Digidelnätverket

En rapport om människans möte med teknik i det digitala samhället och hur vi tillsammans kan underlätta det mötet.

Region Västernorrland har tillsammans med Mittuniversitetet och Digidel undersökt hur länet arbetar med frågor som rör digitalt utanförskap. Rapporten synliggör att många digitala hinder är svåra att lösa för den som drabbas. Det är hur vi bygger digitala tjänster – och möjliggör för alla att kunna använda dessa – som påverkar.

Författarna till rapporten (Katarina Gidlund och Terese Raymond) menar att det inte är en fråga om att vissa grupper bär på hinder för att delta. Utgångspunkten är istället att det är samhället som bygger och skapar ett digitalt utanförskap. I och med det finns även möjligheter att göra annorlunda. Digitalt utanförskap behandlas som ‘ett görande’ som även kan göras om – det kan både undvikas och förstärkas.

Berättelser om att riva hinder

Rapporten startade som en kartläggning över vilka aktörer i Västernorrland som arbetar på olika sätt med att underlätta medborgarnas möten med digitala vardagstjänster. Det genererade flera berättelser om praktiskt arbete för ökad delaktighet i samhällets digitala transformation. I rapporten beskrivs till exempel verksamhet som vägleder personer att utforska och använda digitala tjänster, offentliga aktörer som utvecklar och förvaltar e-tjänster inom välfärden samt projekt för att öka användbarhet och tillgänglighet i e-tjänster. Härnösands kommun utgör grunden i kartläggningen men allt eftersom adderades tips på verksamheter som kan adderas i ett ekosystem av funktioner som jobbar nära användarna. Här nedan en bild ur rapporten över aktörer som på olika sätt arbetar med att ta bort digitala samhällshinder (illustration: Terese Raymond).

Fem rekommendationer

Författarna till rapporten avslutar med fem rekommendationer:

1. Länka/bygga ekosystemet
   Skapa bättre kopplingar mellan olika aktörer och resurser i det ekosystem som framträder i aktörskartan. Det kan vara nätverk, forum, professionskonferenser där fokus är just på att alla engagerade aktörer får rum att samtala i. Både för att dela erfarenheter och stärka sin profession men också för att säkerställa att det inte finns glapp mellan aktörer och resurser där hinder skapas eller reproduceras.
2. Samhällets feedback-loop
   Att det som människor påtalar och lyfter som hinder för sitt möte med vårt digitala samhälle ska samlas och analyseras och inte fastna hos enskilda aktörer som kanske inte själva har förutsättningar eller resurser (eller befogenheter) att riva eller minska hindren.
3. Medborgarforskning
   Medborgarforskning är en motkraft till hörsägen. På samma sätt som medborgare i dag erbjuds möjlighet att bidra till empiriskt material om t.ex. förekomsten av utrotningshotade arter så kan medborgare erbjudas möjlighet att på ett enkelt sätt skicka in förekomsten av digitala samhällshinder.
4. Utveckla DigidelCenter-modellen
   Utforska möjligheten att utveckla DigidelCenter till en nod som gör så att ekosystemet hänger ihop och blir ett gemensamt arbete med att riva och/eller undvika att skapa digitala hinder. Genom ett nationellt nätverk av DigidelCenter kan man även dra nytta av en gemensam metod- och verksamhetsutveckling.
5. Trestegsmodell
   Ett första steg med kartläggning i syfte att skapa ett ekosystem med fungerande synapser mellan olika aktörer och resurser som framträder i aktörskartan. Ett andra steg där en struktur för samhällets feedback- loop kompletterar ekosystemet. Och sedan ett tredje steg där medborgarforskning adderar möjligheter att skapa rutiner för att riva digitala samhällshinder i direkt samverkan med medborgare. Här finns potential både för följeforskning och en banbrytande verksamhet för delaktighet och lärande om samhällets digitalisering.

→ Läs och ladda ner rapporten