränsad faciliterande verksamhet.

Det är tydligt att en satsning på en dedikerad roll som digital lots, digital fixare eller it-pedagog berikar flera olika verksamheter i kommunen. Förutom hembesök och telefonsupport går det i regel att komma på drop-in till olika platser i kommunen på bestämda tider.

En karta över vägledning i en digital vardag

För datadelning till nationella dataportalen använder vi EntryScape Free. Där finns möjlighet att visualisera datamängden som en karta. Använd länken här och skrolla ner till “Visualiseringar”.

→ Här kan du interagera med datamängden på en karta 

Dra inte förhastade slutsatser

Digidels syfte med datamängden är att öppna upp kunskapen, synliggöra variationen och bjuda in fler att bidra till bilden. Folkbiblioteken under lång tid har tagit ett stort ansvar för allmänhetens behov av stöd i en digital vardag. Kartläggningen synliggör att det börjat växa fram lokala ekosystem inom arbete med digital inkludering. Samtidigt visar kartläggningen på stor variation.

Utbudet av vägledning i en digital vardag är en del av kommunens större arbete med social verksamhet, samhällsservice och kultur. Jämförelser mellan kommuner bör inte göras utan en bredare kunskap om politiska beslut och lokala förutsättningar.

Datamängden bör heller inte användas som enda källa för att hänvisa personer till digital vägledning. Vad man kan få hjälp med och hur lång väntetiden är varierar från kommun till kommun. Vissa kommuner debiterar även den enskilde för hembesök och i enstaka fall även telefonsupport.

Det är viktigt att alla aktörer tar fullt ansvar för att facilitera sina egna digitala kanaler och produkter. Annars finns det risk att vägledningen både kompenserar för och döljer systemiska brister i digitalisering av olika verksamheter.

Vad är det som orsakar problem i en digital vardag?

För Digidel är kartläggningen över platser för vägledning i en digital vardag en del i ett större samtal om digital exkludering och digitala samhällshinder. Datamängden Vägledning i en digital vardag visar insatser i kommunal regi. Men det beskriver inte vad behovet av hjälp beror på.

I samarbete med folkbiblioteken och regional biblioteksutveckling har Digidel samlat in statistik över allmänhetens frågor inom en digital vardag. Statistiken ger en unik inblick i vilka behov som faktiskt uttrycks i vardagen – allt från tekniska frågor till praktiska funderingar kring appar, inloggningar och samhällstjänster.

På sikt kommer Digidels samordningsfunktion även att publicera datamängder med allmänhetens frågor inom en digital vardag.

Nästa strategiska steg

Efter flera års arbete med analyser av digitala samhällshinder vill Digidel ta samtalet om digital delaktighet till en strategisk policynivå. På så sätt rör vi oss från kompensatoriska till förebyggande åtgärder för att motverka digital exkludering.

Den 13 november kl 13:00-14:30 bjuder Ystads kommun och Digidel in verksamhetsutvecklare, IT- och digitaliseringsstrateger till en träff om digital delaktighet.

→ Läs mer och anmäl dig här

Om din kommun inte syns på kartan

Kommuner som inte har genomsökts innan publicerad kartläggning

Lilla Edet, Gotland, Hallsberg, Hammarö, Haninge, Haparanda, Heby, Hedemora, Herrljunga, Huddinge, Hultsfred, Håbo, Hällefors, Härjedalens kommun, Höganäs, Högsby, Hörby, Höör, Jokkmokk, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlsborg, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Katrineholm, Kinda, Kiruna, Knivsta, Kramfors, Krokom, Kumla, Kungsbacka, Kungälv, Kävlinge, Laholm, Laxå, Lekeberg, Lessebo, Lindesberg, Ljungby, Ljusnarsberg, Lomma, Lund, Malmö, Malung-Sälen, Malå, Markaryd, Mullsjö, Mörbylånga, Nacka, Nora, Nybro, Nykvarn, Nynäshamn, Nässjö, Olofström, Orust, Osby, Oskarshamn, Oxelösund, Pajala, Perstorp, Piteå, Ragunda, Robertsfors, Ronneby, Salem, Skara, Skellefteå och Skinnskatteberg.

Kommuner där informationssökningen inte visade på återkommande vägledning i en digital vardag 

Aneby, Arjeplog, Bengtsfors, Bjurholm, Bollebygd, Bollnäs, Botkyrka, Bräcke, Dals-Ed, Degerfors, Dorotea, Eda, Emmaboda, Fagersta, Falun, Filipstad, Gnosjö, Grums, Gällivare, Gävle, Götene, Habo, Hagfors, Hofors, Kil, Leksand, Ljusdal, Mellerud, Mjölby, Munkedal, Munkfors, Nordmaling, Ockelbo, Orsa, Sala, Sandviken, Sjöbo, Skurup, Sollefteå, Sorsele, Sotenäs, Storuman, Strängnäs, Sunne, Säffle, Söderhamn, Tidaholm, Tierp, Timrå, Tranemo, Tranås, Trosa, Ulricehamn, Uppvidinge, Vaggeryd, Valdemarsvik, Vansbro, Vara, Vetlanda, Vilhelmina, Vindeln, Vårgårda, Vännäs, Värmdö, Ydre, Ånge, Åre, Årjäng, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

→ Vet du med dig att din kommun erbjuder vägledning i en digital vardag? Hör av dig via hej@digidel.se. Det är viktigt att du bifogar länk till text på kommunwebben eller liknande.

– – – – –

Kommentar: Jonna Steinrud och Terese Raymond bemannar Digidels nationella samordningsfunktion med stöd av 11 regioner. Den totala bemanningen i samordningsfunktionen uppgår till 60 procent av en heltidstjänst. Kartläggningsarbetet har inte rymts inom det ordinarie samordningsuppdraget utan har skett på ideell tid.