Digitala krångelombud

Vart vänder man sig när en digital tjänst inte fungerar? Förstås till den som byggt tjänsten. Men om det inte går att få hjälp där då? Idag finns inget enkelt sätt att rapportera digitala skav och komma vidare i olika digitala ärenden.

Kan digitala krångelombud vara ett sätt att förbättra samhällets digitalisering? Samtidigt ska vi inte bygga en funktion som fråntar tjänsteleverantörerna sitt serviceansvar.

Digitala skav i vardagen

När tekniken krånglar lägger många skulden på sig själv. Men inte ens utvecklare och ingenjörer slipper digitala skav i vardagen. Fördelen för de som känner sig digitalt kompetenta är att de lägger skulden på den tekniska funktionaliteten. Särskilt samhällets digitala lösningar måste fungera för en mångfald av människor i olika livssituationer.

Projektet DigidelGov har sammanställt ett ramverk med massor av forskning och rapporter som beskriver digitala hinder i samhällets nuvarande digitalisering. Under flera år har även Digidel samlat in tusentals frågor om digital vardag från besökare på folkbibliotek. Det visar att konsekvenserna när tekniken inte är byggd för mångfald landar hos stödet, inte hos dem som bygger tjänsterna.

Vad ett krångelombud skulle göra

Ett digitalt krångelombud skulle kunna göra fyra saker.

  • Det skulle hjälpa människor vidare. Inte genom att lösa varje ärende själv, utan genom att visa vart man ska vända sig och se till att man faktiskt får svar.
  • Det skulle dokumentera krånglet. Varje gång någon fastnar säger det något om hur tjänsten fungerar. I dag försvinner den kunskapen.
  • Det skulle föra mönstren vidare till dem som kan ändra på tjänsten. Och ha mandat att kräva att något händer.
  • Det skulle se när krångel är diskriminering. Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering. Då skulle ombudet kunna hjälpa personen att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen.

Helsingborgs stad har redan haft en krångelombudsman, som kallades Krånglo. Rollen kunde arbeta över gränserna mellan förvaltningarna och se till att förvaltningarna tog fram lösningar. Det är just mandatet som gör skillnad.

Ombudet får inte ersätta kundtjänsten

Här finns en risk. Om det finns ett krångelombud kan det bli lätt för tjänsteleverantörer att skicka vidare dem som fastnar. Det får inte hända. Varje verksamhet som erbjuder en digital tjänst har ansvar för den.

Det betyder att alla behöver ha tydliga kontaktuppgifter. Man ska kunna nå en människa som kan just den tjänsten. Ett formulär är service. Det ska ha samma krav på stöd, tillgänglighet och ansvar som ett besök eller ett samtal.

Ett krångelombud ska endast fånga upp det som faller mellan stolarna. Det ska inte vara stolen som allt annat får falla ner på.

DigidelGov testar Krångelkollen

Ett digitalt krångelombud finns inte i dag och Digidel är i nuläget inte riggat för att ta på sig det ansvaret. Vi är inte ombud som kan driva någons ärende och vi kan inte kräva åtgärder av en myndighet eller ett företag.

Men vi kan börja dokumentera. Därför testar vi nu Krångelkollen i projektet DigidelGov. Där kan du berätta om digitala skav i vardagen, med egna ord och utan att lämna namn eller kontaktuppgifter. I juni 2027 sammanställer vi allt och publicerar resultatet.

Krångelkollen löser inte krånglet. Men den kan visa hur stort det är och varför någon behöver ha ansvar för det.